Idag passade vi på att ge oss iväg på en utflykt tillsammans, jag, Rickard och barnen. Vi styrde kosan neråt i landet och besökte Grännaberget. Vi fick för oss att inte följa GPS:en och då blev det lite knasigt men efter en tur i samhället kom vi till sist rätt. Uppe på berget finns motionsspår i flera olika längder. Vi valde att följa ett motionsspår och tog sedan en avstickare. Där hade vi en fantastisk vy över vättern som låg helt spegelblank och Visingsö. Vi hade verkligen tur så vi såg även till fastlandet på andra sidan vättern.
Uppe på berget hörde vi även genrepet inför Diggiloo som tydligen skulle vara där ikväll. Det bjöds på ett Abbamedley medan vi var där. Berget ligger en bit ifrån och det hördes ändå väldigt väl. Undrar hur hög ljudvolymen är på plats.
Vi hittade en trappa där vi knatade ner. Mitt i trappan stannade vi för att fika lite och njuta av utsikten. Vid trappan hördes det ett porlande ljud från en bäck, det visade sig vara ett väldigt vackert vattenfall som ledde ner till en liten park.
Efter promenaden på berget letade vi upp en strand. GPS:en ledde oss ner till hamnen. Själva stranden var inte så rolig: stenig botten, pinnar och ”skräp”. Jag kände på vattnet och det var kallt men uppfriskande. Ingen var sugen på att bada så vi knallade ut på piren. Där fanns det helt otippat en liten grillplats. Jag njöt av att det var helt vindstilla och varmt. Medan vi satt där så kom Visingsö-båten in. Efter en stund tröttnade barnen och då tog vi utflyktsvägen hem och fick se Brahe-hus från nedan och mer av vättern. Fantastiskt vackert.
När vi kom hem pysslade barnen med sitt och jag tog mig ut i skogen för att jogga en runda. Rickard sprang också men i sitt tempo. Tanken var att få lite mer längd i benen. Tempot var inte viktigt utan det skulle vara lätt att springa. Det kan jag säga att det inte var men jag tog ett par sträckor och gick några meter. Fick till slut ihop 7 kilometer vilket jag är riktigt nöjd med. Höll på att trampa på en liten kopparödla som solade sig mitt på vägen. Tror också att jag sprang förbi en orm som låg ihopringlad i gräset. Antingen så var det en snok eller en svart huggorm. Andra varvet låg den inte kvar så det måste ha varit någon orm jag såg.
