Månad: februari 2013

Den senaste tiden har jag gjort två saker som jag egentligen är jätterädd för att göra. Det ena är på körövningen igår: jag sjöng solo. Det är en sak jag egentligen är jätterädd för att göra, sjunga högt för andra själv men som jag egentligen vill göra. Ända sedan jag var barn har jag velat bli artist. Det var totalt oförberett, vi sjöng igenom alla låtar och så till slut sjöng vi oh happy day och R sa att ”men du Hanna sjunger solot”. Okej sa jag, Det blev lite pannkaka eftersom att jag inte tränat något på det men jag vågade och gjorde det och vågade ta i.

Det andra är att be högt. Som ni vet så är jag kristen och är med i något som kallas för cellgrupp. Vi samlas en gång i veckan och delar med oss av våra liv, både positiva saker och även negativa saker pch så ber vi för varandra. Igår iallafall vågade jag be högt. Det kändes så bra! Eftersom att J sa  ”Hanna du kan börja” så vågade jag ta det steget.

 

Det är så viktigt att våga utmana sig själv och även att utmana andra. Nu är det här två personliga saker jag delar med mig av men egentligen behöver det inte vara så märkvärdigt. Att bli utmanad i det vardagliga, att våga tro på sig själv gör att man växer som människa. Jag upplever att jag växt något enormt bara sen igår och att det är början på något nytt.

 

Min uppmaning till er är att göra det där som skrämmer för efteråt när man märker att man faktiskt klarar av det känns det så bra och man tänker, ”varför var jag rädd för det här. Det var ju inget särskilt.” Men man växer och utvecklas som person.