Dagen startade med att vi fick lyssna på en riktigt intressant föreläsning kring brännskadevård. Hemsk men intressant. Därefter blev det lite ändringar i schemat så vi körde basgruppstimmen idag istället för imorgon. Det innebär att jag får starta skoldagen först klockan tio. Så skönt ju att hinna vara hemma innan det är dags att bege mig iväg till skolan. På eftermiddagen fick vi lyssna på en föreläsning kring hot och våld. En spontan reflektion kring det är att det är så sorgligt att man måste tänka säkerhet på jobbet. Alltså i möten med människor. Alla är inte snälla och med gängkriminaliteten som breder ut sig finns det helt andra aspekter att ta hänsyn till med. Var är vi på väg egentligen?
När jag kom hem har jag suttit med min uppgift kring trauma. Har kommit en bra bit på vägen så vi får som jag skriver något mer på den. Gick även igenom uppgifterna och upptäckte då att jag har förträngt en av uppgifterna som jag knappt har börjat med. Försökte att inte stressa upp mig över det utan snarare fokusera på traumauppgiften. En sak i taget liksom.
Hoppas verkligen du kan ta en sak i taget och inte bli stressad över den glömda uppgiften. Det slår mig ibland att det är svårt att helt fokusera när något sånt eller liknande händer. Så tar det istället längre tid att bli klar än om det bara varit fokus på en sak.
Jag tänker att teori om hot och våld måste ha blivit så mycket större än för kanske 10 år sen just med tanke på samhällsutvecklingen. Väldigt tråkigt att det blivit så.
Visst är det tråkigt att det bara blir värre och värre. Tänker så ofta på våra små barn. Vilket samhälle kommer de få växa upp till?
Ja, vart är vi på väg egentligen. Våld inom vård, omsorg och skola är ju befängt och borde inte förekomma men ändå är det så och det ökar.
Tänker att det är att människor mår dåligt och tar ut det på personalen när de inte får den hjälp som de tycker att de borde få. Är absolut ingen ursäkt såklart.