Så här i december kommer vissa debatter som ett brev på posten. Det är alltid klagomål på årets julkalender och den nya trenden med Nissebus som sätter press på mammor. När barnen var små hade jag ett gäng måsten:
- jag ville baka chocolate chip cookies, knäckkakor, lussekatter och pepparkakor.
- utöver knäcken ville jag också ha kola och ett år gjorde jag rocky roads och polkabräck.
- till julbordet ville jag absolut ha både jansson och egen inlagd sill.
- hemgjorda köttbullar och så en egenkokt skinka som sedan skulle griljeras.
- sen ska vi inte prata om den perfekta ordningen som jag ville ha här hemma.
Men jag insåg att kraven som jag hade på mig själv inte var rimliga. Vi skalade ner rejält. Vad är rimligt att hinna med och vad är viktigast? Mina måsten som jag inte vill strunta i är hemgjorda köttbullar, skinkan vill jag fortfarande griljera själv men den behöver inte vara hemkokt. I godisväg måste jag ha mina knäck, resten är en bonus men inget måste.
Lussekatter och pepparkakor vill jag baka men traditionen kommer vara annorlunda i år då ett av barnen gärna vill äta lussekatter men det är inte viktigt att vara med och baka. Hur ska man göra med traditioner när barnen växer upp och saker och ting inte är lika viktigt längre? Intressant fundering. Så nog om det och åter till det jag började inlägget med.
Vad gäller Nissebus känns det som två läger. Antingen hatar man det för all orimlig press som läggs på mammor eller så älskar man det. Jag är någonstans mitt emellan. Jag tycker att det är ett roligt sätt att göra julen lite mer spännande och glädjefylld. Fantasin får flöda och det känns som ett fint sätt att få fundera tillsammans kring saker och ting. Under förutsättning att man inte bara hittar på bus. Julen 2021 hade vi en Nissedörr och jag beställde färdiga Nissebrev. Då behövde jag inte fundera så mycket utan hade allt serverat. Det var också uppskattat av Ida. Vi fick tillsammans lösa Nissens problem som han ställdes inför varje dag. På det här sättet behöver det verkligen inte vara komplicerat eller ta tid som man tycker att man inte har. Det behöver ju inte heller vara instagramvänliga perfekta arrangemang.
En del anser att Nissebus är en jämställdhetsfälla eftersom det mest är mammor som pysslar. Andra tycker att det blir ytterligare något för mammor att fixa och pyssla med.. Något som ökar kravbilden på hur man ”borde” vara som mamma. Sen har vi sociala medier som skapar stress och press. Men det är viktigt att komma ihåg att det som syns på sociala medier inte ska tas för sanning. Det visar en filtrerad liten del av någons liv som inte speglar verkligheten.
