Martina Johansson är en person som har varit en stor förebild för mig när det kommer till hälsa och att optimera sitt mående. Det var hon som inspirerade mig till att börja med ketogen kost (en väldigt strikt variant av LCHF). Jag lusläste hennes inlägg och grottade verkligen ner mig i hennes blogg. Sen en dag var hon bara borta från instagram och bloggen började gapa tom. Något inlägg här och där blev det och vips ingenting. Ett halvår senare så publicerades det här inlägget: flykten från arbetslägret….. (lång rubrik på inlägget som jag här kortat ner lite för enkelhetens skull.
Jag lyssnade på ett avsnitt av Maratonpodden med Petra Månström, gäst var just Martina. I avsnittet får man lyssna till hur Martina långsamt kommer till en gräns där det bara är nog och en förändring krävs. Det som jag tänkte reflektera lite kring är hur lite vi vet om en annan människa. Hur saker och ting kan se så perfekta och fina utanpå men dölja en själslig kamp. Man kanske sover, äter bra och tränar bra men känner ändå att något fattas. Jag tänkte ofta att hon levde det perfekta och mest hälsosamma livet. Vad lite jag egentligen visste.
Det är så med människor, vi vet bara det som personer väljer att dela med sig av. Det kan dölja sig så mycket bakom en persons perfekta yttre som man inte har en aning om. Det är verkligen värt att tänka på.
Så är det.
Även att man ibland kan döma en människa efter första anblicken. Så himla fel att göra. Men jag kan erkänna att det har hänt i mitt liv. Och så fel jag hade tills jag fick lära känna hen ordentligt.
Ha en fin och bra ny vecka.
Carin
Ja, visst är det lätt att råka döma andra människor. Jag jobbar mycket med att inte döma någon efter det första intrycket.
Vet inte vem hon är men ska lyssna på podden ja så lite man vet egentligen om varandra 🌸kram
Ja, gör det. Ida har alltid intressanta samtalsämnen.