Raceday och trädgårdspladder

Det är fredag, tredje juli och raceday. Den första fredagen i juli är det alltid Byrundan i Gamleby. Igår visste jag inte om jag kommer kunna springa ikväll. Jag hade en gräslig dag igår, ingen feber men lite sänkt allmäntillstånd och en gräslig hosta som höll mig vaken på natten. Att jag inte väckte hela huset var lite otroligt faktiskt. Mår dock betydligt bättre, den värsta sjukdomskänslan berodde nog på sömnbrist.

Det mest fysiskt ansträngande jag gjorde igår var att åka till Plantagen med Rickard och köpa en gul rudbeckia och en aster i samma färg som jag redan har i rabatten. Vi storhandlade också mat. Men jag orkade inte plantera blommorna, tänkte göra det idag men så regnar det och så är det ett trädgårdsföretag här och klipper häcken på baksidan. I år kommer den bli rejält mycket lägre. Tycker nästan synd om killarna som ska klippa, förra året klipptes den inte enligt överenskommelse så den är rejält hög nu. Kommer säkert ta en dag att klippa den. Minst!

Östgötaleden: Borensberg runt

Godmorgon!

Idag tänkte jag berätta om långpromenaden som jag och Rickard tog häromdagen. Rickard kom med förslaget att gå Borensberg runt. Jag var inte direkt sen att haka på. Det är alltid mysigt att utforska nya platser. Den här gången träffade vi också på en gammal domarkollega. Det var kul!

  • Var: En sträcka som tar dig runt nästan hela Borensberg på norra sidan. Leden går längs Motala ström och sjön Boren. Sträckan tar dig också genom bostadsområden och till Bergvalla-Hällaskogen. (Enligt Östgötaledens hemsida)
  • Distans: 10,7 km
  • Underlag: Grus, motionsspår, asfalt
  • Svårighetsgrad: Medel till svår. Det här är en slinga som går väldigt mycket uppför. Man kan ta avstickare upp på Juteberget och Klinten.
  • Parkering: Borensberg småbåtshamn. Här är det perfekt att stå. Då börjar man direkt på leden i princip. Jag som var chaufför var inte riktigt så smart, svängde lite fel så ställde bilen lite längre bort på en camping/badplats.

Vi började med att gå åt andra hållet så började med att gå vid Motala ström, upp till ett bostadsområde och så den första höga punkten: Klinten där vi var i lördags efter min match. Tog såklart en bild med den vackra vyn. Solbränd börjar jag bli med!

Sedan fortsatte vi vidare upp i ett motionsspår, där hamnade vi i den första uppförsbacken. Fort gick det där med då jag hade ett ettrigt flygfä efter mig. Blinning eller en broms tror vi att det var. Till slut gav den upp som tur var.

Uppför det där krönet och så minst lika långt till. När man kommit uppför backen svänger leden åt höger och man kan ta en avstickare upp på Juteberget. Är det värt det?

Ja helt klart!

Mammas goda hembakta bröd med en vy!

Nästföljande kilometer var skog, skog och så lite mer skog. Lägg också till fler uppförsbackar. Många fler!! Det är en utmanande runda för benen.

Så värt när vi under ett par kilometer (kanske en aning högt räknat) fick gå längs med sjön Boren. Du vet ju hur prillig jag blir av solglitter och här var det så fint. Men det blåste så jag trodde vi skulle få träd i huvudet..

Två timmar senare var vi tillbaka vid starten. Så nöjda med rundan och tiden tillsammans!

En sommardag för ett år sedan

Det är första juli dag, ute är det ungefär 18 grader och molnigt. Jag har precis som läkaren förvarnade om betydligt mer ont i handen idag, en förväntad biverkan av kortisoninjektionen. Hoppas dock att den effekten snart försvinner för det är ju inte så där jättekul.

Hur som helst, tänkte lite på hur sommarsemestern var vid den här tiden förra året. Det var betydligt kallare väder men just idag för ett år sedan var det riktig sommarvärme. Barnen var inte så sugna på att göra något men jag och Rickard åkte till Falerum och utforskade lite där. HÄR kan du läsa det inlägget om du vill.

Vi spanade lite på Gärdserums kyrka och när vi gjort så knallade vi uppför Glasberget där bilderna överst i inlägget är i från. När vi sett oss mätta på vyn så åkte vi vidare till Dacke Skans som är ett pytteberg och så finns ruinerna av en fornborg. Men man måste verkligen veta vad man letar efter. Man kan liksom bara ana var väggarna varit.

Men vägen upp var trevlig och vi drog slutsatsen att den där stenhögen är en del av den gamla borgen.

Det sista stoppet blev att gå en rundslinga på fem kilometer i Ekhultebergens naturreservat. När det var dryga 2 kilometer (på ett ungefär) kvar av slingan var vi tvungna att vända. Markeringarna var bortplockade och vägen täcktes av fallna granar. Men utsikten var fin!