Pilates och minigolf

Igår tränade jag tjugo minuter pilates som jag skrev i gårdagens inlägg. Idag startade jag dagen med tio minuter av mina favoritövningar. Jag fick en härlig start på dagen.

Vilade ögonen på ”En man som heter Ove”. Tycker det är helt klart den bästa svenska filmen som jag sett.

Njöt av att vara inomhus när det kom en regn-och hagelskur.

Funderat över den här bilden. Är väldigt väl medveten om att det är skillnad på vaccin och vaccin… Men ändå.. 🤔

Vi var och spelade minigolf. Den här gången blev det lika mellan mig och Rickard. Nej, vi spelar väl i första hand inte för att vinna men jag vill gärna slå Rickard. 😛 Efter minigolfen passade vi på att storhandla mat och nu blir det soffhäng med fotboll. Blev så glad över att Island gjorde första målet. Vad ska du göra ikväll?

Om media inte fanns….

Cred till Sanna Nova Emilia

Har du noterat att medias rapportering ständigt vill påtala hur hemskt allt är och att vi befinner oss under ett ständigt hot?

Om det inte handlar om vädret: Dödsregnet, skräckhettan, kylsmockan. Så handlar det om sjukdom (evighetspandemin), krig och död, olyckor, katastrofer. Givetvis så återspeglar inte rapporteringen verkligheten. 95 procent är inte elände i vår värld. Men när vi läser detta varje dag så försätter det oss i ett slags kroniskt chocktillstånd, paralys och apati.

Under den aktiva pandemin i vintras så minns jag att jag funderade mycket över hur normalt smarta och intelligenta människor helt plötsligt hade blivit så radiostyrda och inte längre kunde föra logiska resonemang eller fatta väl genomtänka beslut. Men det är vad som händer när människan utsätts för rädsla och stress. Då tar vår amygdala över och vårt främsta fokus blir överlevnad. Övriga vitala funktioner i hjärnan stängs ner och vi kan därför inte resonera logiskt. Vi blir samtidigt mer lättstyrda av yttre auktoriteter när vi inte längre känner kontakt med vår egen styrning.

Människor som redan har mött stora, utmanande rädslor i livet och som har lärt sig att hantera dem kan enklare undvika att bli kidnappade av sin egen hjärna. Men det är i princip omöjligt att helt undgå att påverkas av de rädsloprogram som vi matas med dagligen.

Narrativet och den förvrängda världsbild som presenteras i vår media bidrar till att hålla människor i rädsla och rädda människor är lätta att styra och kontrollera. Människor skulle må bra av att stänga av nyheterna och det politiska pladdret och umgås och prata med varandra istället.

Makten är inte intresserade av oss. De är intresserade av att behålla sin makt. Ett sätt att ta tillbaka din egen makt är att ta tillbaka kontrollen över din egen hjärna. Att ta tillbaka makten över vad du riktar din uppmärksamhet och ditt fokus emot. Vad du fyller dig själv med för tankar, känslor och övertygelser. Du blir nämligen till det du tänker och du skapar det du känner. Så, genom att aktivt välja fokus förändrar du hela ditt liv.

Lek med tanken att media inte fanns. Vad skulle du tänka och fokusera på då?

Min dag i punktform

  • Fascinerats av det HÄR, djupaste bilden av universum är tagen. Rymden har alltid fascinerat mig. Det oändliga, att man inte vet allt och framförallt inte vet hur stor rymden verkligen är. Svarta hål fascinerar mig extra.
  • Vill helt klart inte vara ”normal” om ovan listade punkter är det som avgör. Jag trivs bra med att gå min väg, att inte följa strömmen och fatta mina egna beslut.
  • Vet förutsättningarna för att få springa löptest igen. Frågan är nu om jag vill eller inte…..
  • Sett Sverige-Schweiz i fotboll. Tuff match och jag skrek högt ”JAAA” vid 2-1-målet. Ännu gladare blev jag vid 3-1målet men det dömdes bort för offside. Dock så blev det vinst för de svenska tjejerna.
  • Dagens citat:

”Få är de som ser med sina egna ögon och känner med sina egna hjärtan.” ― Albert Einstein

  • Noterat att mitt elefantöra ”ynglat av sig” igen.
  • Appropå krukväxter så har en av mina paletter växt neråt. Den är nog för tung för att orka hålla sig uppe.
  • Sprungit fem kilometer. Eftersom jag fortfarande har ont i magen så valde jag att springa på löpbandet. Det var varmt och svettigt, jag fyllde inte på med någon vätska under tiden men det gick bra med magen.
  • Tränat 20 minuter pilates. Jag är stel och har inga magmuskler kvar men det var alldeles underbart! Tänk att det ska vara så svårt att få till en kontinuitet i pilatesträningen.
  • Hejat på oppositionen i Frankrike som inte vill se några vaccinbevis och röstat mot det förslaget. Hur bra som helst med tanke på vad vi vet idag.

En tisdag

  • Haft mitt strongerlinne och löparkjol från SOC. Eller egentligen är det en padelkjol men vem bryr sig om detaljerna. 😛
  • Dagens cravings är ”lyxshopping” på Strongers rea men också snaskigheter.
  • Badat dryga timmen med barnen. Idag ville Ida själv kliva upp. Annars brukar vi få övertala henne att kliva upp. Tror hon var trött även om hon inte vill erkänna det själv.
  • Fick ett litet ryck och klippte insidan på häcken lyssnandes på systrarna Kjos podd. Höjden och utsidan är hyresvärdens ansvar. Får se när de kommer och klipper i år. Förra året blev det inget bra. Syntes knappt att de klippt något.
  • Förfasats över det här: 👇👇👇 #vemtaransvar? Är det inte dags att börja reagera och framförallt agera?
  • Lagat kycklingfilé till kvällsmat och så färskpotatis och fiskpinnar till lunch.
  • Kollat på fotbolls-EM.
  • Tagit en kvällspromenad mellan matcherna tillsammans med Rickard. Men jag var nog inte mitt soligaste jag. Fick så ont i magen igen…
  • Googlat på löparmage som jag är 90% övertygad om drabbade mig igår. Mer vätska nu inför loppet och själva loppet ska jag springa med så tom mage som möjligt. Alltså äta senast fyra timmar innan start för att så lite som möjligt ska stressa min mage. Om jag vill dricka vid vätskekontrollerna får det bli att skölja munnen bara. Mina problem började ju efter andra kontrollen igår och jag brukar sällan dricka under aktivitet.

Trollstigen på Garpedansberget och racereport Västervik city run 2022

Vi har nu varit hemma en stund efter en utflyktsdag. Imorse sa jag dock till Rickard att jag inte ville göra något alls idag. Bara ha en lugn hemmadag men så ändrade jag mig. Marcus och Kevin följde med på en utfykt till Garpedansberget och Trollstigen, det ligger i Gamleby. Vi var där 2017 också. Då blev det ett besök vid Stenebo gruva med. Efter besöket vid Garpes vänner som trollstigen heter så åkte vi vidare mot Västervik. Planen var att på kvällen springa Västervik City run.

När vi kom fram till Västervik hittade vi en parkeringsplats nära generationsparken. Här åt vi lite mackor och sedan gick vi till lekplatsen. Generationsparken mitt i Västervik är väldigt trevlig faktiskt. Vi spenderade ett par timmar här och sedan blev det dags att anmäla oss till våra lopp. Marcus och Kevin anmälde sig till att springa knatteloppet och så anmälde jag, Rickard, Alexander och Marcus till att springa 6 kilometer.

Här kan du läsa min racereport från 2017.

Efter timmarna här vid lekplatsen var det dags för start. Jag var taggad och pepp. Det skulle bli kul att springa. Hur långt räcker årets form? Det här loppet springs två varv på två stycken tre kilometers banor. Den ena sträckan vid vattnet och den andra sträckan mer bland de mysiga husen. Vid 4,5 kilometer gav min mage upp. Det gjorde så fruktansvärt ont att jag var tvungen att gå sista 1.5 kilometern. Hade jag kunnat springa hela rundan som jag ändå kände att jag hade orken till så hade min kilometertid räckt till topp 50. Nu blev jag istället trea…. Från slutet. Katastrof alltså. Eller nej nu överdriver jag iallafall vad gäller det här loppet men om magen rasar på Victorialoppet på fredag så blir jag ledsen på riktigt. Den här gången lever jag på att kroppen kändes bra. Det var ju ”bara” magen som körde ihop sig. Surt sa räven…..

Västervik är en fantastiskt vacker stad och loppet är roligt att springa. Det är lite samma publikfest som på Victorialoppet. Det är bara lite mindre publik men känslan är lite samma. Älskar när publiken hejar på alla och inte bara på dom deltagare som dom känner.

Bad och shopping

Jag kan se ett mönster: söndagar är ingen bra bloggläsardag. Just söndagar är min bloggs sämsta dag sett till besökarantal. Det är så varje söndag. Du som också bloggar, är det samma sak för dig? Jag har inte heller varit så aktiv på internet idag.

Vi har varit på badet i ett par timmar, det är rätt skönt att bada när man är ensam i poolen. Vi hoppade trampoline, åkt rutschkana och dykte i vattnet. Vi var i konstant i en och en halv timme. Sen blev det lunch på McDonalds och så passade vi på i regnet att shoppa lite nödvändigheter. Alex fick nya löparskor och jag köpte två löparkjolar. Högst onödigt men jag kunde inte låta bli. En vit och en grön blev det. Men nu får jag inte shoppa mer träningskläder. Det blev även en födelsedagspresent till Kevin som fyller två år nu i augusti. Jag köpte också lite onödigt krimskrams: örhängen och Ida fick en rosett till håret och en docka. Till våra ödlor blev det två konstgjorda krukväxter. Det går ju inte med levande växter för då blir de mat istället. Det är inte så lyckat att köpa växter som kanske är giftiga för ödlorna….

En dagens tack!

Bilder från Kevins första möte med Maja. Jag ser ut som en crazy cat-Lady. Minus katterna då och två ödlor istället. 😛

Humör: Pigg och glad.

Väder: Sol men vinden är riktigt kall.

Känsla: Kroppen känns oförskämt bra efter gårdagens lopp.

Gjort idag: Jag sov till elva, badat med barnen och ätit mcdonaldsmat till lunch.

Sett på tv: Tittat på program om hajar på naturkanalen. Mycket spännande måste jag säga.

Fundering: Sprang jag inte på max igår eftersom kroppen känns så pigg eller gör förmiddagens bad underverk för återhämtningen?

Just nu: Jag och Rickard tittar på matchen mellan Portugal-Schweiz, Portugal har precis kvitterat efter mardrömsstart med två insläppta mål efter fem minuter.

Planer för kvällen: Gå en promenad med Rickard när matchen är slut och sedan ska vi såklart se Sveriges första match mot Nederländerna. Det kommer bli en tuff match.

Löparkjol och nya löparskor

I några veckor har jag och Rickard tänkt att köpa nya löparskor. Idag när regnet stod som spön i backen passade det perfekt. Så vi åkte först till Intersport men där var det nog sämsta utbudet någonsin. Provade några skor men inga kändes som jag ville. Så vi åkte istället till Stadium och där hittade bårde jag och Rickard ett par. Jag velade mellan ljusgröna eller de marinblå skorna, båda från Asics och till slut föll valet på de vänstra skorna. De hade precis den känslan jag är ute efter: känslan av att gå på moln. När jag började springa så var det alltid Asics som gav mig den känslan. Sen tyckte jag att Asics tappat lite så då blev det ett par Saucony, Nike ett år och så Saucony igen. Och nu har jag återigen ett par Asics. Får se vad jag tycker om dom. Imorgon ska vi till Gamleby och springa lopp så det blir ett ordentligt test direkt. Har även tänkt ett tag att jag vill testa att springa i löparkjol så hittade en på stadiums rea. Får vi se vad jag tycker om det. 🙂

En mysig dag och ett otrevligt möte

Idag var vi bjudna till mina föräldrar för lite mat. Det blev mammas goda potatissallad och så ugnstekt kyckling och kött till. Vi stannade på Maxi för att köpa jordgubbar och man kunde köpa två för 65. Var inställd på att betala 130 för mina fyra liter men jag fick fyra liter för en hundring jämt. Hur länge sedan var det inte som man kunde köpa jordgubbar så billigt. Vi bjöd på efterrätten: Rickards goda kladdkaka i långpanna och så glass, jordgubbar och grädde till. Mums!

Jag hade på mig min vita tylldröm från Nelly och Ida undrade varför jag såg ut som en brudtärna. Jag förstår henne, klänningen ser verkligen ”bröllopig” ut.

Ikväll gick jag och Rickard ut på en promenad i spåret i skogen. Skogen är så attackerad av granbarkborrar så jag känner knappt igen mig längre. Jag var även centimeter från att trampa på en huggorm. Den låg mitt på spåret. Kändes lite konstigt faktiskt. Så jag funderade över om den levde över huvudet taget. Jag petade försiktigt på svansen på ormen med en pinne och jo då, visst levde den. Med blixtsnabba reflexer väste den och högg i pinnen och ringlade sedan snabbt in i skogen, väsandes.

Bilderna är inzoomade här i bloggen, jag var inte så nära som det ser ut. Efter promenaden stannade vi till i affären. Där har de gjort en stor ombyggnation så jag känner inte igen mig där heller. Det är nya förändringar varje dag innan de får ordning på allt. Där köpte vi tortellini och bacon som jag inmundigade till kvällsmat. Nu laddar jag för att se första matchen i EM för damer. England möter Österrike.

Vidingsjö – Bjärka Säby

Idag har jag och Rickard gått en runda tillsammans, nämligen sträckan Vidingsjö – Bjärka Säby på Östgötaleden. Det är en sträcka på 19 kilometer och den går från A till B. Så vi åkte i en varsin bil till Bjärka Säby och ställde den ena bilen där och så åkte vi tillsammans till Vidingsjö för att starta rundan där.

Vi startade med humöret på topp och vandrade iväg, glad ihågen. Efter nästan fyra kilometer öppnade sig himlen första gången. Vi hade tur och hade lagom kommit fram till en liten rastplats med tak när det började regna. Där åt vi en varsin macka i väntan på att regnet skulle lägga sig.

När det droppade lite fortsatte vi vår vandring. Konstaterade att det hade varit skönt med gummistövlar… Efter ett tag kändes det som fötterna simmade….

Det här ovädret hoppades vi på att slippa men det kan jag säga att vi inte gjorde. Men äsch, det är ju bara lite vatten så vi knatade på och så sprack det upp och blev fint. Därefter slapp vi regnet och hade halvklart väder. Det kändes helt okej.

Någonstans mellan Vidingsjö och Bjärka Säby står dessa jättebjörnlokor. Bilden gör inte stammen rättvisa på den högra bilden, den var grövre än vad den ser ut. Maffiga växter men högst invasiva och växtsaften orsakar brännblåseliknande utslag vid kontakt med växtsaften. Otäckt värre tycker jag.

Sista delen går längs med Kinda kanal (beror såklart på åt vilket håll man går), fantastiskt vackert och så mysiga små partier. När det var ett par kilometer kvar delade sig vägen och det var lite lurigt åt vilket håll vi skulle så vi valde ett håll och med facit i hand blev det ju bra. Men jag trodde faktiskt att vi kommit alldeles galet. Nåja, det värsta som hade kunnat hända var ju att vandringen blev betydligt längre än vi tänkt oss. Vid ett tillfälle gick leden förbi en tomt där det kom en utrusande rottweiler (något liknande iallafall) och både jag och Rickard blev livrädda. Men matte hade bra pli på hunden och bad om ursäkt för att hunden hade rusat ut på det där sättet. Gillar att hon bad om ursäkt och inte bara lät hunden hållas. Jag var faktiskt rädd att hunden skulle bita oss. Bra vakthund….

Nu är jag lagom mör, har duschat av mig alla kryp. Kändes iallafall som att jag hade med mig hela skogen hem. Det är smart att köra på långbyxor även om det är varmt. Många av sträckorna går genom hög växtlighet och då är det skönt att ha lite på benen som skydd.