Godmorgon! Jag trodde att jag skulle somna som en sten igår. Istället låg jag vaken till ett och vände och vred på mig. Det gjorde också att jag försov mig och fick stressa iväg med ett av barnen som skulle till tandläkaren. Härlig start på dagen. Jag ska äta frukost nu och sedan ska jag ta en luring. Medan jag äter frukost tänkte jag passa på att svara på ett par frågor som jag fick i kommentarerna.
Du imponerar verkligen!! Du är grymt duktig på att löpa! Hur har du kommit dit du är i dag med din löpning?
Jag har kommit dit jag är med en stor portion envishet och tålamod. Jag har även haft stor hjälp av min man. Utan honom hade jag definitivt inte varit där jag är idag. Att jag är fotbollsdomare är också en sporre i sig. Jag kan inte slöa till för då orkar jag inte matcherna. Så här under vintern är löptestet en sporre. Nu låter det som att jag bara springer för att jag måste men så är det verkligen inte. Favoritträningspasset är att springa intervaller, att få springa fort och känna adrenalinet flöda. Sen att få springa lopp. Jag älskar att få vara ute och springa tävlingar. Jag är ju aldrig nära toppstriden men det spelar ingen roll. Jag tävlar mot mig själv (och kanske brorsan lite men nu springer han bättre än mig) Älskar nervositeten innan, att sätta målsättningar och komma målsättningarna så nära som möjligt.
Björn undrar om jag har några bra tips till en person som inte är så van att springa på löpband.
Ha kul och om du är ovan vid löpning, gå inte ut för hårt utan börja lugnt. Något annat som skiljer är såklart balansen. I början tyckte iallafall jag att det var svårt att hitta rätt tajming. Det är även lätt att hamna för långt fram för att man kanske vill hålla i. Stå ungefär på mitten av löpbandet.
En del pratar också om att man bör ha 1-2% lutning på bandet för att motsvara utomhuslöpningens luftmotstånd. Det brukar jag dock inte göra och jag tycker inte att träningen på löpband inte gett mig något. Tvärtom är jag i mitt livs form trots många kilometer på löpband.
Det svåraste med att springa på löpband är att man lätt kan drabbas av tristess. Om jag måste springa långt på bandet så sätter jag på en bra film. Jag tycker att det bästa passet att springa på löpband är intervaller. Du kan ställa in exakt hastighet och har lätt koll på hur långt du sprungit. Nackdelen är när löpbandet går upp och ner i fart. Den aktiva vilan blir kortare eftersom du måste räkna bort de sekunderna. Till exempel vet jag att från 5km/h till 16km/h tar det 15 sekunder (på vårt löpband, gymmet har andra tider som jag inte kan än och som dessutom skiljer sig från löpband till löpband.) Vill jag då vila en minut så går 30 sekunder bort direkt så jag vilar egentligen bara 30 sekunder och själva intervallen blir då också längre.
”Jag vill också kunna röra mig, men man blir så hindrad och känner att jag fixar inte det. Har du något tips?”
På vilket sätt känner du att du blir hindrad (du kan svara i min blogg, jag godkänner inte din kommentar isånafall om du inte vill det).
Jag kommer prata lite generellt om mina bästa tips kring att komma igång och lite om hur man kan tänka kring träning. En bok jag vill rekommendera är
Hjärnstark (adlink), en helt fantastisk bok vad gäller hur motion stärker vår hjärna och förebygger och till och med kan lindra depressioner. Boken har en gedigen referenslista så allt går att kolla upp.
Handlar det om smärta till exempel så brukar man säga att det generellt är mycket bättre att röra på sig än att vara inaktiv. Muskler som inte får den rörelse de vill gör ont och det blir lätt en ond cirkel. Det gör mer ont av inaktiviteten och då vill man röra sig mindre och så är cirkeln sluten.
Det första jag tänker är att sänka kraven. Jämför dig inte med hur andra tränar, de har sina förutsättningar och du har dina. (Nu säger jag inte att du gör det men det är lätt att göra. Jag är expert på att jämföra mig till exempel)
Få in vardagsmotion, all rörelse är bra rörelse oavsett om det är en promenad, lek med barnen eller på gymmet. Skulle det fungera att ha tex fem magövningar och ryggövningar som tar max fem minuter att jobba igenom? Några minuter här och där är en bra början. Sen tänker jag att i takt med att man känner att resultaten börjar komma så är det en sporre i sig.
”Löpning har aldrig varit min grej.”
Oj vad känner igen mig i den kommentaren. Jag har varit en soffpotatis av hög rang. Springa, varför ska man göra det var min inställning. Jag tycker fortfarande inte att det alltid är så roligt att springa. Vissa dagar tvingar jag mig och vissa pass vill jag bara glömma. Men så kommer den där rundan där jag känner mig oövervinnerlig och kan springa hur långt som helst. Där benen bara går av sig självt och jag kan andas utan problem. Det ger energi och motivation till att fortsätta även när det känns som att jag tappat allt. Men jag tänker att man måste inte bli en löpare. Testa massor med olika grejer och hitta den träningsform som ger dig energi och glädje. Det är inte alltid kul att träna.
