För ett tag sedan skrev jag ett inlägg om att jag inte visste om jag ens är i ketos. Ganska dumt egentligen att tänka så för äter man ytterst lite kolhydrater så hamnar man automatiskt i ketos. Om man inte äter lite för mycket protein för då kommer man ur ketos av den anledningen istället….Jag är dock definitivt i ketos.
Ett lunchvärde för ett par veckor sedan(ska egentligen inte mäta på dagen men jag var bara tvungen att veta….) Morgonens värde (i fasta vilket är det som egentligen räknas) och dagen efter hade jag bara ett värde på 0,9 vilket är lite för lågt. Optimalt fastevärde är 1,5-3mmol. Men det var en liten parentes. Jag tänkte faktiskt inte skriva om ketoner hit och dit för det vet jag att en del tycker är lite tradigt och svårt att förstå. Istället tänkte jag berätta om min målbild. Det som sporrar mig att inte ge upp. Det här inlägget ska dock inte handla om ketos utan snarare om min målbild.
Min målbild
Jag ser framför mig hur jag springer, hur jag är stark och explosiv och kommer tillbaka till den där formen som jag var i 2018. Hur min kropp drivs på fett på samma sätt som den tidigare drivits på kolhydrater. Jag ser framför mig hur jag kan springa med lätta steg. Jag tänker också på alla som så bestämt hävdar att kroppen behöver kolhydrater, hur jag bara vill knäppa alla förståsigpåare på näsan. Kaxigt jag vet, men vi hittar olika saker som motiverar och peppar oss.
