En tur till Viggeby naturreservat

För några år sedan så var jag, Rickard och barnen i Viggeby och vandrade. Det var en mysig runda längs med vattnet där vi kastade stenar i vattnet, fikade på en kulle och fortsatte sedan vår runda. Det som är bra med Viggeby är dels att det finns två rundor: norra slingan och södra slingan och att det finns möjligheten att gena på hur många ställen som helst. Man kan med andra ord välja hur långt man vill gå. Det är perfekt när man har barn med sig som inte orkar hur långt som helst.

Idag var planen för mig och Rickard att gå hela rundan. Vi ställde bilen vid östra parkeringen och valde att börja med norra slingan. Det är välmarkerat med blå märkning och Norra slingan börjar väldigt lättvandrad på grusväg, snart vänder stigen ner till vattnet och där blir det genast lite tuffare. Tuffare på så sätt att man måste hålla koll på fötterna. Det är stenar och rötter. Efter helgens regnande var det också lerigt på sina ställen. En del av slingan går längs med vattnet och efter dryga tre kilometer kan man välja på att svänga vänster till östra parkeringen eller svänga höger och ansluta till södra slingan. Den är enligt skyltarna fem kilometer.

De blå markeringarna ledde oss snart till Viggebystrand. Där kan jag tänka mig att det är riktigt fint på sommaren. Stigen från Viggebystrand till Mariestadsudden och vidare till Jaktstugeudden var rundans finaste sträckning. Vi fikade vid Mariestadsudden innan vi vandrade vidare till Jaktstugeudden.

Ska man bara gå den ena slingan så är södra slingan helt klart finast. Den delen är fem kilometer och kräver kanske lite mer vad gäller att sätta fötterna rätt men så värt det. Den gulliga jaktstugan var en trevlig kontrast. På den udden hittade vi också ett siamesiskt träd.

Två timmar och 8,5 kilometer senare var vi tillbaka vid bilen vid östra parkeringen. Det är helt klart en mysig runda. Ser fram mot nästa utflykt!

Söndagslistan vecka 40

Innan jag börjar berätta om min vecka så måste jag visa dessa bilder som jag tog på vägen hem. Jag har aldrig någonsin sett en hel regnbåge. Det brukar alltid bara synas en liten del av regnbågen. Idag var hela regnbågen tydlig. På vissa ställen kunde jag till och med se en dubbel regnbåge. När jag åkte genom stan så såg det ut som att regnbågen började på vägen. Så otroligt häftigt fenomen! Det var fler än jag som stannade längs med vägen för att ta kort.

Uppdaterat 5/10 20:10. BP påminde mig om gårdagens ord på Åkes tema ”hoppa på tåget”. Jag har säkert missat stationen men jag springer efter tåget och hoppar på. Veckans ord var nämligen ”båge”. Visst passar min regnbåge in på temat!

Känsla: Glad, kompetent, virrig (för att jag kom på att jag glömt anmäla mig till palliationsdagen), osäker (för att jag kom till palliationsdagen ensam) beskriver väl veckans alla möjliga olika känslor.

Väder: Väldigt varierande skulle jag säga. Sol men också kyliga dagar. Gårdagens väder med regn och rusk har nog ingen missat.

Mina positiva från veckan:

  • Det var en väldigt intressant och givande dag i onsdags med fokus på palliativ vård.
  • Så kul att få kvalitetstid med Rickard. Dels i Hallsta ängar och trollegater och sedan i vreta kloster och Farsbovikens naturreservat.
  • Glad att jag kunde springa med domarklubben.

Bloggrelaterat: Jag har raderat en hel del kommentarer från min bloggs begynnelse. Noterade att det är stor skillnad på kommentarerna nu jämfört med då. Majoriteten av kommentarerna var svarskommentarer och kommentarer med enda syfte att få folk att vilja kolla in den bloggen. ”Fin blogg” och ”allt bra” var standard.

Veckans träning: Jag är glad över att jag även den här veckan har fått till två pass med fokus på styrka.

  • Måndag: Promenad tillsammans med Rickard.
  • Tisdag: Styrka och explositet, 20/30*3 varv.
  • Onsdag: Löpning med domarklubben.
  • Torsdag: Vilodag.
  • Fredag: Styrka och explosivitet, 30/30*3 varv,
  • Lördag: Lufsade 15 minuter på löpbandet och kom lite drygt två kilometer. Verkligen ingen distans att skryta med men jag fortsätter att på olika sätt utmana mig lite utan att dra på mig fler skador.
  • Söndag: Vilodag.

Veckans bilder: Kommer jag få stenen i huvudet nåntro? Veckans fokus är natur, upplevelser och svampar.

Veckans lärdom: En påminnelse om att tänka först och prata sen. Grodor hoppar helt klart fortfarande vissa dagar.

Veckans inspiration: Funderar över om jag känt mig något särskilt inspirerad av något men jag får nog säga pass på den här rubriken den här veckan.

Veckans köp: Jag har fallit för frestelsen och beställt Hemmets almanacka. Ångrade mig ett tag men tror jag kommer gilla böckerna. Vi får se.

Veckans bok/serie/podd/musik:

  • Jag har sträckkollat på serien: Halva Malmö består av killar som dumpat mig, en ny serie som går på netflix.
  • Veckans musik får vara Taylor Swifts nya album. Bästa låten på albumet är ”the fate of Ophelia. Men jag har nu kommit på vilken låt som introt påminner om och det är Sia´s ”she wolf. Lyssna nedan:

Veckans va!!!: Det är helt klart tragiskt att kvinnan dog i badkaret. Men att försöka lägga över det på Apple. Alla vuxna vet ju att vatten och el är en fruktansvärt dålig kombination. Eller borde veta i alla fall. Något har allvarligt missats under skolgången om man inte vet att vatten och el inte hör ihop….

Rått och kallt, stormen Amy är här

Oj vad min rubrik låter AI-inspirerad. Men jag fick idén när jag gick från bilen i blötan. Ibland ber jag AI om förslag vad gäller förbättring av mina texter men jag landar alltid i att min text är den bästa som den är. AI är alldeles för klyschigt och passar definitivt inte mitt sätt att skriva. Ord som ”magiskt” och allmänna överdrifter går helt bort. För ett tag sedan hamnade jag i en blogg där det var uppenbart att varenda inlägg var AI-genererat. Sånt är tråkigt tycker jag. Fine att få inspiration men då tycker jag att man ska skriva om texten så det blir ens egen stil och inget annat.

Så åter till stormen Amy. Såg på nyheterna i morse att just mitt län inte skulle få särskilt allvarliga konsekvenser.Förutom vid kusten då. Det har dock varit riktigt ruskigt så hur ruskigt det varit på andra ställen, det vill jag inte ens tänka på. Jag hoppas att ingen människa kommer till skada och att eventuella materiella skador inte blir alltför svåra.

När jag kom hem från jobbet gjorde jag några besök i blogglandia och sedan valde jag att lufsa på löpbandet i en kvart. Med lufsa menar jag gå en minut och jogga långsamt i en minut. Det upprepandes i en kvart. Skadan kändes okej men jag pressade inte på något sätt alls. samtidigt så lyssnade jag på Taylor Swifts nya album. Tyckte helt klart att vissa låtar påminde om andra redan existerande låter. Har för mig att man får använda tre ackord i en låt utan att anklagas för plagiat. Det var framförallt vissa intros som påminde om andra låtar men själva melodierna och texterna är unika.

Efter träningen gav jag lite mat till ödlorna, slängde in tvätt i maskin och så påbörjade jag en chili con carne som nu står och puttrar på spisen. Satsar på långkok idag och hoppas att det blir pricken över i:et. Annars tycker jag att chili con carne alltid är godast när den fått gotta till sig i kylskåpet någon dag.

Fem en fredag vecka 40: Nuet

I kväll tänkte jag göra något annorlunda. Elisa har som vanligt knåpat i hop fem fredagsfrågor åt oss att svara på. Frågorna kommer i nästa stycke och jag tänkte att jag skulle svara på dom i löpande text istället. Svaren på frågorna är i nuet men det här inlägget publiceras inte i nuet så lite ”ljugigt” blir det.

  1. Vad hör du just nu?
  2. Vad ser du just nu?
  3. Vad har du för reflektion från idag?
  4. Vad känns viktigt för dig just nu?
  5. Vad har du gjort idag som du är nöjd med?

Medan jag svarade på Elisas fem en fredag hade jag en serie igång i bakgrunden. Den heter “Halva Malmö består av killar som dumpat mig” och handlar om en tjej som mest verkar träffa på riktiga skitstövlar. Stackars henne alltså! Så det jag hörde just då var skådespelarnas samtal och dilemman.

På jobbet hade vi avtackning och kollegan som skulle sluta beskrevs som en ”inhalation av glädje”. Det fastnade. Tyckte det var så fint sagt, ett uttryck jag kommer bära med mig. Tror man måste jobba med oss för att förstå uttrycket. En fin dag är väl det korta svaret.

Viktigt för mig är att hitta motivation till ett träningspass. Jag var inte särskilt peppad men fick till ett bra styrkepass. Det är det som jag helhjärtad fokuserar på. Men motivation kan det ju vara svårt med.

Jag är också nöjd med att jag de senaste två dagarna haft inskolning. Det är alltid trevligt att få höra att man hittills gjort ett bra jobb. Men det är intressant det där hur mycket jag gör rutinmässigt och som sitter i ryggmärgen. Det är så mycket jag kommer på under tiden som jag vill dela med mig av. Hur ska jag komma ihåg allt? Jag har också hållit en liten utbildning för nya kollegor kring EKG-appareten och akutvagnen. Slängde också in lite kring defribrillatorn. Jag tycker att det är så roligt att få dela med mig. Men det vet du ju redan som läst här ett tag.

Så det var Elisas fem fredagsfrågor i löpande text.

Träning med domarklubben

Godmorgon!

Hoppas att du har sovit gott i natt och att du mår bra. Själv är jag trött men det är ju inget nytt. Nu jobbar jag fyra dagpass i rad och kommer vara på vårdlag om inget ändras.

Vet du vad jag gjorde igår kväll? Nej, det kan du förstås inte veta – men jag ska berätta. Det var nämligen första gången på flera veckor som jag deltog på domarklubbens träning. Jag har tvekat länge, mest för att jag inte velat riskera att förvärra skadan. Men igår kände jag en stark längtan efter att vara med igen, så jag velade in i det sista och till slut bestämde jag mig: jag följer med.

Vi var fem domare som samlades för att träna tillsammans. Jag hakade på passet och sprang 16 × 100 meter, men när det var dags för maxfart bestämde jag mig för att stå över. Jag vill verkligen inte riskera att dra upp skadan igen, särskilt nu när den äntligen blivit så mycket bättre. Jag kände också att mitt fokus på styrka och explosivitet verkligen gjort skillnad.

Det var så roligt att få vara där! Att få träna tillsammans, känna gemenskapen och bara vara en del av gänget igen gav mig massor av energi.

Nya lärdomar och konstigheter

Det är första oktober idag och i morse var det minusgrader. Bara en men tillräckligt för att känna att hösten är här på allvar nu. Trots de soliga och fina dagarna. När jag och Rickard var ute i går var det en annan luft. Vinden kändes rätt så kall precis vid klostret/kyrkan.

I dag var jag på utbildningsdagen inom palliativ vård. Vilka områden som skulle avhandlas ser du på programmet ovan. Jag var lite nervös faktiskt eftersom jag skulle åka dit själv. Vem skulle jag mingla med liksom? Det blev exakt så initialt. Kändes så hemskt att vara den enda som kom dit själv. Till råga på allt så hade jag dessutom glömt att anmäla mig. Hur man nu kan missa det vet jag inte…. Men det ordnade sig, jag stötte också ihop med några kollegor från vår mottagning så helt ensam blev jag som tur var inte.

Årets tema var symtomlindring och jag uppskattar att det inte bara är läkare och sjuksköterskor som talade utan även undersköterskor. Den absolut intressantaste föreläsningen var den som handlade om symtomlindring i palliativ vård. Fick massor med matnytttig information kring hur man ska tänka kring smärta och illamående. Men det hände lite konstiga saker också. I morse blev jag bokstavligen knuffad av en kvinna. Höll på att ramla omkull och ingen ursäkt fick jag heller. Det andra konstiga var att jag blev påkörd av en serveringspersonal. Det sista knasiga som hände var att en kille kom fram, ställde sig precis bredvid mig och började scrolla på min telefon. Jag blev helt överrumplad och kunde bara få ur mig ett ”vad gör du”.