Trött i både knopp och kropp

Vilken dag det har varit! Jag känner mig upp och nervänd hela jag. Efter halvmarathon-trött såklart men det känns förvånansvärt bra i kroppen. Får se om jag säger samma sak imorgon. Träningsvärken brukar alltid vara som värst 48 timmar efter fysisk aktivit.
Men nu till något roligare. Blusen ovan hittade jag när jag letade fram sommarkläderna och min  skänkabortkläder-påse. Kände att jag ville kolla ordentligt vad som egentligen finns i gömmorna och gissa om jag blev glad när jag hittade den här blusen. Nu är jag väldigt glad åt att den inte åkt ut i någon städiver. Jag gillar att den är så lös och ledig. Har du haft en bra dag?

Racereport Kanallöpet 2017

Jag har haft lite ågren inför den här dagen och loppet. Att springa 21 kilometer är verkligen långt. Jag ville nästan inte åka. Men har man berättat för alla att loppet ska springas så går det inte att hoppa av. Det var bara att förbereda mig på ett långt lopp. 
Rickard följde med som support, ett stöd som visade sig vara ovärderligt då jag sprang i stort sett själv hela loppet.
Jag har funderat fram och tillbaka hela veckan över vilket tidsmål jag ska ha, vad som är realistiskt med mina förutsättningar. Det som jag till slut kom fram till var iallafall som ”sämst” två timmar och tio minuter och som bäst exakt två timmar. Allt däremellan skulle jag vara nöjd med. Så gick mina tankar innan loppet. (En halvmara på 2 timmar och 10 minuter är definitivt inte dåligt. Att springa 21 kilomter är en prestation oavsett tid ska jag tillägga.)
 
När starten gick så började vi med att springa sisådär 800 meter på grus. Det blev dammigt och jag höll andan bitvis. Det syns på bilden ovan att det var just det jag gjorde. De skulle ha vattnat banan tycker jag.
Jag la av i ett tempo som inte kändes särskilt högt men som jag visste att jag inte skulle kunna hålla i 21 kilometer. Men det håller så länge det håller tänkte jag och sprang på. Första fem gick på 27,48. Lite väl fort som jag funderade över när jag skulle få ”äta upp”.
Vid sisådär 8 kilometer var första ”dejten” med Rickard. Jag säger till honom ”det här är riktigt jobbigt” därav min fina min, hehe. På vissa ställen var det lite publik och då fick jag extra energi. Vid 12 kilometer kvar tänkte jag ”bara 12 kvar, det är ingenting ju”. Oj vad jag skulle få äta upp det. Milen passerades på 56,48, min näst snabbaste tid utomhus. Mitt personbästa (52,30) från LIU-loppet 2014 (tror jag det var) står sig fortfarande. 

De sista tre kilometerna var så galet långa. Jag trodde aldrig att jag skulle komma framåt och jag blev omsprungen av löpare som tagit det lugnare än mig i början. ”Det gör inget, du tävlar bara mot dig själv”, peppade jag mig själv med. ”Jag kommer aldrig mer springa 21 kilometer” var andra tankar. Fast det vet jag ju att jag kommer, hihi.
Äntligen mål! Sista kilometern går uppför och jag var så trött. Gick någon meter för att tjäna lite tid men det var jobbigare än att jogga i sakta mak uppför. Bit ihop, snart i mål, blev mina ord som jag upprepade för mig själv!
Min tid! Oj vad skönt det var att få passera mållinjen. Min första halvmara är gjord och jag klarade det med riktigt bra resultat. Nöjd tjej. Om jag är sugen på att springa ett halvmara igen? Såklart! Det här var första gången men definitivt inte sista.
Rickards kollegor sprang också loppet. De var snäppet vassare än mig. 🙂
 
 

En tänkvärd text

Jag snubblade över den här texten i Isabellas kommentarsfält och kände att jag vill dela den vidare. Jag vet inte var den kommer från i från början eller om den är sann men det är en riktigt bra text.
Under ett seminarium frågade en kvinna, ”Hur vet jag om jag är med rätt person?”.
Mannen som ledde seminariet la då märke till att det satt en stor man bredvid henne så han sa, ”Det beror på. Är det där din partner?”. Kvinnan svarade med uppriktighet i rösten ”Hur vet du det?”. ”Eftersom din fundering förmodligen tynger dig ska jag besvara din fråga”, svarade mannen.
Så här lyder svaret.
Alla förhållanden följer samma mönster… I början är du förälskad. Du längtar efter telefonsamtalen, beröringen och du gillar din partners små egenheter. Att falla för din partner var inte svårt, nej, det var tvärtom en helt naturlig och spontan upplevelse. Du behövde inte GÖRA någonting. Det är därför man säger att man ”faller” för någon.
Människor som är förälskade säger ”jag föll som en fura” eller ”det sa bara klick”. Fundera på uttrycken. Det antyder att du bara stod där, utan att göra något, och så plötsligt hände något dig.
Att bli förälskad är en passiv och spontan upplevelse. Men efter ett par månader eller år tillsammans, falnar glöden. Det är ett naturligt mönster i ALLA förhållanden.
Sakta men säkert blir telefonsamtalen (om dom alls kommer) en källa till irritation, beröring är (när den väl sker) inte alltid välkommen och din partners egenheter är inte längre charmiga, dom driver dig till vansinne. Symptomen för det här stadiet varierar för varje förhållande, men du kommer att lägga märke till en dramatisk skillnad mellan det inledande stadiet när du var förälskad och det efterföljande stadiet som är betydligt tråkigare och stormigare.
Det är nu som du och/eller din partner kan börja fråga er ”’Är jag med rätt person?”. Och när du tänker tillbaks på den glödande kärlek ni en gång hade kanske du börjar längta efter att få uppleva det med någon annan. Det är nu förhållanden rasar samman.
Hemligheten med att lyckas i ett förhållande är inte att finna rätt person, det är att lära sig att älska den person man har hittat.
Människor skyller ofta sin olycka på sin partner och börjar söka efter bekräftelse och tillfredsställelse utanför förhållandet. Resultatet av sökandet kan se ut på många sätt.
Otrohet är det vanligaste. Men ibland gräver människor istället ner sig i arbete, en hobby, vänskap, överdrivet tevetittande eller missbruk av olika slag. Men lösningen ligger inte utanför förhållandet. Det ligger inom det.
Jag säger inte att du inte kan förälska dig i någon annan. Självklart kan du det och tillfälligt skulle det kännas bättre. Men några år senare skulle du vara tillbaks i samma situation.
Skälet till det är, och lyssna nu noga:
Hemligheten för att lyckas i ett förhållande är inte att hitta rätt person, det är att lära sig älska den person du har hittat.
Att bibehålla kärleken är inte en passiv eller spontan upplevelse. Du måste jobba på det, dagligen. Det kräver tid, ansträngning och energi. Viktigast av allt, det kräver vishet och förnuft. Du måste veta vad du ska göra för att få det att fungera, det finns inga genvägar.
Kärleken är INTE ett oförutsägbart mysterium som varken du eller din partner kan påverka utgången av. Precis som att fysikens lagar styr universum, finns det på samma sätt lagar för förhållanden. Om du vet hur du ska tillämpa dessa lagar är resultatet förutsägbart.
Kärlek är alltså ett ”beslut”, inte bara en känsla.
Kom ihåg: Du avgör inte själv vilka människor som kommer in i ditt liv. Däremot är det upp till dig att bestämma vem som får gå, vem som får stanna och vem du vägrar att släppa taget om!

Dagen D är här

Idag är det dags! Jag har lite ågren just nu och funderar över vad jag gett mig in i och varför jag över huvudet taget ska göra en sån här grej. Samtidigt ska det bli kul. Det här loppet har jag velat springa i flera år men det har alltid krockat med fotbollsmatcher. I år har jag prioriterat tvärtom.

Väderleksrapporten lovar halvklart och runt tio grader. Det låter helt perfekt enligt mig. Jag gillar verkligen inte att springa när det är för varmt.
Angående formen så tänker jag att jag inte ska stressa upp mig över att det blivit några färre långpass än vad jag tänkt mig. Det är bara att springa och behöver jag stanna och gå så är det inte hela världen. Men i mål ska jag!
En stor frukost är intagen. Aloe vera, gröt, smoothie och ägg. Egentligen behöver jag kanske ta en macka också men jag blev proppmätt redan av gröten. Jag blandar alltid i chiafrön i gröten för extra mättnad.

 
 

Det doftar kanelbullar i hela huset

Jag hade glömt en liten detalj, nämligen att det skulle bakas bullar till kyrkkaffet imorgon. Rickard påminde mig om det igår kväll så då var det bara att ställa klockan tidigt och sätta igång. Nu doftar det kanelbullar i hela huset. Mm, så gott! Jag har alltid för lite mjöl och både mer smör och socker än vad det står + kardemumma i degen. Då blir det de godaste kanelbullarna tycker jag.
Jag stekte ett lass amerikanska pannkakor som barnen satte i sig med god aptit. För min del blev det ägg och yoghurt med nötter och frön. Jag, Rickard och brorsan ska till Vadstena idag och döma tillsammans. Barnen får egentid med mormor och morfar. Innan dess måste jag pallra mig bort till affären och hämta ett paket. Äntligen har jag tagit tag i mig själv och beställt några dunkar aloe vera. Det ska bli intressant att se om det är någon skillnad. Egentligen skulle jag behöva köra C9 igen men det passar verkligen inte in bland alla matcher och explosivitetsträning. Framförallt inte för matchernas skull. Jag börjar med aloe veran, inte fy skam det heller.
Jag önskar dig en riktigt härlig lördag och så hörs vi igen ikväll.

Nio anledningar till varför du borde ta en pilatesklass

1. Pilatesklasser på matta ger dig alla fördelar som finns i pilates. Tonade muskler, flexibilitet, bättre hållning och effektivare rörelsemönster. Pilatesklasser tar upp grunderna. Grunder som är applicerbara i traditionell styrketräning också. Du kommer lära dig alla viktiga pilatestekniker. Neutral ryggrad, en korrekt engagerad core, c-kurva, bäckenstabilitet, ryggradens rörelser, andningmöster och att arbeta med energi.

2. Pilates är träning för hela kroppen.

Till skillnad från andra former av övningar så överarbetas inte vissa delar av kroppen och man struntar inte i andra delar. Medan pilates fokuserar på magstyrka så tränas hela kroppen som en helhet. Pilates ger styrka och balanserad muskelutveckling samtidigt som det ger flexiblitet och ökad rörlighet i lederna. Pilates är även riktigt bra vid rehabilitering av skador.
3. Pilates går att anpassa utefter olika behov
Oavsett om du är lite äldre och precis börjat träna, elit eller någonstans mitt emellan så är pilatesprinciperna perfekta för dig. Bygga upp musklerna genom magen, fokusera på korrekt linjering och fokus på nuet gör att pilates verkligen passar alla. Övningarna går att modifiera och avancera så att man kan skräddarsy för individuella behov.
4. Pilates skapar styrka utan stora bulliga muskler
Du blir stark och får ”långa” muskler eftersom att musklerna stärks samtidigt som de stretchas. 

5. Pilates ökar flexibiliteten
I pilates så arbetar man mot en säker ökning i längd och stretch i musklerna och att öka rörligheten i lederna.

6. Pilates bygger magstyrka

Magmusklerna är magen, de djupa ryggmusklerna och bäckenbotten. Dessa muskler är viktiga för en stark rygg, god hållning och effektiva rörelsemönster. När magmusklerna är starka så är ”kroppsramen” stöttad. Det betyder att nacke och axlar kan slappna av och att resten av musklerna och leder kan göra sitt jobb.

7. Pilates förbättrar hållningen
God hållning är en reflektion av god linjering som stöttas av en stark core. Det är en position där man kan röra sig fritt. När man tränar pilates och fokuserar på pilatesprinciperna så tränas kroppen att röra sig med styrka och harmoni.
8. Pilates ökar energin
Ju mer du tränar, desto mer energi får du och desto mer vill du göra det. Pilates får igång andningen och cirkulationen, stimulerar ryggraden och musklerna. Må bra-hormoner flödar i kroppen. (Det här stämmer verkligen. 20 minuter pilates i trädgården i förmiddags var alldeles underbart. Känner mig superpigg!)

9. Pilates ökar medvetenheten

Pilates handlar om kompett koordination av kropp och huvud. När man fokuserar på att göra varje övning med fullt fokus så ökar medvetenheten i vardagen också. Det är hjärngympa också.

 

 
 

Vad har jag gett mig in i egentligen?

Det har nog inte riktigt sjunkit in än att jag ska springa två mil på söndag. Det längsta jag sprungit är 18 kilometer och på söndag kommer det vara exakt en månad sedan som jag sprang så långt.  Men nu igår och idag börjar nerverna knacka på dörren. Kanske är det därför som jag tycker att jag kanske har lite ont i halsen och är inte näsan lite tät? Jag hoppas att det bara är hjärnspöken då jag verkligen inte får bli sjuk nu.  För säkerhets skull blir det vilodag idag och kanske imorgon också.
De här bilderna togs när jag, Rickard och Alexander promenerade Berg – Borensberg – Berg sommaren 2010. (Inte översta bilden i inlägget) En härlig utflykt och en fantastisk sträcka att gå. Jag velar om jag ska fokusera på att försöka springa så fort som möjligt eller om det blir en mystur där jag tar en massa bilder. Å andra sidan har redan mängder med bilder från sträckan…. Det tåls att funderas på. 
 
 

Gårdagens träningspass

Igår sprang jag upp till stationen (1kilometer dit) där jag mötte upp Rickard för ett pass explosivitet. Det skulle vara intressant att veta hur snabbt jag springer 1 kilometer när det är det enda jag ska springa. Det gick fort upp tlll station. I passet var det fokus på explosivitet.
– Jämfotahopp uppför trappen, två steg i taget. När jag tyckte att jag hoppat steg så hade jag inte ens gjort hälften så det blev lite bygga pannben också.
– Springa så fort jag kan uppför
– Hoppa på ett ben uppför trappen
– Springa så fort jag kan nerför den långa backen för att få in ett högre tempo i kroppen.
– Nedvarvning genom att jogga hem igen.
Det var ett roligt och lite annorlunda pass men precis det jag behöver. Jag har uthålligheten, nu är det bara det andra som ska in också.

Solig vårdag

Åh, vilken härlig dag det var igår! Solen sken och det var varmt! Du får se ett gäng bilder från gårdagen.
Te i mängder
Årets första grillning. Ibland är det enkla godast!
Lek med boll i väntan på maten.
20 minuter pilates blev det innan läggdags. Det var ett tag sedan jag körde ett helt program nu igen. Dags att komma igång igen. Det har mest blivit snabba klipp till instagram.

Misslyckade pannkaksmuffins och ett besök i Tinnerö eklandskap

Jag hade tänkt att tipsa er om frukosten jag fixade till barnen idag då jag snubblade över en länk på Facebook  I länken var det recept på pannkaksmuffins och det lät ju som en rolig variant på pannkakor. Glad i hågen satte jag igång. Men det blev inte alls som jag tänkt mig. Smeten rann ut i formen. Muffinsformarna fastnade i smeten. En icke uppmärksam person  hade ätit pannkakan med papper och allt. Vill du ändå testa så får du receptet här. Jag testar nog igen… Kanske… Men då ska jag strunta i muffinsformarna och grädda smeten direkt i en muffinsplåt med lite smör i.

Du behöver:
5 ägg
6 dl mjölk
3 dl vetemjöl
½ krm salt
2 tsk vaniljsocker

Börja med att vispa äggen. Rör i salt och vaniljsocker och tillsätt sedan mjöl och mjölk. Vispa ihop till en slät smet. Låt smeten sedan vila 20 minuter. Sätt ugnen på 230 grader och sätt i formar i en muffinsplåt. Fyll formarna med 3/4 smet och grädda mitt i ugnen i 16-20 minuter eller tills de fått färg på ytan. Servera med sylt och grädde.

Vi går över till något roligare istället. Vårens första riktigt varma dag var igår. Hur passande var inte det? Så där på första maj och allt. Jag ville verkligen ta med mig familjen och åka ut till Tinnerö eklandskap. Det är ett av mina absoluta favoritområden i Linköping. Det finns så mycket att upptäcka. Igår blev det ett snabbt besök på någon timme och nästa gång ska vi ta så vi kan ha picnic tillsammans.
Jag kan såklart inte låta bli. Tänk om jag kunde gilla armhävningar lika mycket. Men nu vet jag varför jag har så svårt för armhävningar. Jag har riktigt klena bröstmuskler….
Samuel har alltid varit aktiv och älskar att klättra. Idag på morgonen satt jag och gick igenom den externa hårddisken och även på gamla bilder hittar jag Samuel uppe i träd. Organiserad klättring vore verkligen något för honom.