Tänk att det ska vara så svårt att ta mig tiden att göra det som jag vet att jag mår bra av. Jag har en bra disciplin vad gäller min löpning. Idag sprang jag 4*500 meter där jag delade upp sträckan i 300 meter där jag sprang i fem minuter/kilometer och sista 200 meter i 4 minuter/ kilometer. Vilan mellan varje intervall blev ungefär 150 meter. Jag gjorde även något som jag inte gjort på evigheter: jag tränade fyrtio minuter pilates. Jag valde att träna ett pass på nybörjarnivå. Tekniken finns fortfarande kvar såklart men min styrka har fallerat helt. Det enklaste är en pina och inte nog med smärtan så känns det som att jag inte kan andas när jag ligger på rygg. Musklerna darrar av ansträngningen, blev helt deppad men vet att bara jag får lite rutin så kommer styrkan tillbaka precis som jag upplever att konditionen kommer tillbaka allt mer.
Men det finns ett litet men! När jag upplever att det minsta är så jobbigt blir steget så mycket större till att få till en bra kontinuitet. Jag vill gärna smita men det kommer jag inte bli starkare av. Precis som jag jobbar med det mentala varje dag för att må bra så behöver jag göra detsamma med det fysiska. Jag vill att kroppen ska hålla i många år. För att kroppen ska hålla behöver jag verkligen ge den kärlek i form av styrketräning och rörlighet.
