Jag var så nervös inför instruktörs-utbildningen som jag skulle gå idag. Helt i onödan skulle det visa sig. Det var inget förhör på något sätt, vi gick igenom allting tillsammans och vi fick alla testa och öva. Vi var fyra deltagare och så instruktören såklart. Jag har haft svårt med en sak så länge men idag lossnade. Var ju hur enkelt som helst. Fast jag trodde att det skulle vara så svårt….
Vi gick till Linds och käkade mat. Blev lite besviken på min lunch för det skulle vara ramslöksskryddad sås men det var inte mycket ramslök i den såsen. Citronbiskvin däremot, den var inte dum alltså, hade inte tackat nej till en till. I teorin iallafall, det hade nog inte gått i praktiken, haha.
Det är så intressant det där med teamträning och hjärtlungräddning. Eftersom allt ska göras efter en viss handlingsplan spelar det ingen roll att vi som deltagare inte har träffat varandra förut. Allt flyter ändå och alla hittar sina roller. Jag blev en lite naturlig ledare i någon situation. Hur som helst så kan jag nu titulera mig instruktör för HLR för sjukvårdspersonal. Känns bra och det ska bli så kul att få hålla kurs senare i maj.
Ikväll bjuder jag på färgstarka tulpaner, kvällens middag och så fotboll. Grön gräsmatta, gul domare, rött bortalag och grönt hemmalag. Färgstarka fredag är Lillasysters fredagstema. Det var så kul, det spelades en niomannamatch och det var en tjej som dömde. Vi (jag och Rickard) gick direkt och pratade med henne och hennes kompis. Vi fick berätta en massa om fotboll och dömandet. De blev lite förvånade när de fick veta hur länge vi dömt. Vi ser uppenbarligen yngre ut än vi är. Det är inte dumt alltså, haha. Matchen då? Det var en sån där match som jag älskar att titta på, det hände många olika saker. Det är en sån där match som är väldigt utvecklande att ha. Kul kväll!
Tack för spraket och grattis till examen som HLR instruktör
Tack så mycket!
Jag googlade och båda sätten är rätt.
Fint med färgerna här! Den där fotbollsplanen är charmig, sådana som jag minns från barn- och ungdomen.
Och visst är det härligt då man upptäcker att man klarar saker och att man var orolig i onödan.
Oro och en viss nervositet är ändå bra, de kan tagga en – men det får inte bli för mycket, att man liksom inte vågar vidare.
Men du vågade och du klarade det 🙂
Det är en väldigt charmig fotbollsplan. Men de håller på att bygga en konstgräsplan bredvid. Får se hur länge vi får spela på gräsplaner. Tack för pepp!
HLR är så viktigt, men färskvara. Gick på en utbildning för knappt ett år sen och ca en vecka senare fick jag använda det i praktiken. Hade aldrig vågat vara så tuff om jag inte precis gått på den.
Det är otroligt viktigt, vet man vad man ska göra kan man rädda liv.
Ibland så oroar man sig i onödan. Härligt att det gick bra för dig.
Så synd att inte maten blev till belåtenhet. Men den där citronbiskvin såg väldigt god ut.
Jag älskar den där gröna färgen på gräset.
Ha en bra lördag.
Carin
Biskvin var helt ljuvlig. Syrlig citronkräm ihop med den frasiga botten. Mums! Visst ser den gröna gräsmattan härlig ut. Blir glad när jag ser det!
Låter som en trevlig dag verkligen, sedan kul med lite praktiska övningar. Jag såg om HRL och har inte gjort en sådan utbildning sedan 2008, missat när jobbet haft.
Det var väldigt trevligt. Tycker att jag lärde mig massor.
Som vanligt klarar du allt, precis allt med flaggan i topp! Tycker du borde börja med att lita mera på dig själv och få ett självförtroende som du är sååååå värd.
Dina bilder på maten (båda maträtterna faktiskt) var helt suveräna. Vilken duktig fotograf du är!!!
Och självklart fastnar jag på sista bilden som är helt fantastisk och din text.
Jo, håller med tjejen. Ni ser betydligt yngre ut än vad ni är. Oooops – nu vet jag ju inte hur gammal Rickard är såklart;-)
Bilderna du tog från planen med bänkarna med mera betydde lite ”Walking Memory Lane” för min del. PÅ den tiden jag stod i mål var det just sådana ”vyer” jag älskade. Ute på landet, knappt några fungerande duschar, men GRÄS. Tack Hanna. Jag njuter:-)
Tycker du att bilderna blev bra? Jag tycker att det absolut svåraste är att fota mat. Blir aldrig som jag tänkt mig. Kan tänka mig att bilderna är nostalgi. Tänkte på dig när jag tog bilderna, ”det här kommer BP gilla”. Rickard är lite yngre än mig.