Fredagens och måndagens tur ut i skogen med Rickard har inte gjort mig nöjd. Jag har sådan abstinens efter att få andas mer skogsluft. Idag trodde jag inte att det skulle bli någon tur eftersom Rickard jobbat natten som var. Glad dock över att han var helt på att sticka ut på en runda med mig. Jag har ju bott i närheten av Vreta kloster och kyrkan som finns där ända sedan jag var barn men kan inte minnas att jag varit där. Så dit ville jag åka. Rickard var såklart med på noterna. Så vi åkte iväg tillsammans och började med att kika in på muséet som jag inte hade en aning om existerade. Det var öppet och gratis så bara knata in och kika på all bevarad sten.
Något annat som lockat mig att åka dit är alla vackra bilder jag sett på gången som går runt gamla delen av kyrkan. Vildvinet var otroligt vackert och jag föreställde mig hur dramatisk platsen skulle se ut insvept i dimma. Det är många brudpar som låtit sig förevigas här och jag förstår verkligen valet av plats.
När vi var nöjda med visiten här stod valet mellan att åka hem, gå ett elljus-spår som påstås vara Östergötlands tuffaste eller hitta ett naturreservat att strosa i. Valet föll på Farsbovikens naturreservat. Här finns ingen utmärkt rundslinga men man kan skapa sig en om man vill. Det ville inte vi. Vi gick dryga kilometern och sedan vände vi. Ett stilla regn föll över oss men det störde inte. Tvärtom kändes det inbjudande och mysigt. Givet var det att tråckla sig ner till vattnet. Här satt vi inte länge då vi båda blev lite rastlösa. Jag hade inte tänkt mig någon längre utflykt så vi tog inte med något fika. Med lite fika hade det varit trevligt att sitta där längre.
Jag har även planerat lite för kommande utflykter. Platser jag vill se i närheten. Min mamma skrev en kommentar på min facebooksida då hon undrade om vi inte sett allt i Östergötland men det finns mycket kvar.
På min önskelista hittar vi:
- Seloberg och Skams gator. Dessa två platser ligger ända nere i Ydre kommun. Själva slingan att gå är bara dryga 2 kilometer.
- Skönnarboleden i Tjällmo.
- Jag vill såklart gå hela Hallstadrundan som vi bara gick delvis igår.
- Orrnässlingan låter trevlig. Gillar särskilt delen med utsikten över Vättern.
Vilken härlig utflykt ni fick. Jag förstår varför många väljer att gifta sig där på Vreta kloster då det ser så fint ut och verkligen platsen passar sig till bröllop. Ibland kan det vara mysigt när det kommer ett stilla regn så luften blir bättre och så länge det inte börjar ösregna. Bra att ni ändå tog er ner till stranden och kunde sitta där en liten stund innan ni åkte hem igen.
Det var hur trevligt som helst. Stilla regn är fint alltså.
Vilken trevlig plats. Inspirerar mig till ett besök. Visst finns det platser också i Södermanland jag/vi ännu inte upptäckt, förmodligen långt fler än vi kunnat ana oss till.
Jag tror inte heller att vi sett alla pärlor. Tror det finns många ställen som väntar på att få bli upptäckta.
Så fina foton med härliga höstfärger! Vi besökte Vreta kloster för ett gäng år sedan, väldigt fint där! 🙂
Tack! Det är verkligen hur fint som helst.
Ni är ett härligt par – du och din Rickard:-) Ni vet precis vad ”triggar” er och när. Å vandringar är definitivt en gemensam nämnare. Jättekul att du delar med dig om klostret som jag hört talas om men inte besökt. Härligt med Blogglandia att kunna åka snålskjuts och njuta av er utflykt från kontorsstolen;-)
Helt underbara bilder. Den med ballongen/bollen tar priset idag. Å svampar verkar det finnas hur många som helst där du befann dig idag. Du borde tipsa Anki:-)
Visst är det trevligt att kunna hänga med på utflykter via bilder en blogg. Älskar det! Jag tror att jag missar en hel del goda matsvampar bara för att jag inte vet vad det är.
Samma tankar var det för mig innan vi började övernatta vid Gudhems klosterruin, trots att det ligger så nära hade jag aldrig varit inne i det lilla informativa museet. Det ligger väl lite för nära….
Jag tänker också så att det som ligger för nära missas lätt. Man (läs jag) tänker nog att det inte är så märkvärdigt.
Tänk ändå hur ofta man missar pärlor i sin närhet. De sägs ju att knappt någon New York bo har varit till frihetsgudinnan. Märkligt men man blir väl bedövad av det som är nära. Ändå finns det så mycket och kyrkan såg ju helt magisk ut. Lite kul där med din mamma som tro ni sett allt, grejen är nog den att vi i regel ser alldeles för lite och då är det ju bra att börja uppleva och upptäcka 🙂.
Det kan jag faktiskt tänka mig. För att par år sedan behövde bilen bärgas när vi var på Gotland. Killen som körde bärgningsbilen bodde på Gotland men hade inte ens sett hälften av det vi har sett.
Roligare när man är två ibland. Kul att hitta nåt som man inte trodde fanns.
Ja visst är det så!