Idag möttes vi (den vanliga kvartetten) upp för ett distanspass. En mil stod på schemat. När vi började var det 30 grader ute så förväntade mig en svettig löptur men i skogen var det svalt, inte lika varmt i alla fall. Milen vi valde är riktigt stenig och det är mycket rötter här och där och givetvis lyckades jag snubbla på en sten som jag missade och for omkull som en vante. Skrubbsår på båda händerna, knäna och lite skrap på vänster arm. Bra gjort verkligen. Jag blev så irriterad och istället för att börja gnälla över hur ont det gjorde ökade jag tempot och sprang iväg en stund. Vi alla genomförde milen utan några större (inga mindre heller förutom jag med min vurpa) problem så det var kul.
Jag som försöker hitta inspiration till att springa en HALV mil! 😉
Enligt min dotter är jag världsbäst på att hitta ursäkter, som nu t.ex. är det SÅ VARMT!
Duktig du är som kämpar på ändå, bra jobbat
Jag höll också på att stå på näsan i dag. Precis samma, rötter och lite trötta fötter.
Fast jag sprang ju långt från en mil, men en då. Hoppas det läker snabbt och inte gör allt för ont.
/P
Phu! Skulle aldrig komma på tanken att springa i denna värmen. Men jag är kanske inte lika disciplinerad som du heller 🙂
Bra gjort! Jag hoppas skrubbsåren läker snabbt.
Kram Helén
Bra kämpat!!!