Jag går mest runt och väntar. Väntar på tentaresultat och examensarbete. Behöver jag komplettera mer eller är jag klar. Jag kollar min mail flera gånger i timmen. Vill.veta.nu. Något annat som tar energi är väntan på besked kring varslet. Cheferna kan inte svara på något. De vet inget eftersom inget är klart. Det är så frustrerande. Kommer jag bli uppsagd eller får jag behålla jobbet? Vi får se helt enkelt, innan sommaren ska det vara klart. Känns så deppigt faktiskt. Vi är för få personal som det är sett till behoven och så ska kostymen bantas… Hur ska det gå? Det sorgligaste på något sätt är att man säkerligen sett vartåt det är på väg. Varför har man inte gjort något tidigare? Varför lät man underskottet växa sig så stort?
Fotbollssöndag
Innan jag åkte iväg för att döma min match så gick jag till upp till sjumannaplanen för att kolla på en av domarna som jag och Rickard träffade i fredags kväll. Tyckte det var så kul att hon vågade fråga om jag hade möjlighet att komma förbi matchen. Stod och tänkte när de små killarna sprang runt på planen att jag kanske skulle bli föreningsdomare. Det var lite nostalgi med för det var just den nivån på spelare som gjorde att jag ville börja döma fotboll. Det såg ju så kul ut och det tyckte jag idag med. Under matchen drog det in mörka moln. Lagom till matchen var slut och jag skulle åka iväg på min match drog ovädret in. Såg knappt något på motorvägen. Som tur var tog jag inte med mig ovädret till min match.
Idag fick jag göra något kul. Matchen som jag skulle döma idag var premiär på alla sätt och vis. Det var hemmapremiär för hemmalaget, det var också 30 år sedan som föreningen senast hade ett damlag. Och så jag då som faktiskt aldrig varit och dömt på just den här planen.
Söndagslistan vecka 18
Då var det söndag igen! Jag sov tills jag vaknade själv. Vet du hur underbart det känns att inte känna det där behovet av att ställa klockan för att gå upp och plugga. Just nu räknar jag iskallt med att jag inte behöver läsa till en omtenta. Det problemet får jag ta sen om det kommer. Huvudet behöver verkligen få vila. Jag har kvar att förbereda mig inför opponering men jag tänker ta alla dom förberedelserna när jag vet att arbetet är helt klart och godkänt.
Känsla: Veckan startade inte kul alls med sjukdom. En enorm trötthet har följt efter det men jag börjar att bli piggare.
Väder: Vårens första riktigt varma vecka har jag fått njuta av. Iallafall andra halvan av veckan. På jobbet går jag nu barbent. Det är perfekt att gå med vinterbleka ben nu ju för alla har vita ben. Värre sen mitt i sommaren när alla istället är knallbruna. Jag har svårt att bli riktigt brun om benen men lite färg får jag.
Mina positiva från veckan:
- jag är nu instruktör i hjärt-och lungräddning. Det känns kul, spännande och utmanande.
- jag är glad att sjukdomen inte blev långvarig.
- att det har varit soligt och varmt.
- det var skoj att vara ute och titta på fotboll i fredags.
- köpt min examensoutfit. Det kommer bli så fint!
Bilder från veckan: Blommor i mängder, fotboll, bilder från min kurs i fredags och god efterrätt.
Veckans köp: Min examensoutfit är klar. Tänkte mig först en fin klänning men det blir i stället något blått och något vitt och ”spetsigt”. Har testat kombon och det kommer bli superfint. Precis som jag trodde men var lite osäker på. Bild får du framöver. Tänkte hålla lite på det.
Träning: Veckan började med maginfluensa och en trötthet efter det. Men jag har fått till en lufsrunda i skogen och två promenader. Varav en i bara tio minuter.
Lärdom: Ibland är det bättre att hålla tyst fast man tycker att man har rätt…..
Veckans osmakliga: Att som Underbara Clara lägga ut om lidandet i Gaza och sedan följa upp med en story om att ”allt är förlåtet”. Du kanske tycker jag överreagerar men jag tyckte inte att det kändes bra i magen.
Hoppa på tåget: vårblomma
Jag dividerade med mig själv bra länge innan jag till slut kom ut för min löprunda/lufs. Tänkte springa på löpbandet men då visste jag att det skulle bli svårt att vara med på Åkes ”hoppa på tåget” som den här veckan handlar om vårblommor. Förutom tussilago så är vitsippor det ultimata vårtecknet. Att fota vitsippor gav mig några vilopauser och hade jag sprungit på löpbandet hade jag inte fått någon sol på nosen. Man får inte vara dum inte.
Jag längtar tillbaka till den Hanna som inte behövde kämpa så dant på en ”lufsig” runda i skogen. Jag ska inte vara hård mot mig själv just idag eftersom jag precis varit sjuk. Men längta kan man alltid göra. Jag är stolt över mig själv att latmasken till slut inte gick segrande ur den här kampen. Det blev fyra lufsiga kilometer och så gick jag sista biten hem. Det var riktigt varmt ute, kändes verkligen som sommar.
Fler vitsippor! I skogen blev det lite mer än ett varv och sedan tog jag vägen genom fårhagen. Har bott i området i tolv år men aldrig gått genom fårhagen….
Och där kom jag! I min typ tio år gamla outfit från HM. Nej här slängs inga träningskläder så länge de inte gått sönder vill säga.
Mer fårhage, årets första gullviva och någon blå blomma som påminner om blåsippa men det tror jag inte att det är.
Sist men inte minst så står vårt körsbärsträd i full blom. Äter aldrig körsbären men jag njuter varje år av blomstrerna.
Färgstarka fredag och kurs
Jag var så nervös inför instruktörs-utbildningen som jag skulle gå idag. Helt i onödan skulle det visa sig. Det var inget förhör på något sätt, vi gick igenom allting tillsammans och vi fick alla testa och öva. Vi var fyra deltagare och så instruktören såklart. Jag har haft svårt med en sak så länge men idag lossnade. Var ju hur enkelt som helst. Fast jag trodde att det skulle vara så svårt….
Vi gick till Linds och käkade mat. Blev lite besviken på min lunch för det skulle vara ramslöksskryddad sås men det var inte mycket ramslök i den såsen. Citronbiskvin däremot, den var inte dum alltså, hade inte tackat nej till en till. I teorin iallafall, det hade nog inte gått i praktiken, haha.
Det är så intressant det där med teamträning och hjärtlungräddning. Eftersom allt ska göras efter en viss handlingsplan spelar det ingen roll att vi som deltagare inte har träffat varandra förut. Allt flyter ändå och alla hittar sina roller. Jag blev en lite naturlig ledare i någon situation. Hur som helst så kan jag nu titulera mig instruktör för HLR för sjukvårdspersonal. Känns bra och det ska bli så kul att få hålla kurs senare i maj.
Ikväll bjuder jag på färgstarka tulpaner, kvällens middag och så fotboll. Grön gräsmatta, gul domare, rött bortalag och grönt hemmalag. Färgstarka fredag är Lillasysters fredagstema. Det var så kul, det spelades en niomannamatch och det var en tjej som dömde. Vi (jag och Rickard) gick direkt och pratade med henne och hennes kompis. Vi fick berätta en massa om fotboll och dömandet. De blev lite förvånade när de fick veta hur länge vi dömt. Vi ser uppenbarligen yngre ut än vi är. Det är inte dumt alltså, haha. Matchen då? Det var en sån där match som jag älskar att titta på, det hände många olika saker. Det är en sån där match som är väldigt utvecklande att ha. Kul kväll!
Det var nog bra för hälsan
Det har inte gått att kommentera det här inlägget idag. Men nu är jag hemma och har fixat det.
Det har strulat med att kommentera här på bloggen. På datorn måste jag aktivt kryssa i att jag tillåter kommentarer. I min app på mobilen är det ikryssat att kommentarer är tillåtna så jag förstår inte riktigt varför det blir så här. Problemet började när jag fick ett gäng olämpliga kommentarer där jag sedan blockerade både ord och mailadresser. Vet inte om det har med varandra att göra, det borde ju inte ha det. Tycker det är lite trist då kommentarerna är en stor del i att jag inte tröttnar på att blogga.
Igår kväll drog Rickard med mig ut på en promenad i skogen. Att jogga kändes alldeles för jobbigt och en promenad var också jobbigt. Vi gick fyra kilometer ute i skogen och det var nog bra för hälsan i längden men kändes inte alls så under tiden och efteråt.
Idag har jag utbildning inom HLR, dels grundutbildning och till instruktör. Snart ska vi ha HLR på jobbet och då är jag en av dom som ska hålla i kursen. Det var ett gediget material att gå igenom inför kursen och jag hoppas att jag förberett mig tillräckligt. Mycket vet jag redan i och med alla utbildningar som jag redan gått såklart, men är lite nervös ändå.
Segt sa räven
Alltså vad jobbigt det är att jobba första passet efter magsjuka. Kroppen är inte på topp om man säger så. Men det kan ju också bero på att kroppen tyckte det var en bra tid att vakna vid fyra. När jag vaknade och inte kunde somna om så satte jag mig och fixade till det förhoppningsvis sista med examensarbetet. Fick respons av en kollega som tyckte att arbetet var väldigt bra. Fick även idéer av verksamhetschefen så om det jag skrivit inte är tillräckligt har jag en backup-plan. Det känns tryggt.
Saker jag ser fram emot i maj
Flora och Julia har gjort en lista med tio saker som de sett fram mot i april. Men jag var lite sen på bollen och skrev inget inlägg då. Däremot sparade jag rubriken och skriver om saker jag ser fram emot i maj istället.
- Sol på nosen och knoppande pioner. Men jag får nog vänta till juni med blommorna. Det är det tråkiga med pioner. När de väl blommar så blommar de så kort tid.
- Pilates utomhus i solen och värmen
- Jag ser fram emot att få fortsätta springa utomhus. Jag ska bara bli helt frisk så jag kan komma igång igen. Kanske vågar komma igång lite försiktigt idag. En jogga/gå-runda i skogen vore inte så dumt.
- Examensdag! Att få lägga undan skolböckerna helt och inte behöva se åt några böcker längre. Som jag känner nu så vill jag aldrig mer plugga. Någonsin! Men vem vet, om fem år eller något kanske jag vill på´t igen….
- Med värmen som smyger sig på blir det äntligen dags att njuta av måltider utomhus. Jag ser fram emot att ha grillkvällar och umgås med nära och kära.
- Efter månader av vinterkyla och snö är det äntligen dags för naturen att vakna till liv. Jag ser fram emot att se alla vackra blommor som börjar blomma överallt, från tulpaner till körsbärsträd.
- Jag ska gå en instruktörsutbildning i hjärt- och lungräddning. Jag ska också hålla mina första HLR-utbildningar för kollegorna.
En dagens tack!
- Jag har ingen feber längre och har fått behålla allt jag ätit, stannar dock hemma imorgon med för säkerhets skull. Och för återhämtningens skull.
- Rickard drog ut mig på en promenad runt ”fjället”, en promenad på dryga tio minuter. Efter en dag med feber var det energikrävande och allt energin räckte till. Konstaterade att det är ett klokt beslut att stanna hemma imorgon med.
- Fått tillbaka examensarbetet med kommentarer. Helt plötsligt var det en hel del att göra med resultatdiskussionen. Men det får vila tills huvudet är piggare och klarare.
- Gick ut och satte mig vid husväggen. Behövde lite sol på nosen. Det behövs rensas ogräs. Noterar också att gräsmattan sjunkit. Undrar om man behöver vara orolig. Tänker direkt att huset kommer rasa. Googlade dock och konstaterade att jag inte behöver noja.
- Doften av grillat fyllde luften. Blev så sugen på årets första grillmiddag men energin finns definitivt inte för det. Blir en macka för min del ikväll.
Selfie #17 Krogen och Selfie #18 Hundar
När man är sjuk och får lite bloggtorka är det bra med Klimakteriehäxans selfies. Tänkte svara på både förra veckans frågor som handlar om krogen och den här veckans som handlar om hundar.
1. Den rätten äter jag aldrig hemma men gärna på krogen: Pass!
2. Sån är jag som kroggäst: Är sällan ute. Skulle dock säga att jag är för snäll. Jag och Rickard var på en restaurang i Katrineholm. Rickard ställde frågan om det gick att byta en efterrätt som ingick till en annan. Det var dock helt stelbent och någon flexbilitet fanns inte alls. Dessutom tog de betalt för vanligt kranvatten.
3. Den ”importerade” maten är en favorit: Haha, det första jag tänker är tacos. Har inte så kultiverade smaklökar…..
4. Den ”etniska” menyn upptäckte jag senast: Pass.
5. Favoritpizzan! Antingen en hawaii eller en vanlig vesuvio med en massa kebabsås på.
6. Så tänker jag kring dricks: Jag tycker att det ska vara upp till var och en om man ska ge dricks eller inte. Det där nya förprogrammerade som jag märkte senast jag var ute är ingen höjdare alltså.
SELFIE #18
1. Mitt första hundminne: Min barndomskompis hade en hund. Den låg på sin plats och jag gjorde misstaget att sträcka fram handen. Då bet han mig. Jag var väl inne och kladdade på hans revir….
2. Filmhund som stannat kvar: Helt klart Lasse.
3. Bokhund stannat kvar: Kan inte komma på någon bokhund som fastnat i mitt minne.
4. Den hunden glömmer jag aldrig: Chiko (som jag skriver om i första frågan)
5. Berätta en egen liten hundhistoria! Säger pass. Jag gillar inte hundar. Hade säkerligen tänkt annorlunda om det inte var för en hund i min närhet som alltid skäller och morrar på mig.
6. Om jag hade varit en hund hade jag varit en… Jag har en gammal klasskamrat som har en kennel med labradorer. Hon lägger ut mängder med bilder på valparna och de är helt ljuvliga att titta på. Men jag vill inte ha en egen. De är fina på avstånd.