Frustration

Jag sprang löptest i vintras och några dagar senare blev jag sjuk. När jag var frisk från sjukdomen körde jag direkt igång med keto. Så träningsmässigt har det här året varit jobbigt och nästan varje pass har känts som  att jobba i uppförsbacke. Jag har dock inte hållt strikt keto sedan i vintras (mer om det i ett annat inlägg, blir för mycket att skriva om det med här). Idag är en sån här dag när det känns som att kroppen jobbar mot vad huvudet vill.  Jag kom på x antal anledningar till att inte ge mig ut. Till slut hade jag inga ursäkter kvar och jag gav mig ut i skogen och sprang några kilometer. Det var på tunga ben. Jag vet att det finns logiska förklaringar till mina tunga ben:
– lopp i måndags som jag dessutom sprang mer eller mindre illamående hela vägen. 
– sömnbrist fortfarande även om den börjar minska.
– sen funderar jag över hur mycket koffeinet faktiskt påverkar kroppen. Idag var första gången som jag kör ett pass utan koffein i kroppen. 
Det finns bara en väg och det är framåt. Jag vet att jag ska vara nöjd med mitt pass. Jag sprang ju några kilometer precis som jag tänkt mig. Alla pass som blir av är bra pass även om det kanske inte blir som man tänkt sig från början. Hade benen vunnit så hade jag gått hem och det gjorde jag inte!
Men jag upptäckte att klockan har blivit knäpp. Jag sprang 4 kilometer vilket var alldeles lagom med tanke på dagens form. 
 
 

Den lilla bokhandeln runt hörnet

 ”Nina Redmond älskar böcker, och som bibliotekarie får hon göra det hon gillar allra mest matcha rätt bok med rätt person. Men när hennes älskade bibliotek tvingas stänga står hon plötsligt utan jobb och har ingen aning om vad hon ska ta sig till. Men så hittar hon en annons om en charmig skåpbil och får en idé: hon ska starta en egen bokhandel, på hjul!

Med all styrka, mod och optimism som hon kan uppbåda och därtill sitt livs samlade besparingar gör Nina sig redo för en nystart i de vackra skotska högländerna.

Men verkligheten visar sig vara något helt annat än de berättelser hon gärna drömmer sig bort i. Hon möter en mängd människor som både förgyller och förpestar hennes tillvaro, till exempel en charmig lokförare och en barsk och fåordig bonde på granngården.”

 
Det här är en riktig Hanna-bok. Om det är något jag är svag för så är det feelgoodböcker med lyckliga slut. Det här är den första boken som jag läst av Jenny Colgan och jag gillar verkligen hennes berättarstil. Något mer jag gillar är att boken är relativt kort. Norra Latin som jag läste i helgen var över 500 sidor och ”Den lilla bokhandeln runt hörnet” är lagom med sina drygt 300 sidor. Eftersom att jag vill läsa ut böcker snabbt och jag har svårt att släppa boken innan den är utläst vill jag helst att böckerna jag läser ska vara relativt korta. Men blir jag intresserad av handlingen så spelar inte sidantalet så stor roll. Men vill du läsa en bok som du kommer må bra av så är det den här. Feelgood när den är som bäst!