Jag hörde på nyheterna häromdagen att Marine Le Pen tänker ställa upp i presidentvalet i Frankrike. Min första tanke var ”hur tänker hon egentligen”? Hon är nämligen dömd för att ha använt EU-pengar på ett sätt som domstolen slagit fast var fel. Trots det tänker hon kandidera till landets högsta position. Jag får faktiskt inte ihop det.
Jag vet att hon inte håller med om domen och att det finns personer som tycker att hon blivit orättvist behandlad. Men någonstans måste man väl ändå stanna upp och fundera över vad ett förtroendeuppdrag faktiskt innebär.
Jag må vara fyrkantig, men det finns mycket som inte går att vifta bort som ett misstag. Att bli dömd för att ha missbrukat offentliga medel är en sådan sak. Det väcker helt klart frågor om ansvar och omdöme. Dessa egenskaper borde vara självklara för den som vill bli president.
Jag har så svårt att förstå att man ens kommer på tanken att ställa upp som president när man bär på en sådan dom. Inte för att lagen nödvändigtvis sätter stopp, utan för att den egna känslan borde göra det. Lite ödmjukhet och lite självkritik. Lite ”det här är kanske inte rätt läge”.
Jag tycker att det är märkligt hur ribban för politiker verkar sänkas hela tiden. Förr kunde en minister avgå för en obetald tv-licens eller ett kvarglömt kvitto. I dag verkar en dom inte ens behöva vara ett hinder. Det gör mig faktiskt bekymrad, att vara ärlig och ansvarstagande är väl det minsta man kan förvänta sig av en person som vill leda ett helt land.
Politiker har ett uppdrag och i det uppdraget ingår att vara ett föredöme för de som röstat fram personerna till sina poster.
Tyvärr tappar många politiker fotfästet så fort de omges av höga löner, förmåner och maktpositioner. Vi behöver inte gå så långt utan hittar ganska många exempel från svenska politiker under decennierna.
Ett tips vore att ingen kunde bli politiker utan att ha provat på det verkliga yrkeslivet och vad det innebär. Finns lite för många politiska broilers.
Jag håller med dig. Sedan har jag en känsla av att det förekom ganska mycket fuffens förr också. Det var bara det att media inte kunde granskade politikerna lika hårt, de utstrålande mer av makt och auktoritet än nu.
Ursula von der Leyen har slösat bort miljarder. Men tystnaden om elitens korruption är total. Men dess fiender måste rensas bort.
Håller helt med när jag hörde samma sak på nyheterna. Men hon gillar ju Trump och han är ju en stor, oärlig bov han med….
Jag håller med dig. Det är oroväckande hur politiker i Europa blir påverkade av hur Trumpen beter sig, han har dåligt inflytande på alla. Folk som tror sig stå över lagen. …obehagligt att se hur en enda världsledare kan förändra klimatet i europeisk politik…
Ärlighet har nog sopats under mattan… men det är folket som väljer.
Kan bara hålla med. Tänk vilket väsen det blev över Mona Sahlin Toblerone för ett antal år sedan medan många knappt reagerar över vår nuvarande statsminister och hans frus affärer. Nu lägger jag inga partipolitiska åsikter i detta utan just hur de allmänna inställningarna har förändrats.