Fartlek i skogen

Ut i värmen och träna är inte min melodi men idag blev det just så. På matcherna kan jag inte välja väder så det är bara att vänja kroppen. Annars väljer jag gärna att träna tidigt på morgonen eller sent på kvällen när den värsta värmen försvunnit. Tanken med dagens pass var att springa ett pass som var så matchlikt som möjligt. Jag skrev i morgonens inlägg att jag skulle springa lokmilen men med tanke på planen för passet kändes det lite vanskligt. Att springa maxfartsintervaller bland rötter och stenar är inte så bra eftersom att jag inte är någon trailöpare. Istället blev det två varv i femman och ett varv i 2,5:an.
Med mig på passet hade jag Rickard. Efter uppvärmning körde vi igång. Partier med lugn jogging och gång varvades med maxfartsintervaller och sträckor med högre tempo än vad som är bekvämt. Redan efter första fem kände jag mig trött så jag visste inte riktigt hur jag skulle orka en mil till. Men jag körde på. Under matcher kan jag inte direkt ställa mig i mittcirkeln när jag blir trött. Det är bara att kämpa vidare. Totalt slutade passet på cirka tolv kilometer. Det var bra träning, jag behövde det här passet. Det blir dock veckans enda löppass. Nu har jag ett gäng matcher framför mig.