Det är första juni idag. Första riktiga sommardagen, barnen går snart på sommarlov och det är bara tre veckor kvar till semester. Som jag längtar efter att få vara ledig och bara ta det lugnt. Fokusera på träning utan en massa jobb som stör, få umgås med barnen och att få komma iväg till Gotland. Föregående inlägg var allt lite deppigt och visst är det fortfarande blaha men jag försöker uppbåda positivitet. Någonstans vill jag fortfarande kämpa för att klara testet.
Mitt problem är inte att jag egentligen har för låg maxfart. Problemet är att det tar för lång tid för mig att komma upp i fart och då är det för sent för att klara tidskraven. Jag är snabbare på femtio meter än fyrtio…. Så nu är det slut på latedagarna. Inte för att jag egentligen latat mig men fokus ska ligga på teknik. Mycket start och stopp för att träna kroppen på att komma iväg snabbare i starten. Jag vill tänka att det inte är för sent. Samtidigt som jag tänker att om två år fyller jag fyrtio och ju äldre jag blir desto svårare blir det. Positiva tankar! Snygg, snabb, stark, visst var det så jag sa!
Imorgon ska jag döma fotboll igen. Jag ska få vara huvuddomare i en träningsmatch mellan två damer division två-lag. En match är ju egentligen det bästa sättet att träna explosivitet. Det är tempoväxlingar, snabba kontringar och ibland starta från stillastående och komma upp i fart. Vad passar bättre än under en 2*45-match att träna på just det.
Imorgon ska jag också jobba igen. Precis som jag misstänkte så skulle jag må bättre senare vad gäller blodtrycket. Så pass att mycket bättre att jag hjälpte Rickard att vara funktionär på löptestet ikväll. I år är nog första gången som jag inte springer och är hare. Kändes lite mycket med match i söndags, löptest igår dåligt mående idag och så döma igen imorgon + springa idag. Men jag promenerade så fick ihop stegmålet för dagen.