Det är inspiration!

Vilken skillnad det är att träna när ett tungt orosmoln inte hänger över mig längre. En viss del finns såklart kvar men det största är väck. Idag har jag rivit av 10 stycker 400m intervaller i 4,45tempo och 1 minut vila mellan varje. Jag kände mig energifylld under hela passet. Vi var hos mamma och pappa för att hämta förstärkaren inför imorgon och då fick vi med oss en påse matbröd och en påse med saffransbullar. Saffransbullen var så god att hugga in på efter passet. 😋😋
När jag är gammal och grå vill jag också vara en liten krutgumma. Köra med tanterna och farbröderna på hemmet. Som Erik som tränar för fullt fast han är 95 bast. Det är aldrig för sent att börja. Helt klart inspirerande!
Var mer som Erik!

Jag vågar lägga ut min printscreen här eftersom han är med på Facebook! Tror räckvidden är lite större där än min lilla blogg…..

En morgonreflektion

 Godmorgon!
Hoppas att du har sovit gott, jag vaknade klockan nio så min plan för förmiddagen sprack: frukost tidigt och så träna innan lunch. Det får bli träning ikväll istället. Jag och Rickard satt igår kväll och sjöng igenom alla låtar som vi ska sjunga imorgon på Rickards jobb. Idag ska vi hämta min pappas förstärkare och repa igenom alla låtar. Förra året ville de boende höra fler sånger än de tjugo som vi förberett så igår satt vi (läs Rickard) och letade upp bonussånger. Jag har lite ont i huvudet just nu, det har jag nästan alltid på morgonen. Det kommer bli bättre bara jag får i mig frukost. Och kanske lite koffein…. Typ en nocco. Det kanske skulle vara ett mål för 2022 att sluta med eländet.
En liten morgonreflektion
Om alla med milda symtom slutar testa sig och stannar hemma tills de är friska och man bara testar de som kommer in till akuten med allvarliga symtom så skulle regeringen snart bli tvungen att bort sina restriktioner och rekommendationer. Eftersom de baserar sina åtgärder på smittspridning (som inte är särskilt hög även om media vill få oss att tro det) så skulle de vara tvungna att backa från pandemilagen och krav om vaccination. Jag börjar förstå de som anser att det är en pcr-pandemi…..Hur mycket skulle du märka att det är en pandemi om du inte hela tiden blev påmind om det via medierna? Jag tycker det intressanta är att kolla smittspridning och samtidig allvarlig sjukdom. Nog om det.
 
Tack för era engagerade kommentarer som jag fått den senaste veckan! Jag tyckte det var lite väl stiltje på kommentarsfronten på mina reflektioner och det fick jag igen med råge, haha. Jag tog dock bort en kommentar igår som jag kände var över min gräns. Särskilt eftersom jag redan i mina svar och tidigare kommentarer fått svar på det jag funderade över. Då vill jag inte höra mer om att jag ”läst statistiken fel” eller annat dumt. Känns bara onödigt och mer som ett syfte att trycka till mig lite extra. Så om du som skrev den kommetaren kikar in igen vet du varför den inte är publicerad.  

Något som är viktigt att prata om

Jag vaknade många gånger i natt av rädslan att jag försovit mig. Gissa den känslan att veta att jag kunde sova flera timmar till. Imorse när jag gick till jobbet fick jag gå i ett härligt snöigt vinterlandskap. Nu är det dock en plusgrad så det slaskar mest. Håller tummarna att det går att åka pulka imorgon ändå för det vill dottern göra.
Tänk dig att du kommer fram till en medvetslös person. Vet du då vad du ska göra först?
Många tänker på att kolla puls men det viktigaste är att kolla om personen är vid medvetande och om personen andas. Om inte, larma och starta hjärtkompressioner. Det man ska tänka på är att jobba ganska snabbt, ungefär 100-120 kompressioner/minut. Det är rask takt. Gör 30 kompressioner och därefter två inblåsningar. Tänk på att jobba med raka armar och använda kroppen. Var inte rädd för att trycka ordentligt, ett tryck som motsvarar ungefär fem-sex centimeter.
På jobbet idag så gick vi igenom tre olika scenarier, ett hjärtstopp på toaletten, en patient som satt i halsen och sedan fått hjärtstopp och det sista scenariet handlade om en sepsis (blodförgiftning) som utvecklades till ett hjärtstopp. Jag fick bland annat öva på kompressioner och ta hand om en hysterisk dotter till en av patienterna. Just biten med att få med omhändertagande av anhöriga är viktigt att öva på. Det var en riktigt givande eftermiddag där jag efter dagens genomgång ändå kände mig trygg kring vad jag ska göra. Vi är ett team som hjälps åt. Jag brukar ofta tänka mig in i hur jag ska agera om jag kommer in till en patient som har ett hjärtstopp. Det tror jag är viktigt att göra för att det ska bli enklare att veta vad jag ska göra den gången det är på riktigt. Jag har jobbat som undersköterska i 14 år men jag har fortfarande inte varit med om ett hjärtsstopp.
PS: Vi behöver inte längre ha munskydd på oss annat än i patientnära arbete. Bilden är från nyårsafton förra året. Tyckte dock att den var passande till dagens jobbrelaterade ämne. DS

På sega ben

Alltså ibland är det så jobbigt att träna. Vissa dagar vill jag helst ligga på soffan och bara käka snask. Som idag, det har varit en tuff vecka med många tankar, många samtal och känslan av orättvisa har hängt över mig. Detta är helt orelaterat till pandemin. Ibland händer andra saker i livet som jag känner mig ledsen över. Så kanske inte så konstigt att det var tungt idag att springa. Önskan finns om att kunna vila mig i form men det går ju inte.
Ambitionen var hög: runt trettio intervaller. Det blev bara femtom. Men femton är mer än om jag följt min första impuls som var att vila. Jag har inte tid att vara i en träningssvacka sett till löptest som också hänger över mig. Men det ska jag inte tänka på nu. Lägg tid och tankar på här och nu och det andra löser sig.

Möta människor med kärlek

Vad konstigt det känns att inte ha min pilates ikväll. Torsdagar är alltid pilatesdagar ju. Nu kommer den där utmaningen att få till kontinuitet i min pilates. Jag vill ju fortfarande bli starkare, snabbare och mer smidig. Men det blir jag inte av att vila mig i form. Idag ska jag springa en runda. Det blir inget med ågelsjön. Till och från har jag en del problem med magen och nu är jag inne i en tråkig period igen. Välkommen till IBS:ens underbara värld…. 😣 Så det kommer bli en runda på löpbandet så jag kan avbryta om det kör ihop sig helt.
Jag vet inte hur du tänker kring saker och ting. Men jag vill möta människor med kärlek, jag vill inte se ner på mina medmänniskor eller döma för att de gör andra val än jag. Vi har alla våra motiv och tankar kring varför vi gör saker på ett visst sätt. Inget är rätt eller fel och alla förtjänar respekt och vänlighet. Även om det är tankar som man själv inte håller med om. Så länge det man gör inte kränker andra. Jag vill inte vara den som hoppar på andra och ger öknamn eller säger saker om andra som inte ens stämmer. Jag vill ha en vänlig värld där vi kan se bortom våra olikheter och respektera varandra. Ett öppet samhälle där alla får ta plats. Låter som en utopi men det är vad jag önskar. Jag är ingen kall, hård person. Tvärtom är mitt hjärta varmt och jag värnar om människor, människor som är svagare än jag. Jag står för rättvisa, frihet och jämlikhet och jag kommer aldrig någonsin stå bakom att man gör skillnad på människor. Alla är vi lika mycket värda!
 

Ingen träning men en promenad

Imorse kändes det riktigt lustigt i kroppen, att Linnea skickade ett mess och ställde in dagens pilatespass gjorde inte alls särskilt mycket. Resten av dagen har jag dock mått bra så det var bara imorse. Vaknade ju vid fyra och var vaken en stund så det var säkert därför det kändes lite tjyvtjockt. Tröttmössa som jag är. 
Jag har inte gjort något särskilt idag förutom att jag och Rickard var på möte med ett av barnens lärare, vi hämtade paket och annars har vi bara tagit det lugnt. Just det vi har sjungit lite med. Både jag och Rickard älskar att sjunga. Idag blev det julsånger. När jag sitter i bilen och åker till min pilates så är det två saker som jag alltid gör/tänker på. Jag brukar sitta och sjunga och så blir jag alltid sugen på spenatsoppa och ägg. Det slår aldrig fel med soppan. Så konstigt hur man kan assocciera vissa saker till specifika grejer man gör.
Imorgon ska tomtarna få komma fram och om vädret inte är alltför kallt så är jag sugen på att åka till Ågelsjön för att gå/springa milen där. Med Rickard såklart, inte ensam. Det var ett tag sedan som vi gjorde något tillsammans så det är dags.

Det är ett kallt samhälle

Det finns ingen empati, medmänsklighet eller solidaritet! 
Jag hade tänkt ta en paus, paus från att skriva om pandemin och all rent ut sagt idioti. Det går dock inte. Jag läste ett inlägg på en blogg som gjorde mig så illa berörd och ledsen fast jag inte ens är personligt drabbad. Jag känner inte personen som skriver bloggen mer än det hen skriver. Idag fick jag bita mig i tungan för att inte skriva några väl valda ord när jag läste vad hen skrivit. Däremot kan jag inte hålla tyst och jag kommer inte länka.
Vi har alltså kommit dit att när det handlar om ett dödsfall i familjen, inte ens då vill man beblanda sig med personer som är ovaccinerade. Ser inte dessa personer hur iskallt de beter sig, att det inte finns någon medmänsklighet? Men det är klart om man anser att det är de ovaccinerade som driver på pandemin kan jag tänka mig att man resonerar så här. Förstå kommer jag aldrig kunna göra. Jag kommer aldrig förstå hur man kan vända sig emot sina nära och kära. Allt beroende på om man vaccinerat sig eller inte. Sjukt är vad det är!  
Från en sakt till en annan så har vår nya statsminister Magdalena Andersson har inte imponerat på mig. Tvärtom! Det senaste utspelet är man ska undvika att krama personer om man inte är helt säker på att de är vaccinerade. Jag resonerar tvärtom, alla som vill och som betyder något för mig får krama mig oavsett vaccinstatus. Det blir ingen krampaus för mig!

Uppdaterat: Svarade på en kommentar och skrev om FHM:s veckorapport. HÄR kan du läsa hela.
 

En tuff start på veckan

Inte helt likt, men jag tänker ändå på ett bronkträd i lungorna.
Jag har varit så ledsen och arg under gårkvällen och känslan har fortsatt idag över en sak som hände. Frustration över att inte få veta vad som hänt och lämnas med typ 1000 frågor utan svar. Det var länge sedan som jag reagerade så starkt över en orättvisa. Normalt sett är man oskyldig till motsatsen är bevisad men inte i det här fallet. Jag var så arg!

Lite så här har jag känt mig…..

Nu inser jag att jag pratar lite i gåtor men så får det vara. Igår plockade vi fram granen så nu lyser den så grön och grann i stugan. Fantastiskt fint. Till nästa år vill jag dock ha en större gran. Appropå gran så har Ida verkligen blivit stor. Tidigare år har någon av grabbarna fått lyfta upp henne för att hon ska kunna sätta stjärnan på toppen men nu når hon upp och kan sätta dit den själv. Liten blir stor. Helt klart har jag inga småbarn längre….

Men jag har också skrattat idag. Vi har en bok på jobbet ”sjukt roligt” heter den där man får läsa helt galna journalanteckningar. Meningsbyggnad och särskrivningar kan verkligen ställa till det…. Jag kunde verkligen inte sluta skratta och det behövdes verkligen!
Något annat som gjorde mig glad är den här kommentaren. Tack Caroline för ditt stöd. Alla såna här små kommentarer betyder så mycket!
Ikväll fick jag till veckans första löppass. Hade tänkt göra det igår men så var det så mycket annat som pockade på uppmärksamheten. Alltså jag gillar verkligen inte att springa efter dagpass. Jag är trött och dann i varenda muskel. Men jag sprang tre kilometer på under 15 minuter så det är jag väldigt nöjd med. Nästa pass blir pilates med Linnea imorgon och så springa lite senare. Får se vad jag hittar på för något pass. Har du tränat något idag?

Söndagslistan vecka 48

Det är andra advent idag! Fast hela dagen har det känts som måndag.🙄
Jag kunde inte sova i natt. Vaknade dessutom halv fyra och det var helt omöjligt att somna om. Efter en timme gav jag upp, klev upp och städade iordning sovrummet. Annat jag gjorde var att köra igång en maskin tvätt och så tog tag i disken så Rickard skulle slippa det när han kom hem från jobbet. Min dag har annars tillbringats på jobbet. Det gick snabbt även om det var lugnt. Min tre dagars ledighet gick snabbt med och vad mycket jag har hunnit med. Shopping på stan, babyshower, träning och en hel del vila.
Känsla: Jag har varit ledsen den här veckan. Jag önskar att jag bara kunde sluta engagera mig så mycket men det har bitit sig fast. Känslan av att kärleken kallnar, empatilösheten (är det ens ett ord?) breder ut sig. Jag som är så aktiv på sociala medier ser hur människor beter sig mot varandra. Hur människor ”får skylla sig själva” med mera. Det är skrämmande. Var glad att du inte vet det jag vet tänker jag……
Väder: Minusgrader och sen kom snön! Hoppas så att den ligger kvar till jul och ett tag efter det. Det var så länge sedan som vi hade minusgrader och snö i december så även om jag fryser när temperaturen går ner under 10 minus så är jag ändå så glad för snön!
Fem positiva från veckan:
– Snö och minusgrader! Riktig vinter liksom. 😍
– Sofias babyshower och hennes reaktion. Den var obetalbar!
– Jag har inte varit lika trött som jag brukar.
– God mat
–  Julstämningen i huset och snart ska granen upp. Typ imorgon.
Köp: present till Sofias överraskningsbabyshower. Det blev ett litet set med byxor och body från Newbie och så en liten bok att hänga på vagnen. Jag har även köpt en julklapp till Ida och så en grej som behövdes till fredagens Nisseuppdrag.
Träning: Tre pass löpning: korta och långa intervaller och så ett pass tempoträning. Två timmar pilates och så explosivitet.
Dummaste jag läst: Karin Tegmark WIsell – generaldirektör Folkhälsomyndigheten:  ”Ingen ska avstå från ett evenemang av rädsla för att sitta bredvid ovaccinerade personer”¨
Bästa jag läst:
Patrik Söderqvist text om första december 2021. HÄR kan du läsa den texten på min blogg.
Bra citat:
”Man diskriminerar mot en grupp i samhället som anses farlig, trots att den kanske inte alls är det, samtidigt som man belönar en annan grupp som då anses säker, trots att den faktiskt inte alls är det.” The swedish lakehouse
Bilder från veckan:
 
Några av veckans instastories:
– sista pilatestimmen
– en väsentlig fundering
 – torsdagens träningspass
– gårdagens fika, allt gluten- och sockerfritt.
– Sofias blöjtårta
– andra adventsljuset tänt och filmtime. Men här är tv:n avstängd för det blev ingen bra bild…
Finaste outfit:
Den här virkade tröjan beställde jag från Wish. På bilden var det en klänning. I verkligheten en tröja, så kort var den.
Veckans länkregn:
Madeleine kör en bloggutmaning. Häng med du också! 🙂
Amanda tipsar om filmer och serier hon sett. Kanske får du någon ny favoritserie eller film.

Babyshower och träning

Det var klokt att jag tränade imorse för nu är jag så mätt. Innan jag berättar om min dag tänkte jag vara tråkig och berätta om dagens träningspass. Tidigare i veckan så har jag sprungit korta och snabba intervaller, jag har kört ett tempopass (tre kilometer så snabbt jag orkade) och så styrka för explosivitet. Ett par pilatespass har det också blivit. Så idag kändes det rimligt att istället fokusera på lite uthållighet. Det blev min stege med långa intervaller där jag minskade distansen med 200 meter för varje intervall, från 1400-400 meter. Sprang totalt sju kilometer. Efter träningen hoppade jag in i duschen och gjorde mig iordning inför Sofias babyshower. Igår bakade jag en glutenfri och någorlunda sockerfri kladdkaka och så åkte jag till stan och köpte en fin present till bebisen. Gick in på Newbie, Kapp Ahls bebisklädesmärke och jag höll på att bli alldeles sjuk. Det fanns så mycket fint men till slut hittade jag en gullig body och ett par fina byxor i samma mönster och en liten bok som hon kan hänga på vagnen, babygymmet eller var hon nu vill använda den. 
Alla vi gäster kom dryga halvtimmen innan för att alla skulle vara där lagom till hon kom. Och oj så roligt det var att se Sofias reaktion. Att vi alla skulle vara där var inget hon väntat sig.  Jag har tagit ett gäng bilder med systemkameran också men eftersom jag inte skickat bilderna till henne än så vill jag inte lägga upp dom här. Det blir några mobilbilder bara på blöjtårtan och dekorationerna. Lunchen blev frukt, potatissallad och så kallskuret. Jag åt hur mycket som helst, haha. Det var en så lyckad eftermiddag!