Personligt

Jag vill inte bli ung igen

Trettio + är en bra ålder… Hoppas på att jag på samma sätt kan ”embrace:a” fyrtio….

Jag tänker ofta på det här med ålder och känslan av att känna mig gammal. Jag kommer ändå alltid fram till slutsatsen att jag inte vill bli ung igen. En ålder som jag alltid kommer tillbaka till är åren där mellan 20 och 25. Jag minns med vånda hur osäker jag var, både i mig själv och vad gäller andra. Jag tyckte aldrig att det jag gjorde var bra nog och alla andra var bättre, snyggare och smartare än jag. Hur utseendet kommer in i ekvationen vet jag inte. Men så tänkte jag iallafall. Och visst får jag ibland perioder när jag får ”återfall” eller vad man ska kalla det för då jag tänker likadant.

Men! Den senaste tiden har jag dock hittat en annan grundtrygghet i mig själv. Jag vet vad jag kan, jag vet att det jag gör är mer än bra nog. Det räcker liksom. Jag vet att jag är en uppskattad kollega och det är inte längre så noga vad andra tycker och tänker om mig mig. Det har ändå inte med mig att göra.

Det är så tufft att vara tonåring idag, det var inte lätt när jag var tonåring heller men klimatet har hårdnat. Känner mig ofta otillräcklig men så tänker jag tillbaka på hur jag var som tonåring och jag gjorde verkligen inte allt rätt. Det kanske hör till att testa, misslyckas och försöka igen. Under en period som 18-åring hängde jag mycket på en karaokebar i stan. Mina pengar gick åt till alkohol, cigg och pizza. (Förlåt mamma om du läser här….) Men så en helg när jag gjorde av med alldeles för mycket pengar kände jag att jag fick nog och sedan dess har jag bara druckit alkohol någon gång då och då. Var på en afterwork med några kollegor på mitt gamla jobb för några år sedan då jag tog någon drink och en cider. Men inget mer efter det. Låter kanske lite präktig men det är inget som lockar mig.

När jag tänker tillbaka på hur jag varit, hur jag mått och tankar kring min person känner jag så starkt att jag faktiskt inte vill bli ung igen. Sen finns det såklart tillfällen jag önskar att handlat annorlunda när saker och ting gått fel. Men å andra sidan är det väl kanske det som räknas som livserfarenhet. Av misstag och erfarenheter växer jag som person och blir starkare.

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

24 Comments on “Jag vill inte bli ung igen

  1. Intressanta tankar.
    Åldern kan man ju inte påverka och åldras gör vi. Men den erfarenhet man får genom åren kan man helt klart ta med sig. Att kroppen inte kommer att vara i ”samma ” skick när man är passerat 70 som när man är 25 är tämligen klart. Men att ta hand om sin kropp, både den fysiska och psykiska delen och ha en god grundstyrka är gott att ha med sig.

  2. Jag kan känna igen mig mycket i dig jag dricker inte heller mycket alckhol och jag tycker inte det är så lockande heller. Händer ibland att jag tar ett glas vin. Men klarar mig utan känner jag.
    Jag känner att efter att jag hade fyllt 25 så blev jag mer vuxen. Och känner mig så glad över det. Dessa misstag man gör- men du har rätt det är dom man får livserfarenhet av 🙂

  3. Jag vill heller inte bli ung igen, nog för att det var roligt, men det har jag ju redan gjort och jag behöver inte göra det igen. Hur vi än vänder och vrider på det, så blir vi inte yngre, vi blir äldre och vet du, jag gillar det. Det är helt okej, för jag känner lite som du att jag ”landat” i mig själv. Jag har fötterna på jorden och vet var jag står och jag har släppt vad andra tycker om mig. (det är dock ganska svårt och ibland kryper de där tankarna på) Det är bara bra på andra sidan 40-strecket också. Välkommen dit (men du har nåt år kvar va?) Jag laddar för 50 nästa år. Det blir bra det också.

  4. Intressant läsning! Tack för att du delar med dig av ett personligt inlägg.

    (Sent) Svar: Tack för orden, kul att jag kunde inspirera.

    Kram

  5. Jag skulle inte heller vilja bli yngre igen. Det är visserligen läskigt att bli äldre (själv har jag bara fem år kvar till 50), men jag skulle heller inte vilja bli yngre igen. Vi har nog alla gjort saker som blivit fel på ett eller annat sätt genom åren, men jag skulle inte säga att jag ångrar något. Man har gjort saker och ting utifrån den kunskap och erfarenhet man haft just då. Det finns absolut saker jag hade gjort annorlunda idag, men det är ytterst få saker i livet som jag ångrar…

  6. Att jag blir äldre gör mig inte så mycket- så länge kroppen bara är frisk. Nu verkar ju mitt knä vilja var med hyfsat bra igen. Hoppas att det fortsätter så nu när trädgårdssäsongen snart drar igång. Satsa du på en egen pilates studio -man måste följa sitt hjärta och göra det man tycker är kul. Sommaren 2006 sa jag tack och hejdå till 14 år som förskollärare och startade eget efter att ha omskolat mig till massageterapeut. Med facit i hand det bästa beslut jag tagit. Så go for it! Ha en bra helg =)

  7. När jag tänker tillbaka på mig så var det verkligen annorlunda under yngre dagar. Från att ha varit en partybrud som festade hela tiden till att bara ha myskvällar. Skulle inte heller vilja bli yngre igen. Kramis <3

  8. Själv är jag 30++ (eller snarare 30*2+ 😉 ) och trivs med det. Alternativet till att bli äldre är ju verkligen inget som lockar…

  9. Men gud vilket härligt inlägg 💫. Jag hade åldersnoja inför min 30års dag, men nu vet jag inte… åren går och jag känner mig som samma person 😆🌟

    1. Jag hade mer noja inför att fylla 25 än trettio. Trettio har alltid varit en bra ålder för mig. Nu har jag två år till fyrtio och det känns ändå okej tycker jag.

Lämna ett svar