Författare: Hannas krypin

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

Min ketogröt

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon! Hoppas att du mår bra och att du har sovit gott. Det har inte jag, vet inte riktigt vad som var problemet i natt. Jag var kanske för uppe i varv efter passet igår.
Fick en liten chock när jag tittade på termometern, det är nio minusgrader. Undrar om jag behöver skrapa bilen eller om det inte har varit den typen av kyla.
Ni är några som frågat om receptet på ketogröten som äter några gånger i veckan. Receptet är för två portioner men tycker att det är alldeles för lite så jag äter allt själv, hehe. Du behöver:
2-3 ägg (jag tar två)
2 msk kokosnötsmjöl (är okej i små mängder)
1 msk kokosolja
2 ½ dl kokosgrädde
Rör ihop allt och värm tills den tjocknar. Gröten ska inte koka och akta så det inte bränner i botten. På ketovis servera med smör, jag har även kanel på. Äter du inte keto kan jag tänka mig att det är gott med frukter på och kanske lite nötter.
Receptet är från Martina Johanssons bok Ketoguiden.

Jag känner sådan glädje!!

Publicerad den av Hannas krypin
Jag är så glad över att mina corefusion-pass blivit en sådan succé. Jag är nämligen inte van vid att deltagarantalet ökar för varje gång. Det brukar snarare minska. (Tänker på när jag i höstas hade pilates i samma lokal.) Så jag är tacksam och njuter av att få sprida träningsglädje. Att få utmana mina deltagare och pressa gränserna lite för varje gång. Det är samma sak på det här passet att jag vill att det ska bli lite svårare för varje gång.
Jag upptäckte en helt fantastiskt kanal på youtube idag som jag bara var tvungen att spana in. @bohobeautiful heter det och lite inspiration till min klass fick jag från den här tjejen. En övning kommer jag lägga ut på instagram imorgon och även tipsa om här på bloggen. #absonfire
Jag konstaterade idag när jag ville skapa nytt material till min klass att det är ju bara fantasin som sätter begränsingarna. Och flexibiliteten och styrkan i andra fall såklart.
Nästa vecka är det inga pass alls då det ska ljudisoleras i hallen där vi håller till så det jag ska lägga lite tid och energi på är att skapa en spellista som följer övningarna lite mer. Jag vill inte ha en massa pianomusik men det får heller inte vara för mycket uptempo då det fortfarande är lugna rörelser. Sen vill jag inte ha för mycket text heller så att mina ord försvinner i musiken. Men som sagt nu har jag lite tid på mig att hitta den perfekta listan.

Jag måste få säga ifrån.

Publicerad den av Hannas krypin
För ganska många år sedan nu tog jag beslutet att inte skriva om vikt i min blogg. Jag blev enormt stressad över ett blogginlägg som handlade om viktnedgång och kände direkt att jag inte vill att någon ska få den känslan som jag fick då av att läsa här inne hos mig. Det blev en tankeställare helt enkelt.
Jag vill inte ha kommentarer och frågor om eventuell viktnedgång eller om jag känner något på kroppen. På samma sätt som det blogginlägget gav mig en dålig känsla så får jag en dålig känsla av kommentarer som frågar mig om jag har gått ner i vikt av den här nya kosten som jag äter. Mitt sätt att äta handlar om att må bra inifrån och ut. Inget annat.
Jag förstår att du inte menar så med dina frågor men även om jag inte vill gå ner i vikt så stressar dina frågor mig. Så, jag undanber mig från och med nu kommentarer om viktnedgång och fler frågor av den typen kommer att raderas. Ja, jag är hård men det är min blogg och jag vill ha  en lugn miljö. Min tanke om att min blogg ska vara en viktnedgångspratsfri zon gäller även kommentarsfältet. Så fråga mig vad du vill om min kost och träning, men inte om vikt. Och nu kommer jag inte skriva mer om den saken. Kram på dig! 💝💝💝

En liten tacksamhetslista

Publicerad den av Hannas krypin
Idag måndag är jag tacksam över att:
– Det gick bra att jobba i helgen. Lördagen var ärligt talat inte så rolig, ensam med delegering hela dagen och ovana vikarier. Det ligger stort ansvar på mig då som ordinarie vilket jag verkligen inte gillar. Så det leder in mig på nästa punkt.
– Att jag är grym på mitt jobb!
– Att jag är ledig idag! Jag ska bara njuta och passa på att läsa in lite mer teori innan jag får nästa skoluppgift att göra.
– Att min kropp ville springa igår och dessutom springa snabbt.
– Min fina man som lämnar en massa gulliga meddelanden till mig. Än så länge har jag hittat ett vykort i bilen med en kärlekshälsning, när jag fällde upp min dator, i min skolbok och i min garderob. ♥♥♥
– Att jag ska få hålla pass ikväll igen!
– Att det kommer bli en solig dag idag!
Vad är du tacksam över idag?
 

Kärlek för kroppen

Publicerad den av Hannas krypin
Det finns helt seriöst inget skönare för en trött tjej med ont i hela kroppen än ett härligt pass pilates. Jag kände ikväll när jag gjorde mina sista timmar för den här jobbhelgen att jag verkligen behövde sträcka ut mina muskler på mattan.
För ett par veckor sedan så började jag med en tiodagarsutmaning på PilatesAnytime. Jag gjorde dag ett och två och sedan rann det ut i sanden. Ikväll hoppade jag på det igen på dag 3. Idag var temat balans. Balans mellan till exempel flexion/extension och från sida/sida, balans i övningarna och att göra kroppen så jämn på båda sidor som det bara går. Det räckte med typ två minuter och så stod jag och log för det gjorde mig så glad att få fokusera en stund på lugna och mjuka rörelser. Underbart avslut på den här helgen och träningsvecka.
 

22 intervaller senare

Publicerad den av Hannas krypin
Hej! Jag är hemma en sväng på min rast och har rejsat på löpbandet. Mina ben har känts lite som att de går runt och sover. Jag får även mjölksyra av att gå i trapporna på jobbet, det har jag aldrig fått förut. Det är såklart en naturlig konsekvens av min kost att benen musklerna saknar kolhydraterna. Men jag ger mig inte än, jag ska vänja min kropp vid den här kosten. Sen kommer det ju ta ett tag innan kroppen är helt adapterad. Tror dock att det kommer vara värt det i längden.
I veckan åt jag semla, men vet du, det var inte gott. Det smakade bara sött och konstigt. På grund av semlan fick jag lite börja om med min omställning så i torsdags började jag om från dag ett på kostprogrammet. 
Men mitt pass då? Jag var så sugen på att springa på bana men hade både fel skor och fel springkläder med mig till jobbet så det fick bli på löpbandet hemma. Och vilket pass det blev! Så skönt att känna att det finns fart trots den sovande känslan. Det bästa sättet för mig som vältränad är att köra på som vanligt med träningen under tiden kroppen vänjer sig. Jag sprang 22 intervaller med 1 minut vila i dessa farter: 16km/h, 16,4km/h, 17km/h och 18km/h. Och så satte jag nytt personbästa på fem kilometer respektive 8 kilometer. Nöjd tjej!

Tre veckor och en liten guide till keto

Publicerad den av Hannas krypin
MCT-olja är en bra källa till energi och något jag börjat med idag. Den innehåller 14 gram fett per 1 msk olja. Då det kan vara jobbigt för magen med så mycket fett innan man är van ska man börja försiktigt. MSM och magnesium har jag ätit ett tag och är ett dagligt måste för mig.
Idag är det tre veckor sedan jag körde igång min ketoresa. För dig som undrar vad keto innebär så är att man tar bort alla kolhydrater förutom det som finns i ovanjordsgrönsaker. Den primära energikällan är fett och i varje måltid ska man äta dubbelt så mycket fett som protein. Meningen med den här kosthållningen är att få ner blodsockernivån och att blodsockret ska ligga mer stabilt utan de där snabba höjningarna och sänkningarna som man kan känna av om man äter snabba kolhydrater. Kroppen ska bränna fett istället och på det sättet bli uthålligare.
Keto innebär att man tar bort alla:
– processade livsmedel (bacon kan vara okej ibland om man läser innehållsförteckningen och ser att den inte innehåller socker)
– bröd, pasta, ris men också fröer som qiunoa, bulgur och så vidare
– rotfrukter
– frukt (avokado är tillåtet)
– mejerier
– godis
Så vad man får man äta då?
– kött av alla de slag
– ägg
– fisk
– kyckling
– avokado
– alla kålsorter
– broccoli
– spenat
– äkta smör
– bra oljor som olivolja, avokadoolja, kokosolja
Då kan man ju fundera över varför någon väljer att äta så här extremt. Jag gör det för att se om jag kan hitta ett sätt att äta på som jag inte får ont i magen av. Men det finns mycket forskning och lchf (keto är en extrem variant av lchf) är godkänd av socialstyrelsen vid kostbehandling av diabetes. Ketogen kost är sedan 1920-talet en behandlingsform för epilepsi. Det är superintressant att läsa om och jag har nördat ner mig totalt.
När kroppen är strikt ketoadapterad (som det kallas för när kroppen endast använder fett som energi) så känner man inte hunger, man får mer energi och kroppen använder lagrat fett som energi istället vilket gör att man blir uthålligare. Alla dessa fördelar vill jag uppnå! För att nå dit ska varje måltid innehålla dubbelt så mycket fett som protein och ett minimum av kolhydrater.
När man börjar en ketogen kost så kan man räkna med att må dåligt när kroppens reserver av kolhydrater är slut. Man känner sig nästan sjuk men det är inte farligt utan det är bara kroppens sätt att ställa om sig.
Hur det gått för mig kommer i nästa inlägg under dagen. Önskar dig en riktigt bra dag, jag ska jobba ända till ikväll så jag vet vad jag gör. 🙂

Tankar tänkta

Publicerad den av Hannas krypin
Det är väl märkligt….
…. hur sugen jag kan bli på att städa Idas rum när jag egentligen ska plugga.
…. hur förvirrad jag var i affären häromdagen. Jag kom på att jag skulle ha potatismjlöl, vänder mig om för att gå och hämta, hinner gå två meter och så har jag glömt bort vad det var jag skulle ha. Kom på det först några timmar senare…. 
– hur annorlunda en semla smakar när jag inte ätit något sött på nästan tre veckor.
– hur sugen jag kan bli på att äta något när jag försöker plugga. Tankar kommer direkt om något att stoppa i mig fast jag egentligen inte alls är hungrig.
– hur jag alltid lyckas slå huvudet i saker och ting. Nu har jag en bula vid sidan av vänster ögonbryn och ett blåmärke….  Stack ut huvudet genom Idas dörr för att lägga en leksak i en låda som stod i hallen. När jag ska gå in i rummet igen lyckades jag slå i huvudet i dörrkarmen. Säger inget mer än så….
– hur jag blev galet sugen på stekpannebröd. Något som jag inte ätit eller bakat på flera år. Tänk nygräddat med en stor klick smör på…. Mmm!
Godmorgon! Jag var ju så glad tidigare i veckan att jag så lätt kunnat somna. Igår hade jag däremot jättesvårt att somna. Det kommer bli långa timmar på jobbet idag. Jag råkade dessutom klanta till mig när jag la mitt schema så har bara en timmes rast på hela dagen. Suck, men jag får tänka positivt.
Jag har förberett matlådor och så har jag ätit min frukost, gröt gjord på ägg, kokosmjöl, kokosmjölk och kokosolja. Måste dock komma på ett sätt att göra den lite godare. En dutt salt och så kardemumma/kanel och en rejäl klick smör på har jag redan. Lite bär hade säkert piffat till det hela. Blåbär och hallon är ketovänligt i små mängder. Jag får fundera lite till. 🙂

Fem en fredag vecka 10: Ursäkter

Publicerad den av Hannas krypin
När du läser det här inlägget så är jag på bio. Kanske, haha, beror på när du läser det, hehe. Det här är alltså tidsinställt så att bloggen inte står tom när jag roar mig med familjen. Idag har jag tränat med Rickard på gymmet. Så kul att vara tillbaka där på ett besök som inte är ett pass utan där jag kan träna lite vad jag vill. Det blev marklyft, bänkpress och lite annat smått och gott. 

Något annat jag gjort är att städa på Alex och Idas rum. Särskilt Idas rum tog sin lilla tid eftersom att hon har legobyggen över hela golvet så det är inte lättstädat. Men nu så är det fint. Min uppgift om borderline blev klar i ett kick så den har jag skickat iväg. Reflektionerna gick lätt så nu väntar jag på nästa uppgift. Ska passa på att läsa lite mer nu när jag har extra tid.

Men vet du vad, det är ju Fem en fredag så måste såklart svara på Elisas frågor.

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar hos Elisa inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till Elisa så fler kan ta del av Fem en fredag.

  1. Vad hade du för ursäkt sist du hoppade över ett socialt sammanhang?
  2. Vad var din ursäkt senaste gången du kom sent till någonting?
  3. Vad är något du önskar du kunde bli ursäktad från just nu?
  4. Vilken ursäkt har någon gett dig på sistone?
  5. Vilken är den sämsta ursäkten du använt dig av i någon situation?
1.
För några veckor sedan blev jag bjuden till en vän som för ett tag sedan som skulle ha en inflyttningsfest. Jag var dock tvungen att tacka nej då jag hade feber. Så det är ju egentligen ingen ursäkt så men det enda jag kommer ihåg just nu.
2.
Jag är tidspessimist och kommer inte sent, jag är alltid för tidig istället. Men jo förresten, senast jag hade match kom jag 10 minuter sent till uppsamlingsplatsen. Det är fördelen med att bestämma etn timme och en kvart innan istället för bara en timme. Anledningen till att jag kom sent var för att jag ställt in fel adress i gps:en.
3.
Helgens jobb, känner mig så opepp och vill inte alls. Inte för att jag egentligen känner mig trött men nu har jag varit ledig tre dagar och man blir snabbt van vid att inte behöva jobba. Nästan bättre att bara köra på ibland alltså.
4.
Kan inte komma på nägon.
5.
Här önskar jag att jag kunde berätta något riktigt roligt men det står still i huvudet. Tror inte att jag har gett någon riktigt dålig ursäkt någon gång. Eller jo, det är klart jag har men ingen som jag kommer på just nu.

Madeleines bloggutmaning

Publicerad den av Hannas krypin
Idag slår jag ihop dag sex och sju i Madeleines bloggutmaning. Jag börjar med gårdagens ämne.
Det bästa med mina föräldrar är att:
När jag var 19 år blev jag gravid med Samuel. Jag hade inga bra förutsättningar, jag bodde hemma, jag hade inget jobb och förhållandet med Samuels biologiska pappa höll på att ta slut. Det tog flera veckor in i graviditeten innan jag vågade berätta för mina föräldrar. Jag var helt säker på att de skulle slänga ut mig och aldrig vilja prata med mig mer. När de väl fick reda på graviditeten så reagerade de med chock, sorg och besvikelse och grät i tre dagar. Men, när de var klara med det ställde de upp till 100% och ville verkligen vara morföräldrar även om de inte tänkt sig att det skulle gå till på det sättet. Mina föräldrar ställer alltid upp. De kanske inte säger det jag vill höra men någonstans vet jag att de ändå har rätt. Min mamma och pappa är bäst!
Därför ogillar jag:
Jag tycker generellt inte illa om människor. Det ska mycket till för att jag ska göra det. Men något som jag verkligen ogillar är de här personerna som folk tycker är duktiga men som har har ett bemötande där de tror att de är mer förmer än andra. Näsan i vädret-människor slipper jag helst möta men det går inte att undvika överrallt. En person som är duktig på sitt jobb är trevlig och professionell mot alla oavsett ens personliga åsikt.