HANNAS KRYPIN

Godmorgon!

Jag orkade inte göra så där jättemycket igår. Att jobba måndag-fredag varav två dubbelpass tog verkligen på mina krafter. Tänkte springa en runda men valde att gå och lägga mig och sova istället. Det var verkligen välbehövligt. Gårdagens fysiska aktivitet fick bli fyrtio minuter stretch. Det var allt. Idag är jag piggare så idag ska jag försöka springa en runda. Springa är väl en sanning med modifikation, blir väl mest en lufs.. Snart börjar höstens matcher så behöver springa några pass nu så jag inte chockar kroppen. Vet du vad jag skulle vilja kunna: både transportcykla till jobbet och samtidigt kunna köra tuffa löppass. Enda sättet att ta mig dit är att göra just både och.

Som den Gotlandstok jag är hade det väl varit otippat om jag inte skrev om Gotland när Åkes tema för veckan är just en ö. Men det hade varit lite väl tråkigt att fokusera på saker som jag redan skrivit om. Jag skriver ju så mycket om Gotland i vanliga fall…. Så jag tänkte att vi skulle ta en tripp tillbaka till 2018 när vi besökte en av Gotlands öar: Stora Karlsö. Det har jag faktiskt inte berättat så mycket om.

Stora Karlsö ligger bara en halvtimmes båtfärd från Klintehamn. Det är en liten ö vars omkrets är ca 6,3 kilometer och den högsta punkten är 51 meter. Stora Karlsö är känd för ett rikt fågelliv och många orkidéer. Under maj-augusti kan man åka båt ut till ön och det finns både restaurang, vandrarhem och möjlighet till övernattning i den stora fyrbyn.

I land på Stora Karlsö. Innan vi fick ströva fritt på ön fick vi förhållningsorder eftersom fåglar häckar på ön och det är ett fågelskyddsområde. Det finns en stor grotta på ön: stora förvar som vi besökte. Vid utgrävningar av grottan har man hittat 7000 olika fynd. Mest ben och krukskärvor men man har kunnat se aktivitet från medeltiden till stenåldern.

Den här vackra, lummiga stigen leder fram till en liten stenig badplats. Där långt borta ser man lilla Karlsö. När vi åkte till Stora Karlsö kunde man också välja en tur som stannar på lilla Karlsö. Det är dock inte möjligt i år. Jag vet inte om det permanent eller bara i år. Lilla Kalsö är nämligen helt annorlunda i sin karaktär. Det är ett fågelberg med enormt många olika fågelarter som häckar där. Ön har en areal på 1,5 kvadratkilometer och består av en nästan cirkelrund högplatå, 66 meter över havet. Platån omges av låga slätter men också branta stup. I norr finns också ett rauklandskap.

Det finns ett flertal rösen på ön. På öns högsta punkt ligger Rojsu och mitt i röset växer Linnes ask, efter en resebeskrivning av Carl von Linné 1741. På den södra sidan av ön finns röset Lauphargi men det röset besökte vi inte. Rösena är ca 3000 år gamla. Häftigt att tänka på! En närmare kik på trädet avslöjar ett metallrör. Frågorna är många, hur har röret hamnat där? Vad är syftet? Ska röret stabilisera trädet?

Jag och S gav oss ut på egen upptäcksfärd och Rickard, A och I gick åt ett annat håll. Vackra fyrbyggnaden kan du se ovan.

Vi hittade bland annat en pyttegrotta och ville såklart se utsikten. Efter lite utforskande sammanstrålade vi alla fem och åt en glass i väntan på båten.

Hej då Stora Karlsö, vi ses kanske igen.

Arbetsveckan startade med att jag jobbade ett dubbelpass och det slutade med att jag behövde jobba dubbelpass i dag med. Blir en liten extra slant nu i augusti men också i september, det är inte så dumt. Jag tog bilen i morse men cyklade hem. Konstaterade att det går fort nu. När jag var hemma var det nästan helt mörkt. Är.inte.redo. När jag kom hem kände jag väldigt starkt att jag behövde stretcha igenom kroppen. Hittade ett pass som gjorde att jag kopplade av rent mentalt men kroppsligt hade jag ont överallt. Känns att jag slarvat och det är verkligen hur dåligt som helst. Att slarva med stretch funkar när man är ung men ju äldre man blir desto viktigare blir det. Längtar redan till imorgon när jag får stretcha igen.

Dagens lilla bildskörd: dagens jag när jag åkte till jobbet, dagens oväder (som tur är inte hela dagen) och så dagens kvällsmat: kyckling med cashewnötter. Vi var tre personer som inte hade med sig matlåda, jag och K för att vi redan jobbat ett dagpass. Var smidigt att ta takeaway.

Elisas fem fredagsfrågor är tillbaka efter Elisas två veckors ledighet på Åland. Temat är såklart sommar.

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Kom ihåg att länka till Elisa så fler kan ta del av Fem en fredag.

1. Vad var du orolig för i början av sommaren som inte blev något alls? Hm, kan faktiskt inte komma på något. Eller jo, att min skada skulle bli värre av att springa lopp men så blev det inte.
2. Vad har du unnat dig mer av än vanligt? Glass och chokladpinnar. Det korrekta namnet är nog krokofanter och jag har haft ett starkt sug efter det precis hela sommaren.
3. Vad har varit sommarens vackraste utsikt? Högklint på Gotland, Glasberget i Falerun, Västanåslingan i Gränna och Visby.
4. Vad har du fått nog av den här sommaren? Skällande, ettriga hundar och att det nästan jämt ska blåsa så mycket.
5. Vad gav/ger dig verklig vila i sommar? Helt klart all familjetid, alla utflykter och allt roligt vi gjort.

I almanackan är det första augusti men där är inte jag. Mentalt känns det mer som att sommaren bara börjat. Att det är augusti idag känns verkligen konstigt. Innan jag hinner reagera kommer hösten vara här med kyliga vindar och mörka morgnar och kvällar. Men det tänker vi inte på nu. För jag tänkte istället drömma mig tillbaka till vackra juli.

Juli med några korta snabba: Så fin månad med så mycket familjetid och skratt. En månad som jag kommer bära med mig.

Väder: Juli har bjudit på allt vädermässigt. Sol, regn, åska och riktigt högsommarvärme. Lägg också till att det har blåst väldigt mycket. Inte undra på att gräsmattan är full av ogräs.

Träning: Efter att ha konstaterat att min skada inte blir bättre av helvila så har jag fått till en hel del bra pass: intervallpass på ljunkan med Rickard och S, intervallpass med domarklubben. Jag har dömt en träningsmatch i pojkar 15 Jag la också ner dyra pengar på att renovera min cykel och har på två veckor cyklat 18 mil. Inte undra på att benen är lite chockade och möra.

Utflykter:

• Vi åkte till Gränna. HÄR kan du läsa det inlägget.
• Jag och Rickard besökte Glasberget, Ekhultebergens naturreservat och Dacke skans. Det blev några timmar i Falerum.
• Jag, Rickard och A åkte till Stjärnorpsravinen. Väldans fint!
• Jag och Rickard gick Västanvik rundslinga. Fint som jag vet inte vad.

Finaste: Min och Rickards dag på Öland. Tid att bara vara och tid att bara koppla av. Tänker ofta på hur fint vi hade det.

Utmanande: Att klättra med S i i Sörjsöns äventyrspark.

Något jag saknat: Jag har stretchat alldeles för lite, längtar efter mer tid på mattan med mer avslappning.

Något jag är glad över:

• Jag är väldigt glad över att jag vågade dyka från trampolinen på badet. Inte ens som barn har jag vågat dyka från högre punkter än de där startblocken som finns vid alla bassänger.
• Att jag kunnat springa sommarens tre lopp: Byrundan, Västervik city run och Victoriajoggen.

• Jag är glad över att jag inte fått någon ny skada. Låt det få fortsätta så tack!
• När jag och Rickard var i Borgholm på Öland träffade vi Rickards bror och brorson. Vi ses inte så ofta.

Idag har det regnat ända fram till lunch. Jag trodde faktiskt inte att vi skulle komma iväg till badet som jag lovade I. ”Om du hoppar i med mig så vill jag bada” sa hon. Det var inte så mycket begärt tyckte jag. Men jag var lite bekymrad om vi skulle komma iväg eller. inte. Men ikväll har det varit riktigt varmt, blåsigt dock. Det bästa med att gå till badet när det inte är perfekt väder är att man får poolen för sig själv. Det var två andra flickor som också badade. Efter en stund var vi helt själva. Det var så kul för S och A följde med och vi körde vattenkrig. Jag lyckades inte blöta ner S, han var helt överlägsen. Men kul hade vi. Jag fick för mig att dyka från trampolinen. Det är något som jag faktiskt aldrig vågat så blev glad att jag utmanade mig själv. Jag har videobevis med:

PS: Missa inte mitt inlägg som jag la ut i morse: min fina utflykt med Rickard och A. DS.

I lördags fick jag den där lusten att göra något, jag ville ut på utflykt. Jag googlade korta vandringsleder och då blev jag snabbt påmind om Stjärnorpsravinen och Stjärnorps slottsruin. Stjärnorpsravinen tros ha skapats av stjärnorpsbäcken vid utloppet till Roxen. Vid utloppet ligger även Stjärnorps slott vilket nu för tiden är en ruin. Så vi åkte dit, jag, Rickard och A. Parkera gör man smidigast vid Stjärnorps kyrka och där finns också en skylt som visar var man ska gå.

Naturen vid Stjärnorpsravinen är verkligen unik. Bäcken ringlar sig fram och överallt finns gigantiska ormbunkar. Arten heter strutbräken och är helt klart områdets mest dominanta växt. Det finns ingen markerad led utan det är grusväg nere vid bäcken och man kan gå lite hur man vill. Små gulliga träbroar finns lite här och var som tar en över bäcken. Efter ett tag var i alla fall jag lite bortkollrad, det är helt klart en labyrint.

Jag läste om en trappa, vi hittade tre. Uppe på branten går stigen som vanligt precis vid stupet. Den sista trappan ovan ledde fram till en glänta där det fanns ett bord där man kunde sitta och fika. Det fanns inget särskilt att se. Stigen fortsatte framåt men vil valde att ta samma väg tillbaka till trappen då det var riktigt brant och det fanns ingenting att hålla i. Inte ens träd. Ingen av oss kände för att knalla ner där på det där lite ”sliriga” underlaget.

Stjärnorps slott lät byggas fältmarskalk Robert Douglas mellan 1655 och 1662 på sin hustrus, Hedvig Mörners, egendom. Bygget stannade dock av vid hans död 1662 och slottet blev aldrig helt färdigt. Det användes fram till 1789 då en brand, som bröt ut när många av arbetarna var borta, förstörde huvudbyggnaden. Endast kapellet och en flygel återuppfördes. Slottet ägs idag av familjen Douglas, och kapellet används som kyrka. Ruinen har restaurerats och tornet går att besöka. HÄR kan du läsa mer kring slottets historia. HÄR kan du läsa när tornet hålls öppet nästa gång. Dock så är inga öppettider publicerade än.

Vi gick också in i Stjärnorps kyrka. Där var det väldigt blått. Efter besöket i kyrkan åkte vi till Bergs slussar för att käka glass. Jag var väldigt sugen på mjukglass och så fick det blir. Mjukglass och så en kula polkagris. Precis det jag hade cravings på.

I Bergs slussar kunde man kika på dessa gamla slussportar. Så otroligt häftigt att gjutjärnet håller i 200 år. Det är kvalitet det!