En önskan för 2025

Inför året 2024 vågade jag inte ha några förhoppningar. På grund av alla skador vågade jag inte sätta upp några mål för min träning. Vilka mål hade varit rimliga? Jag var så rädd för att bli besviken att jag faktiskt inte vågade hoppas på något alls eller ha några mål. Det minsta kändes för stort och för jobbigt. Tänk om jag återigen skulle drabbas av någon skada? Ja du har ju, det var deppigt värre där i början av året.

Men jag kämpade på med mina träningspass, trots alla negativa tankar för jag ville ju få döma fotboll och jag ville orka springa på matcherna. Orkar man inte fysiskt så orkar man inte psykiskt heller. Men det var slitsamt att träna. Det gjorde ont i höfterna och ländryggen ska vi inte prata om. Jag visste att något som skulle kunna hjälpa var att bygga rörlighet och styrka i just bäcken och höfter. Eftersom det inte hittades några fel på röntgen som jag fick göra drog jag slutsatsen att det måste vara muskulärt. Men när allt gör ont är det svårt att motivera sig.

Så i höstas fick jag tipset att testa yinyoga. Du vet min inställning till yoga men jag valde att gå emot mina principer och faktiskt testa. Jag hittade en kanal på youtube där jag gillade instruktören, inte en massa onödigt pladder och inte så mycket yogafilosofi inbakat. Vissa av klasserna innehåller ingen yogafilosofi alls och det är dom jag gillar bäst. Minns du att jag var med på ett liveevent i höstas? Det var via yogaplattformen yogobe men instruktören där tappade mig direkt. För mycket pladder och för mycket flum, det klarar jag inte av. Om jag ska kunna slappna av i positionerna och få ut något av det hela så måste det vara tyst omkring mig och även instruktören måste vara tyst förutom när hon ger förslag på modifieringar och när hon vill att man ska tänka på något särskilt med andningen. Tex i en twist att man andas mot motsvarande sida. De guidade meditationerna som är inbakat i slutet klarar jag inte av, då stänger jag av.

Så jag har alltså tränat yinyoga varje dag i nio veckor, minst trettio minuter. Det har verkligen gjort underverk för min kropp. Jag har fortfarande ont men inte alls på samma sätt och inte lika ofta. Jag är rörligare i vardagen och att böja mig ner på jobbet är inget problem längre. Jag klarar fortfarande inte av för mycket flum, jag vill stretcha, andas och slappna av. Det andra är inte det viktiga.

Min önskan för 2025 blir att få fortsätta att utvecklas i min träning. Jag har gått efter Rickards träningsvecka i sju veckor (eller om det är sex veckor) och jag känner stor skillnad. Min förhoppning är att jag kommer kunna springa snabbare på sprinten på löptestet i januari. Min motivation är på topp och jag kommer gå i in i träningsåret 2025 med en helt annan inställning än vad jag gick in i träningsåret 2024.

Hopp, skutt, stillsamt och en skogspromenad

Redan igår hade jag bestämt mig för att springa ”idioten” och fotbolls-inspirerade övningar. När jag sprang upp till fotbollsplan såg jag att en grupp redan var där. Först tänkte jag strunta i just det här passet och hitta på något annat. Så jag sprang vidare och fick en bra uppvärmning på1,5 kilometer. Under tiden hann jag också fundera lite. Varför skulle den där gruppen hindra mig från att köra mitt planerade pass? Hindret satt bara i mitt huvud, det var ingenting som gruppen uttalade. De var fullt upptagna med sitt pass.

Jag började med att springa ”idioten”, vet du vad det är för övning? Fokus är snabba fötter och snabba vändningar. HÄR finns en bra beskrivning. Nästa övning var sidledshopp mellan linjerna och sedan maxfart och sista övningen var att springa baklänges så snabbt jag kunde för att sedan vända snabbt och maxa framåt. Jag sprang alla övningar åtta gånger och vilade 30-45 sekunder mellan varje repetition. Kände mig snabbare i slutet än vad jag gjorde i början. Så är det alltid, jag har en lång startsträcka. Jag var så nöjd över känslan kring dagens pass men också hur bra träning jag fått till den här veckan.

När jag kom in skalade jag potatis och medan kycklingen var i ugnen och potatisen kokade så stretchade jag igenom kroppen i fyrtio minuter. Den högra övningen är verkligen jobbig men idag kände jag hur hela kroppen bara ville hela vägen ner till blocken. Annars brukar jag bara luta mig bakåt och försöka vila så gott det går. Fantastiskt ju hur kroppen liksom bara leder en dit den vill.

Men efter maten var jag trött så jag gick faktiskt och la mig en stund och fick en härlig powernap. Innan det blev kolsvart ute gick jag och Rickard ut i skogen för en lite lagom promenad på fyra kilometer. Kändes lite segt men det var väldigt skönt att komma ut en stund. Någon har gjort så fint i spåret, satt upp lite tomtar på stenen och hängt tomtar i grenen. Mycket trevligt initiativ!

Favorit i repris

I måndags tränade jag ett riktigt tufft hiit-pass som jag hittade på Youtube. Tyckte det var ett riktigt bra men jobbigt pass. Tänkte att det skulle vara en bra ersättning för mitt styrke- och explosivitets-pass. Men idag kände jag mig mer otränad. Alltså att passet i måndags inte alls hade samma typ av fokus som jag söker när jag vill träna upp min explosivitet. Så ikväll sprang jag först intervaller på löpbandet: 3*500 meter där jag delar upp femhundringen i två delar: 300+200 meter. Min fart i dessa intervaller brukar alltid vara 300 meter i 5 minuter/km och 200 meter i 4 min km. Det brukar verkligen kännas i kroppen och jag orkar inte göra särskilt många.

Efter löpningen tog jag fram min skivstång, hopprep och stepbrädan. Det blev mina sedvanliga övningar, 30 sekunder hårt jobb och 30 sekunder vila. Enligt nedan:

  • höga knän på stepbrädan
  • utfallssteg framåt och bakåt
  • upphopp
  • knäböj
  • marklyft
  • hoppa hopprep

Kommer garanterat att ha träningsvärk imorgon för kändes rejält. Tidigare veckor har jag bara gjort fyra set men idag la jag på ett så det blev fem varv. När jag var klar var benen helt skakiga. Efter träningen fixade jag mat åt barnen, Rickard hade varit snäll och förberett åt mig så behövde bara koka pasta. Maten inmundigades med god aptit och därefter sträckte jag ut på mattan i 45 minuter. Det gjorde verkligen ont överallt. Därför behövde jag det säkert extra mycket.

Sjungning, julklappsshopping och träning

Idag har jag jobbat veckans första pass. Jag var inte på vårdlag utan vi instruktörer hade veckans första pass med HLR för kollegorna. Lär mig massor vid varje tillfälle! Dagen avslutades med möte för undersköterskorna.

När barnen var små var vi alltid klara med julklapparna vid den här tiden. När jag kom hem från jobbet fick det bli lite julklapps-shoppande från nätet. Det är trist med butiksdöden men jag ska erkänna att jag är rätt dålig på att gynna butikerna. Det är så smidigt att kunna klicka hem det man behöver från nätet. Särskilt den här tiden när det är smockfullt i butikerna. Efter shoppandet övade jag och Rickard för det vanliga sångtillfället på Rickards jobb. Visst sitter sångerna i ryggmärgen nu efter all övning och alla framträdanden men det är inte dumt att sjunga igenom låtarna ett par gånger innan. På repertoaren står bland annat oh helga natt, julen är här, en stjärna lyser så klar och en hel massa gamla godingar. Brukar vara mycket uppskattat så det är roligt.

Jag hade inte tänkt träna idag, planerade för ett pass imorgon men så kom jag på att jobbet bjuder på julbuffé på kvällen och jag jobbar på dagen. Inget tillfälle för träning med andra ord. Så jag behövde träna idag. Det börjar dra ihop sig. Idag kom inbjudan till 2025 års fortbildning. Det innebär också att jag vet när löptestet ska springas för testet ska springas under kursen. För dig som är ny här kan jag berätta att testet är upplagt så här: springa 40meter*6 på max 6,8 sekunder. Man börjar alltid med sprinten och när sprinten är avklarad så springer man 75meter*44 på tid såklart. För min nivå ska man springa 75 meter på 24 sekunder och vila 22 sekunder. Något sådant iallafall. De långa intervallerna i det tempot är inget problem. Min akilleshäl är sprinten. Det är också snabbheten som jag fokuserar stenhårt på att bygga upp igen. Fast inte just idag för idag sprang jag 400meter*5. Det blev inte fler för jag fick så ont i magen. Däremot så gick jag en kilometer i 8% lutning och raskt tempo. Hoppas på att det ska ge mig lite muskler i benen.

Som när jag var barn

Måndagar har alltid fokus på styrka för benen och explosivitet i mitt träningsprogram. Tänkte då att jag skulle variera mig och letade upp ett hiit-pass på youtube. Fyrtio minuter lät ju lagom. Jag hade dock förträngt hur galet jobbiga dessa pass är. Instruktörerna är dessutom alltid så snygga och trots att det är jobbiga övningar ser det alltid så lätt och smidigt ut. Lätt och smidigt är inte orden man använder för att beskriva när jag försöker göra samma saker….. Enda sättet att kunna göra det just lätt (nåja) är att plåga mig igenom passen… Frågan är om jag vill. Det är rätt så tryggt att göra mina 30/30 pass med i princip samma övningar från vecka till vecka. Däremot är det nog inte så utvecklande i längden.

Det finns många övningar som jag starkt ogillar. Men den som vinner ligan är helt klart burpees. Säkerligen mest för att jag är så svag och därför blir det svårt…. I dagens pass var det många burpees och olika varianter. Jag modifierade så gott jag kunde och hittade på andra övningar att göra så jag inte fick alltför mycket vila. Till slut var jag klar och kunde sträcka ut kroppen och stretcha. Efter stretchen så värmde jag risgrynsgröt och åt den precis som när jag var barn: med kanel, socker och en klick smör. Så gott ju!

Check på dag 1 och korta intervaller

Precis innan väckarklockan ringde så drömde jag en dröm som lite satte tonen för morgonen. Det är så jobbigt när man drömmer något där känslan ligger kvar. I det här fallet var det ingenting som hade någon som helst förankring i verkligheten. Så jag kunde snabbt släppa känslan och fokusera på dagen.

När jag åkte till jobbet så vräkte snön ner. Väderappen lovade plusgrader så jag förväntade mig inte att snön skulle ligga kvar. Men jodå, det gjorde den. Istället för plusgrader så slog det om till minus. Enligt appen på min dator är det 9 plusgrader just nu. Snacka om ”felvisning”.

Jag var så nervös inför utbildningarna idag. Vi hade två grupper, en på morgonen och en efter lunch. Nervositeten skulle visa sig vara helt i onödan. Det som jag skulle prata om ofri luftväg/andning och sedan gå igenom kompressioner, inblåsningar och luftvägsstopp tillsammans med T satt i ryggmärgen. Det ska bli intressant att läsa utvärderingen sedan och se vad deltagarna tyckte och vad vi kan göra bättre till nästa gång.

I eftermiddags tänkte jag tanken att jag kanske skulle ta ett träningspass idag. När jag får den känslan är det bäst att gå på det. Men det var varken ett mysigt eller härligt pass. Sprang korta och snabba intervaller på löpbandet vilket kändes precis överallt. Det som motiverade mig extra mycket om jag tränade idag var det faktum att jag kan ta vilodag imorgon istället. Två dagar med tuff träning i rad räcker mer än väl. Imorgon ska jag unna mig en hel timmes stretch. Det var länge sedan nu, har ju bara fått till halvtimmar vilket känns för lite. Särskilt de där gångerna när det känns som att kroppen har svårt att slappna av.

”Springit” värre

Igår gick vi och la oss tidigt, redan vid åtta och väl i sängen somnade jag direkt. Vaknade dock vid två och då kändes det som att jag sovit i evigheter. Somnade som tur var om och sov sedan till klockan ringde. Har varit riktigt pigg idag. Så skönt ju.

Idag har jag inte jobbat hemma, jag har haft vårdlag och haft hand om en student. Jag uppskattar verkligen det här att få ta hand om elever och lära ut det jag snappat upp efter alla år inom vården. Vi hade verkligen fullt upp och lite att bita i.

När jag kom hem så satt jag i soffan och samlade lite krafter för dagens träningspass. En kompis ringde och det blev ett väldigt trevligt samtal. Efter samtalet tog jag och Rickard oss ut för kvällens träningspass. Ett stilla snöfall blev inramningen men det var riktigt kallt att springa mot snön. Vi har en konstgräsplan bara 500 meter från oss så det fick bli kvällens träningsplats. Efter uppvärmning så sprang vi korta och snabba intervaller. Det är ett riktigt tufft och jobbigt pass så det behövs inte så lång stund för att det ska kännas rejält. Just det här passet får mig att känna mig så otränad vilket är helt orimligt. Det är inte konstigt att det känns och jag ska vara nöjd med dagens pass.

När vi kom in sträckte jag ut på mattan. Den vänstra bilden är min rörlighet efter löpning och före stretch och den andra efter 35 minuters fokus på baksida lår, höfter och rygg. Det är så häftigt att se skillnaden, hur det tar emot att ens komma en liten bit framåt och sedan kunna komma ända ner till mattan. Målet är att framöver kunna slappna av mer i knäna också.

En härlig tisdag

En fin tisdag är till ända, det här blir ett lite längre inlägg med lite allt möjligt. Scrolla vidare så får du läsa om min dag. 🙂

Det blev inte riktigt som jag tänkt mig med träningen. Jag ville springa långa intervaller på bana. Det är inte ofta jag och Rickard är lediga samtidigt så det också passar att träna med varandra. Så besvikelsen blev stor. När vi skulle åka iväg fick jag galet ont i magen. Så där så jag kände att jag inte ville försöka springa på bana. Det blir jobbigt mentalt om jag måste bryta. Det som det istället blev var en halvtimmes stretch och sedan min sedvanliga styrketräning med fokus på explosivitet. Men jag är lite oroad över mina vader. Jag skyndar långsamt men är otålig. Vill gärna utöka träningsdosen men måste vara försiktig då jag får känning i muskelfästena om det blir för mycket.

Så i förmiddags kom vi ändå ut en sväng. Hade rätt ont men kände att det ändå var bättre med rörelse än stillasittande. Allt vi tar i måste vi shoppa, sa Rickard. Okej sa jag och pillade på en 3000kronors gran på Rusta. (Bilderna ovan). Min regel är att vi ”måste” köpa en ny tomte varje år. Och så blev det. Tomten Theo från Rusta fick flytta in. Men det blev ingen dyr 3000 kronors gran. Däremot en snöig historia från nätet. Får se om det blir så bra som det ser ut online.

Smygfotade en vit gran med allt annat än traditionsenligt pynt på Dollarstore. Vad sägs om en munk eller en dinosaure i granen? Det är verkligen inte min stil. Jag gillar rött, grönt, lite creme och marinblått. Efter allt villhövershoppande så åkte vi in till stan för att käka dagens lunch. Hade jag vetat att de höjt priserna så hade jag nog tänkt om. Hade kunnat få en betydligt finare lunch för priset…. Men gott var det. Tycker HaKePi har stans bästa kebab. När jag var tonåring var det snarare Rendez vous men den restaurangen finns inte kvar.

Ikväll var det dags för baletten Svansjön tillsammans med Ida. Det är tredje gången som vi går på balett tillsammans. Förra året så såg vi Nötknäpparen och året innan dess Svansjön. Jag tycker att det är vackert att titta på och dansarna är så skickliga. Men ljudvolymen var galet hög, fattar inte hur de tänker med musiken. Oavsett så var det en trevlig kväll.

Ett härligt träningspass

Jag fick till ett riktigt bra pass idag. Jag började med att värma upp på crosstrainern. På trettio minuter kom jag 12 kilometer. Efter uppvärmningen så tänkte jag mig ett pass med fokus på maxstyrka. Det fick bli fem set med 30 sekunders vila mellan övningarna. Övningarna var:

  • knäböj med 10 kilos vikt*12
  • plankan*30sek
  • höftlyft*15
  • höftlyft med puls*30
  • utfallssteg*10

Avslutningsvis så stretchade jag 25 minuter. Ett pass som var perfekt för höfter, insida lår och baksida lår. Det blev ett riktigt lyckat träningspass som fyllde på mina måbra-hormoner.

Tråktorsdag

Tråktorsdag är KajsaLisa´s tema. Men det har inte varit en tråkig torsdag. Jag fick gjort det jag planerat imorse och jag har också fått till ett träningspass. Det skulle väl kanske vara det som var tråkigt, jag hade ingen lust alls faktiskt men efter två dagars vila kände jag att jag var tvungen. Jag sprang ett väldigt jobbigt men ruskigt effektivt pass. 3*500 meter men jag delar upp varje intervall på 300+200 meter. Springer 300 meter i 5min/km och sista 200meter i 4 min/km. Jag vilade ungefär 1½minut mellan varje. Efter dessa tre intervaller sprang jag också 2*400meter. Jag avslutade med stretch för hela kroppen. Det var en sån här dag när det gjorde ont precis överallt så lite senare fick det bli 30 minuter till. Kan inte säga att det kändes bättre.