Jag har ofta mycket höga förväntningar på mig själv. Det är inget fel i det. Men när förväntningarna är högre än vad jag har kapacitet att lyckas med så blir det fel. Fel för min självkänsla eftersom jag då tar det som ett misslyckande och klankar ner på mig själv.
Jag måste bli bättre på att fokusera på det positiva, ta åt mig av det som jag gjort bra och lära mig av det som jag gör mindre bra. Försöka lära mig av det negativa så att jag blir starkare, se det som lärdomar och bli bättre på att ta nederlag och inte direkt tänka ”fy vad dålig jag är”.
Mål är alltid bra att ha. För att huvudmålet inte ska kännas övermäktigt är det bra med delmål. Det måste jag också bli bättre på. Små delmål som gör att ett eventuellt misslyckande känns mindre.
Vi gick ju en kurs på jobbet och då skulle vi läsa Kay Pollacks bok ”att växa genom möten”. En riktigt bra bok med mycket tänkvärt. Iallafall det jag tänkte skriva var det att: vi bestämmer hur vi ska se världen. Fokuserar vi på det negativa så mår vi dåligt och ser bara tråkigheter. Likaså om vi fokuserar på det positiva så ser vi det positiva och mår mycket bättre. Jag bestämmer själv hur jag ska ta saker och det är en styrka att ta kontroll över sin tankeverksamhet så att jag kan tänka så. Så är det verkligen, känner jag på morgonen att jag helst vill dra täcket över huvudet och inte stiga upp, då är det svårt att gå in i den dagen med en positiv känsla. Jag rekommenderar alla att läsa boken. Det finns mycket ”matnyttigt” i den.
Mina sista ord är: JAG BESTÄMMER ÖVER MINA TANKAR. Ingen annan, utan bara jag.
