Nu dricker inte jag kaffe men visst är den här bilden lite rolig. Det är väl lite sån jag blir när jag inte får min nocco….
Jag får lära mig så mycket under utbildningen. Känner verkligen att jag växer mer och mer för varje dag i min roll som undersköterska. Idag har vi pratat om kirurgisk omvårdnad och så har vi pratat intubation och hur man hanterar material sterilt. Jag råkade intubera magsäcken på ”patienten”. Det är tur att det är läkare som intuberar patienterna och inte jag som undersköterska. Men däremot så är det undersköterskan som assisterar läkaren. Sjuksköterskan har ansvar för läkemedlen. Det tycker jag är roligt att vi får göra så mycket.
Ikväll ställde jag mig på löpbandet och gissa vad. Det gick alldeles utmärkt att jogga fem kilometer utan att jag fick ont. Jag är så glad över det! Avslutade med ett gäng stretchövningar. Att jogga lugnt ger mig inte bättre flås men det låter mig iallafall slippa att tappa ännu mer av min form. Jag bibehåller det jag har och det är bra.
Från skola och träning till något helt annat. Jag fick en kommentar häromdagen som jag inte riktigt vet hur jag ska bemöta. Såklart vill jag ge svar på tal men jag brukar försöka att inte göra det. Inte initialt iallafall, då biter jag ihop. Kommentaren ligger bland mina ickegodkända kommentarer och där kommer den nog få vara kvar. Det kanske slutar med att jag raderar den istället. Ibland är det nästan bättre att inte bemöta utan bara att vara tyst och låta det vara.
