Ta en för laget sas det. Det krävdes vaccination för att få arbeta på vissa ställen. Det krävdes vaccination för att ens få röra sig i samhället. Vem ställer nu upp för de som gjort alla rätt men fått sitt liv förstört? Så mycket för den solidariteten. Den gällde visst bara åt ett håll.
Under hela pandemin har jag varit säker på min sak. Jag ville verkligen inte ta vaccinet mot covid, det kändes fel i varje milimeter av min kropp. Jag är glad över att jag var stark nog att kunna stå emot trycket. Jag läste på och fick på så sätt en trygg grund att stå på. Jag har under lång tid följt med i bakgrunden vad gäller biverkningarna, oklara dödsfall och oklara symtom där vården står handfallen. I bästa fall skriver läkarna en anmälan om biverkan så att informationen kommer fram. Men i många av fallen har de drabbade blivit bemötta med misstro. Inte kan det väl vara vaccinet som orsakar symtomen? För min del kan jag inte förstå hur man kan vara så snabb med att diskvalificera vaccinet som orsak innan man verkligen vet.
Så med det sagt tänker jag dela en berättelse om en kvinna som blivit mycket hårt drabbad. Hon är tyvärr inte ensam med sina besvär. Jag har delat texten från Sjuksköterskeuppropet. De finns på Facebook och min starka rekommendation är att följa gruppen. Särskilt om du är intresserad och vill veta mer kring covidvaccinen och stötta dom i deras arbete för upprättelse. Dela gärna mitt inlägg med.
Bakom varje vaccinskadad finns oroliga föräldrar, barn, partners och vänner. Vi fick ta del av ett brev som skickats av en förtvivlad anhörig till Folkhälsomyndigheten och Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson. Vad sägs om ett svar Acko Ankarberg Johansson?
Hej!
Jag är mamma till en dotter på 56 år. Hon fick svåra biverkningar efter sin tredje vaccinspruta, Pfizer mot covid-19. Hon tog sprutan mycket på grund av önskan från sin arbetsgivare och samhällets starka påbud.
Hon reagerade mycket starkt och direkt på sprutan. Många otäcka symtom och häftiga reaktioner. Många akutbesök till vården (tyvärr också avvisande).
Jag har varit med ända från första veckan och sett hur starkt hon påverkades och hur hela hennes liv förändrats från den januaridagen, 2022. Dessa reaktioner har fortsatt hela tiden sedan dess. Nu har det gått 14 månader och hon är kidnappad i sin kropp.
• Hon har idag en kraftig påverkan på hela kroppen, hjärnan och hälsan.
• Hon kan inte arbeta längre.
• Hon kan inte fullfölja den utbildning hon var mitt inne i.
• Hon har varit tvungen att sälja sitt hus.
• Hon orkar inte klara sig ute i samhället eller i sitt hem.
• Hon behöver hjälp med handling och förflyttningar.
• Hon bor hos mig i stor utsträckning (behöver omsorg).
• Hon har blivit avvisad i vården på grund av vaccinbiverkningar (man har sagt att man vet för lite).
• Hennes ekonomin har blivit oerhört påverkad och osäker på grund av sjukskrivningar och mediciner.
• Hon har ångest, sorg och förtvivlan inför framtiden och vad som händer med hennes kropp och liv.
• Nu drygt ett år efteråt har hon fått Diagnosen måttlig ME (kronisk hjärntrötthet, hjärndimma /systematisk ansträngningsintoleranssjukdom med allt vad det innebär.
• Hon är hemmabunden, icke behandlingsbar men kan få lindring. Fötterna rycktes undan. ”Livet tog slut!”, säger min dotter.
Nu kommer mina funderingar och frågor:
Folkhälsomyndigheten och regeringen gav oss tydliga direktiv och uppmaningar. Vi skulle ändra beteende och ta vaccin i olika etapper. Ni klargjorde också att vissa biverkningar kunde komma men det skulle vara tillräckligt säkert för att ge till alla.
• Hade regeringen och Folkhälsomyndigheten någon beredskap och planering för eventuella skador av vaccinet?
Ingen människa är den andra lik och kan bära på underliggande hälsofaktorer med konsekvenser och svarar olika på vaccin.
• Vilket ansvar har samhället för det påbud man gav och konsekvenserna av det?
Det var väl inte meningen att den hörsamma människan till ert påbud skulle ta konsekvenserna själva och driva sin egen efterforskning!?
• Varför finns det inte någon plats för de som drabbats av vaccinbiverkningar? En samlad hjälp med kunskap och där människorna kan få bli bemötta och hörda?
De som drabbats av Postcovid har tillgång till viss rehabilitering och efterforskning.
• Finns det överhuvudtaget någon sammanhållen information och kunskap om svårare biverkningar?
Så här kommer min önskan:
•Att samhället har en organisationsform med en verksamhet där personer kan bli bemötta med sina biverkningar /skador.
Drabbade behöver hjälp att leta och veta vad som gjort att de drabbats så kraftigt. De behöver hjälp till behandling och hälsa. Samhället måste stötta dem som drabbats!
Jag önskar svar på mina frågor och funderingar. Hur ska jag hjälpa min dotter till hälsa och framtidstro!? Hela vår storfamilj blir också starkt påverkade. Inte minst hennes två söner. Det är verkligen tufft för henne att driva sin egen vård framåt ute i allmänna vården då kunskaperna varierar starkt ute på fältet. Ja, följderna blev förödande och abrupta efter den där januaridagen 2022.
Mvh
Mamman
