Det bästa med hösten

Är att jag kan krypa upp i soffan med en filt, bra bok, en mugg te utan att känna att jag måste göra en massa saker. Jag måste liksom inte vara ute om jag inte känner för det. Varma sommardagar känns det som att jag ”måste” ta vara på och vara ute. Men inte på hösten, då behöver jag inte ha det tvånget.
Sen så klart alla vackra färger och den höga krispiga luften. 
Den här bilden på Ida älskar jag. Första gången hon fick sitta i en lövhög. Det var en mycket skeptisk liten dag men sen älskade hon det.

Att träna blir lättare när jag inte måste tänka på att träna när det som svalast. Det där med att träna i hetta är inte riktigt  min grej. Därför passar hösten mig, när det varken är för kallt eller för varmt.