HANNAS KRYPIN

Jag fick följande slutkläm på en kommentar på mitt senaste inlägg och det fick mig att börja fundera. Är vetenskap alltid sanning? Mitt spontana svar på den kommentaren var att det ju inte alls är sant. Jag tänker att för att något ska vara sant kan det inte vara föränderligt. Vetenskap är inte på något sätt statiskt. Med det menar jag att det vi vet idag kan mycket väl visa sig vara fel imorgon.

Därför tror jag att det blir så fel att hävda så bestämt att vetenskap alltid är sanning. Hur skulle vi komma vidare om forskning inte ifrågasattes, om man inte försökte vidareutveckla resonemang och försöka ta reda på mer.

Vetenskap ska ifrågasättas och ska inte heller accepteras med hull och hår. Beroende på hur man lagt upp sin forskningsrapport kan man bevisa det mesta. Tex LCHF, i forskningen kan man hitta mycket, både det som talar för och emot. Jag tror inte vi skulle komma vidare i vetenskapen om det inte ifrågasattes. Tänk om det inte hade forskats vidare på det här med mättat fett. Då hade ju myten kring det mättade fettets farlighet fått fortsätta spridas. Eller det här med kolesterolet och dess farlighet vid hjärt-kärlsjukdomar som också är en seglivad myt.

Jag ser på min statistik att nya läsare hittar hit nästan dagligen. Något jag märkt under pandemin är att mina ståndpunkter är mycket provocerande för många. Så därför tänkte jag att jag skulle tydliggöra vad exakt det är jag står för.

• Jag står för demokrati, yttrandefrihet och frihet!
• Jag står för rätten att få välja själv och det går åt båda håll. Det vill säga oavsett om det är att ta 0 vaccinsprutor eller att ta varje rekommenderad spruta.
• Jag är för valfriheten och att ingen ska döma oavsett vilket val man gör.
• Jag är inte emot att personer i riskgrupp vaccinerar sig. Däremot så tror jag att sett till hur virus funkar att massvaccineringen snarare förlängt pandemin istället för att förkorta den. Virus vill överleva och ju mer motstånd de utsätts för, desto mer måste de mutera. Tvärtemot alltså vad som sägs i media där det hävdas å det bestämdaste att alla måste vaccinera sig för att viruset inte ska mutera.
• Jag är emot alla former av medicinskt tvång. Tvångsvård inom psykiatrin är inte inräknat där. Det är en vård som ofta är nödvändig, trots att den är tvingande. 
• Jag är emot en människosyn som delar in oss i kategorier, där den ena ses som ”bättre” än den andra.
• Jag är emot alla former av indirekta tvingande åtgärder. Där räknas vaccinspass in. ”Tar du inte vaccinet så får du inte göra det här och det här”.
• Jag är emot vaccinpass då det är diskriminerande och utesluter människor som inte är sjuka. Det enda ett vaccinpass visar är att man är vaccinerad, inte att man är smittfri.
• Jag är emot den censur som sker. Igår lyssnade jag på en mycket intressant intervju och hade tänkt lyssna färdigt på den idag. Då upptäckte jag att den plockats bort av youtube. Den typen av censur är inte okej! Man måste få diskutera samhällsfenomen, även de gånger som det man diskuterar går emot narrativet.
• Jag är emot den ensidiga medierapporteringen och propagandan. Att alla liksom bara ”ska” och att det inte finns några nyanser i debatten. Jag önskar mig tydlighet, att experter som får komma till tals är helt utan egna intressen i frågan.

Jag tror att jag kommer bli tvungen att grotta ner mig igen. Den här gången i historia. Vad ligger egentligen bakom kriget i Ukraina är min frågeställning. Kollade lite kort idag och det har varit krig mellan Ukraina och Ryssand sedan 2014 och annekteringen av Krimhalvön. Det är alltså ingen ny konflikt. Anledningen till att jag känner att jag behöver grotta ner mig är för att jag vet inte vad jag ska tro på längre. Med coronapandemin var det så enkelt. Siffror, statistik och data talade emot det som media basunerade ut. Det var lättare att kritisera hanteringen eftersom det som basunerades ut inte stämde med det som jag kunde läsa mig till. Skrämselpropagandan var så tydlig.

Jag följer många människor som delar sina tankar kring Ukraina, eller snarare memes som hävdar, jag ska inte säga konstigheter men perspektiv som inte kommer fram i medias vinkling av krisen. Kritiken handlar framförallt om medias hantering av informationen. Och det har gjort mig lite lost faktiskt. Jag behöver mer kunskap! Enklaste är att undvika dessa personer istället men sådan är inte jag. Dessutom delas det mycket som jag helt och fullt håller med om. (Inte om Ukrainakrisen dock, där är jag helt enkelt inte neutral. Jag har tagit parti för Ukraina, bäst förtydliga om någon undrar.)

Så då kommer vi in på det jag ville skriva om. Hur vet man egentligen vilken fakta som är sann? Beroende på vilken kanal man använder sig av så får man olika bild av det som händer. Jag tänker att att precis som med pandemin är det två sidor av samma mynt. Om du och jag är med om exakt samma upplevelse så kommer vi återberätta den på olika sätt och vi kommer ta med oss olika minnen från händelsen som påverkar oss på olika sätt. Ibland positivt, ibland är det negativa minnen och vissa saker är såklart lika. Jag tror på att det är viktigt att oavsett kanal att inte bara vara källkritisk utan också faktakritisk. Vem står bakom källan, vilka syften har personerna. Har det med pengar att göra? Kan man verifiera faktan på flera olika ställen. Är det rimligt? För min egen skull ska jag börja läsa. Och med de orden säger jag godnatt. Jag är så trött idag, som vanligt mycket att göra på jobbet och nu orkar jag inte mer för idag. Men dessa tankar kom över mig så jag ville dela dom med dig. Bara lite allmänna reflektioner så här på kvällskvisten. 

I maj ska regeringen presentera den här utredningen vad gäller eventuella grundlagsändringar. Vad hoppas man på att hitta för resultat? Vilken typ av sanktioner tänker de sig? Lockdowns, vaccintvång a la Österrike? Fängelse om man vägrar vaccinera sig? Man har ju nu sett att lockdowns haft liten effekt på dödstal. De länder som har haft lockdowns har inte klarat sig bättre. Snarare tvärtom så har det gått bättre för Sverige som inte infört de mest extrema smittskyddsåtgärderna. Och nu ska Sverige in och nosa där med. Skrämmande tycker jag. 

Läste en bra debattartikel på temat: Ska staten har rätt att låsa in sina medborgare?  Citerar från artikeln och jag kan bara skriva under på varje ord. Hur länge har jag inte kritiserat politikerna och deras neddragningar? ”Jag ska inte sticka under stolen med att jag har varit djupt kritisk till varför allt prat om krisåtgärder trots allt har varit inriktade på att inskränka till exempel demonstrationsfrihet, men aldrig kommit att handla om att rusta upp och prioritera om i den sjukvård som sedan årtionden lidit av anorektisk nedbantning på golvet och svällande kostnader för chefer och byråkrati i toppen. Eller varför krisåtgärderna inte har satts in mot anställningsförhållandena inom hemtjänst och äldreomsorg som innebär att de som jobbar där hoppar runt mellan olika arbetsplatser och sprider smittan, inte kan eller vågar sjukskriva sig vid symptom och ofta inte heller kan språket för att ta till sig säkerhetsföreskrifter eller kunna kommunicera med patienterna.” Vi måste vara vakna och alerta, hänga med i svängarna och protestera vid minsta plan på inskränkningar på vår grundlagsskyddade rättigheter. Vi måste stå upp för friheten och rätten att göra egna val utifrån våra premisser. Jag vill inte ha ett samhälle där staten dikterar mina villkor. Jag är född fri och det är du med!