Alltså det är så hemskt det där att hålla på med tramset att ställa fram och tillbaka klockan. Min kropp känns som en trasa. Kan också bero på att jag satt och skrev hela kvällen igår och försökte bena ut mina tankar. Hur som helst, ute är det kolsvart och jag är uppe med tuppen. Ska jobba några timmar och ikväll är det dags för vår resa till Gotland. Har sådan resfeber nu.
Känsla: Jag lever och andas examensarbete just nu. Jag drömmer om examensarbetet, jag har tänkt på examensarbetet när jag är på jobbet. Tankarna går i spinn kring hur jag ska få ihop allting. Det är typ det enda jag hunnit den här veckan: examensarbete och jobb. Jag är väldigt social just nu… Tur att det bara är en begränsad tid…
Reflektion: När jag är klar med mitt examensarbete kommer jag vara väldigt duktig på hur muskler och nerver jobbar tillsammans….. Och hur man förklarar det på ett enkelt sätt….
Träning:
Måndag: Spelade squash med familjen. Grymt kul och ansträngande.
Tisdag: Vila
Onsdag: Skulle springa löptest men vi ställde in det. Slutade med att det inte blev någon träning alls istället.
Torsdag: Vila
Fredag: Sprang 15*30 sekunders intervaller.
Lördag: Vila
Söndag: Vila
Godaste: Cupcaken som en av kollegorna bjöd på i veckan.
Mina positiva från veckan:
det var väldigt roligt att spela squash tillsammans med familjen.
jag fick tillbaka omdöme på mina sista två uppgifter: fick återigen högsta betyg. Nu har jag fått högsta betyg på alla utom en. Grymt nöjd med det resultatet.
jag satt hela kvällen med examensarbetet och jag tror att grunden är klar. Arbetet har till och med fått en titel.
Veckans fokus: Skrivit på examensarbete och jag har repeterat mina anteckningar och föreläsningar. I veckan skrev jag ett inlägg om hur jag tänker kring min specialistkompetens. Jag vill inte lära mig för tentan enbart, jag vill lära mig för livet. Vill inte bli en specialist som bara gjort det jag ska till uppgifter och till tentan. Jag vill kunna använda det jag lärt mig kliniskt! Vill man bara lägga ner tid och kraft så man blir godkänd är ju det okej såklart men jag vill inte det. HÄR kan du läsa det inlägget.
Känsla: Abstinens beskriver väl min vecka rätt bra. Jag behöver min dos av Gotland och längtan dit är så stor. Den blir inte direkt mindre av att bloggvänner delar bilder från Gotland. Snart så får jag komma dit, bara en vecka kvar.
Träning:
Måndag: Vila
Tisdag: Lufsade cirka en kvart på löpbandet.
Onsdag: Sprang med Rickard och en annan domare i spåret i skogen. Vi maxade mellan stolparna. Med uppvärmning, intervaller och nedvarvning blev det fem kilometer
Torsdag: Vila,
Fredag: 7*400 meter på löpbandet
Lördag: 30 minuter promenad på löpbandet samtidigt som jag repeterade mina anteckningar.
Söndag: Jag ska döma fotboll idag, har en DM-match i flickor 17.
Bloggrelaterat: Jag missade men den 18:e mars fyllde min blogg 17 år. Inte här på egen domän men totalt sett. Tänk att jag har 17 år av mitt liv till stor del dokumenterat.
Mina positiva från veckan:
Har haft ett bra medarbetarsamtal med min chef.
Fått till en mycket bra träningsvecka.
Jag ska gå en utbildning för att bli instruktör i hjärt-lungräddning. Den blir först i början på maj.
Känsla: Inget är som väntans tider. Nu vill jag veta om det jag gjort hittills i mitt examensarbete är på rätt väg eller om jag behöver tänka om. Det är otroligt frustrerande att inte få respons.
Väder: Idag är det någon minusgrad, ett litet lager med snö täcker marken. Tidigare i veckan var det rejäla plusgrader. Det svänger snabbt och det är inte vår förrän det är vår. Typ så.
Bilder från veckan: Jag har knappt fotat något alls den här veckan. Men jag kan bjuda på en godisbild och ett par träningsbilder.
Mina positiva från veckan:
jag har haft en riktigt bra vecka på jobbet. Mycket pyssel både administrativt och på vårdlag. Jag känner att jag utvecklas för varje pass.
jag har fått frågan om jag vill bli ansvarig för HLR på jobbet. Jag sa ja på studs. Den frågan behövde inte ”marineras”
Reflektion: Det är tydligt att pandemin fortfarande väcker känslor hos folk och samma polarisering som sågs då lever till viss del kvar. Jag tycker att det är sorgligt. Har vi inte lärt oss något? Mitt spontana svar är nej, det har vi inte. Tänker ofta på det faktum att kärleken kallnar.
Veckans viktiga blogginlägg:
Kärlek och mod Tankar kring hur det var under pandemin och hur viktigt det är att faktiskt inte glömma.
”Jasså, du är en sån” Det börjar komma fler och fler studier som visar på en riktigt trist biverkningsbild vad gäller vaccinen mot covid. Vilka biverkningar är rimliga att acceptera när det inte handlar om symtomlindring eller bot mot sjukdom?
Något konstigt: Mina sidvisningar har skjutit i taket. I skrivande stund har jag 210 visningar av bloggen enbart från Israel. Visningar från Sverige är dryga 80 st. Vem i Israel läser min blogg, är det någon form av AI som manipulerar min statistik? Jag har inte fler unika besökare för det. Mycket märkligt!
Träning:
Måndag: Vila
Tisdag: Jag lufsade fyra kilometer på löpbandet.
Onsdag: 3*500 meter. Ett apjobbigt intervallpass där jag nog kom upp i maxpuls. Man springer första tre hundra i en hög fart. De sista 200 höjer man farten ännu mer. I mitt fall blev det fem minuter/km och 4min/km. Två minuters vila mellan varje.
Torsdag: Vila
Fredag: Vila
Lördag: Jag tog en promenad på löpbandet på tre kilometer och så tränade jag lite pilates.
Igår fick jag gjort det jag tänkt mig, jag satt en stund med examensarbetet och jag tränade lite. Snacka om selektivt flås förresten. Jag hade inte ”orken” att springa en runda men hoppa hopprep en stund och köra ett styrkepass gick alldeles utmärkt. Intressant det där vad orken räcker till. Handlar det verkligen om ork då eller sitter det mer i huvudet? Men idag har jag ont efter träningspasset. Önskar mig en kropp som inte gör ont….
Känsla: Det har varit en riktigt bra vecka. Jag är så glad för allt möjligt. Glad men trött. Längtar efter sommar och semester och mindre bråda dagar. Snart så!
Väder: Kontrasternas vecka. Se bara.
Mina positiva från veckan:
Alltså den här veckan har jag tjatat en del, men mitt jobb alltså. Fått så fina ord till mig, jobbat med utbildning och just det där att få dela med mig av det jag kan. Älskar!
Jag är glad för att Ida har hittat en balett som hon gillar.
Samuel har varit hemma en sväng i helgen. Vi har varit hemma hos mina föräldrar och ätit god smörgåstårta. Där fick vi även träffa Marcus och Kevin.
Kul att träffa några av klasskompisarna igen och att få praktisera det vi lärt oss i ett fiktivt men ändå allvarligt patientfall. Allvarligt på så sätt att vi skulle behandla det som en riktig akutsituation.
Tråkiga: Jag fick parkeringsböter igen. Brukar ställa bilen på en parkering en bit bort och man får stå fyra timmar. Nu tror jag att parkeringsbolaget har upptäckt vilken guldgruva det är så nu är det slutparkerat där. Fixade abonnemangsbiljett men det sved vilket är lite konstigt. Det är ändå billigare än att göra som jag gör nu: få böter och ställa mig i norra entrén där det kostar 95 per pass.
Veckans filmer: Såg interstellar med Samuel och Rickard igår kväll. Mycket intressant film måste jag säga. Jag och Rickard har även kollat på Johan Falk. Det är bra filmer alltså!
Haha: Det här är helt klart veckans haha.
En viktig intervju: Vi måste prata mer om elefanten i rummet och jag hoppas verkligen att youtube inte censurerar den här viktiga intervjun med Per Shapiro och Nicklas Söderberg.
Det har inträffat otaliga tragedier där topptränade idrottsutövare faller ihop under träningar och matcher. Inte sällan med dödlig utgång.
Det som i princip aldrig nämns i medierapporteringen är att denna flodvåg av plötsliga kollapser sammanfaller med utrullningen av ett experimentellt och nödgodkänt xxxx…
Nicklas ”Nick” Söderblom har i hela sitt liv gått i fronten för hälsa och träning. Han har varit personlig tränare åt Hollywoodstjärnor som Pierce Brosnan och Cindy Crawford. Men så drabbades han oväntat av en hjärtinfarkt. I den här intervjun berättar han om sorgen över ett liv som slagits i spillror. Han pratar också om frustationen över att det står en elefant mitt i vardagsrummet, som de flesta journalister och läkare verkar låtsas att de inte ser.
Träning: I skrivande stund har det bara blivit ett pass. Hade för avsikt att börja cykla till jobbet men ena dagen var det minusgrader och blankis och nästa dag var 7 minus. Jag vill inte cykla i minusgrader.. Där går min gräns. Förutom full storm. Ogillar starkt när det känns som att jag kommer två meter framåt och en meter bakåt. Men det är en liten parentes.
Känsla: Mycket oro efter regionens besked om varsel. (Fast jag försöker låta bli att oroa mig). Det har även gått upp för mig på ett helt annat sätt att jag faktiskt är klar med skolan om lite mer än två månader. Galet hur fort de här två åren har gått men det är ett helt eget inlägg.
Något som gjorde mig arg: Mitt i regionens sparpaket ska det anställas en ny HR-direktör. Hur många direktörer behövs det egentligen och nästa fråga är hur många undersköterskor man kan få för en direktör. Den nya direktören ska jobba med att utveckla vården i den stora förändring som nu ska genomföras. Det gör mig upprörd och arg. Man har inte råd med vårdpersonal men fler direktörer på regionkontoret är visst en rimlig prioritering.
Bloggrelaterat: Det kostar på att ha en blogg på egen domän med stort utrymme. I veckan var det dags att förnya mitt utrymme och nätta 2700 gick det på. Du som bloggar på egen domän, vilket företag har du? Jag har kollat runt lite och tror ändå att jag har den billigaste avgiften för själva domännamnet. Det som kostar mest är alltså utrymmet.
Träning: Det går bra med min träning….. Den här veckan har jag lufsat ett pass och sprungit på fotbollsplan under gårdagens match. Veckan som kommer har jag en föreläsning med skolan och så ett simuleringstillfälle på akuten. Torsdag och fredag har jag administration på jobbet så känns som en bra vecka att få till bra träningspass.
Veckans skärmdump: Här tror bebisen att den ska kunna gosa med katten men det bor visst en liten Ninja i den där katten….
Köp: Jag har beställt en lila domartröja. Den blir perfekt att använda nästa helg när jag har nästa match.
Mina positiva från veckan:
Jag har hittat mer material till mitt examensarbete.
Skickat in del två på mitt arbete. Nu hoppas jag på snabb återkoppling.
Kul att få vara igång med fotbollsdömandet igen.
Jag hade ont i kroppen efter matchen igår men idag så känns kroppen helt okej.
Bilder från veckan: Jag har knappt fotat något den här veckan. De bilder som jag har tagit är dessa nedan.
Alltså jag vet inte riktigt vem som skrivit manus till mellanakterna och programledarnas manus men det är bara så tamt. Lias 30 km/h tyckte jag hade lite härlig rytm så den tänker jag använda som träningspepp. Scarlett´s metal/skräckshow var helt okej men jag undrar hur många av barnen i publiken som blev rädda?
Känsla: Precis som jag skrev i fredags så ger jag mig själv en klapp på axeln och säger grymt bra jobbat den här veckan.
Väder: Veckan har bjudit på februaris regnigaste dag men också sol. Solen skiner nu ser jag. Så trevligt!
Träning: Det har varit en mindre bra träningsvecka, dels på grund av att jag hade ont i ett muskelfäste i vaden och så har jag varit trött. I onsdags blev det ingen träning på grund av vår roadtrip. Ska springa något idag tänkte jag.
Mina positiva från veckan:
Vi gjorde en roadtrip hela familjen med utflykt till Klagshamnsudden och så spelade vi både biljard och shuffleboard tillsammans. Hur trevligt som helst.
Bra vecka på jobbet.
Helgen har varit en familjehelg. Idag åker vi hem till mamma och pappa för söndagslunch.
Att det ordnat sig bra med mitt examensarbete trots nedanstående.
Sämsta vad gäller mitt examensarbete: Att mitt examensarbete inte kommit fram till lärarna. Jag hade väntat tre veckor på feedback och nu vet jag inte ens om min idé är bra nog….
Bästa vad gäller examensarbetet: Trots ovanstående så har jag ändå jobbat på effektivt så jag har en ganska bra bakgrund, och jag har börjat lite smått på resultatdelen.
En rolig bild: Något som man gör som vårdpersonal är att räkna patientens andningsfrekvens. Andningsfrekvensen säger väldigt mycket om hur patienten mår så den är extremt viktig. Jag brukar inte säga till patienten att jag ska räkna andningsfrekvensen utan jag säger att jag ska känna på pulsen. Anledningen till att jag inte säger exakt vad jag ska göra är för att om patienten vet om att jag räknar så börjar patienten att tänka på sin andning och jag får då en missvisande andningsfrekvens.
Bilder från veckan:
När mainstreammedia börjar reagera: Berglinskan har gjort en superbra genomgång av studien som ligger bakom artikeln nedan. Ja, alla läkemedel har biverkningar, men hur många får drabbas innan ett läkemedel dras bort från marknaden? Jag väntar fortfarande.
Nu har jag tittat närmre på studien som låg till grund för artikeln i Aftonbladet. Jag upplever att de försöker spela ned de miljontals rapporterade biverkningarna. Som vanligt, gör vad du vill med denna informationen! Jag tycker bara att du förtjänar den.
Studien består av en oerhört stor grupp (99 miljoner) med ett valt intervall och utvalda biverkningar (ska återkomma till varför detta är problematiskt) där CDC sen konstaterar att deras vaccin bara är ”lite” farligt. (Fråga: Blev du informerad att det var ”lite farligt”? Fick du en lista över potentiella biverkningar enligt bild 2 innan injektion? Tåls att funderas på…)
Snabb sammanfattning:
Studien tittade på medicinska journaler för 99 068 901 vaccinerade individer. De jämförde observerade kontra förväntade frekvenser av 13 adverse advents of special interest (AESI) över neurologiska, hematologiska och kardiella resultat.
– De tittade bara 42 dagar efter injektion. Det betyder att människor som fått biverkningar EFTER 42 dagar inte räknas i statistiken.
– De utvärderade inte den värsta av biverkningar – dödligheten.
– De fann tydligt ökad risk för de olika AESI, men skriver ändå i slutsatsen att riskerna förknippade med covid är högre, trots att covid konstaterats ett milt sjukdomsförlopp för 99,998% av befolkningen.
– Som vanligt ”får” de inte dela med sig av datan, så du förväntas bara lita på deras ord.
‼️I rapporten valdes endast 13 AESI (biverkningar) för utvärdering. Men CDC har fastställt att det finns över 500 (!) biverkningar som är ALLVARLIGARE än myokardit, men tog inte med dem i studien.
Så efter att de 13 biverkningarna tagits bort finns det 503 biverkningar med högre PRR än myokardit (vars PRR är 3,09) och 552 med högre PRR än perikardit (vars PRR är 2,82). Detta innebär att 66,4 % av biverkningarna hade en högre säkerhetssignal än myokardit och 77,3 % var högre än perikardit. Men dessa är som sagt inte med i studien.
Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att de valt ut biverkningar med lägre PRR för att ge sken av ett visst resultat?
Och slutligen. CDC verkar ha pröjsat studien, vilka i sin tur är sponsrade av vaccintillverkarna.
Alltså vi bara måste prata om melodifestivalen igår kväll. Hur kunde Gunilla gå vidare till kvalet? Det måste ju enbart vara för att hon är Gunilla för så bra var inte låten. Men det är klart, den är trallvänlig och sätter sig i huvudet och Gunilla har verkligen en personlighet. Antingen älskar man den eller så ogillar man den, hennes personlighet alltså. Vill inte skriva hatar för jag tycker att det är ett alldeles för starkt ord i sammanhanget. Jag hatar ju inte. Annars är jag helnöjd med finalisterna, tycker att Jaqueline (ingen aning om stavning….) och Cassi Opeia var värdiga finalister. Min favvo var Cassi Opeia, tror hennes låt kommer bli mysig att träna till.
Känsla: Regionens eventuella varsel oroade i början av veckan. Har dock försökt att inte tänka så mycket på det och inte oroa mig innan jag verkligen vet hur det blir. Hade ett långt samtal med mamma vilket alltid känns bra. <3 Annars har jag haft en bra vecka. Har jag sagt att jag älskar mitt jobb?
Väder: Slask och blask men också vårkänslor. Försöker att inte ta ut något i förskott. Det kan bli snö igen. Trots allt är det bara februari.
Fundering: Om politikerna bestämmer sig för att varsla, vem ska då ta hand om patienterna? Människor lär ju inte bli mindre sjuka för att det är dåligt med personal på sjukhuset….
Mina positiva från veckan:
Jag har nått mitt mål om att skriva ett inlägg varje dag i ett år.
Jag har haft några pass med en ny undersköterska. Vilken härlig tjej säger jag bara. Det är så roligt att få lära upp en ny kollega.
Jag och Rickard firade 19-årig bröllopsdag. Vi tittade på film tillsammans och åt god mat.
Min PVK-delegering är klar. Så glad för det
Det fick bära eller brista men jag valde att skicka iväg mina sista inlämningsuppgifter. Finlirade och konstaterade att jag har kanske missat bollen helt men tror inte att jag kan göra mina uppgifter på något annat sätt.
Träning:
Måndag: Jag sprang min stege, det var tufft men med lite längre vila mellan varje intervall så gick det riktigt bra.
Tisdag: Vila
Onsdag: Jag och Rickard åkte iväg och hade ett cirkelfyspass med domarklubben och vi avslutade med att spela fotboll. Alltså jag har verkligen ingen teknik så tänker lite att de skrattar åt mig i smyg. Men jag bjuder på det. Dessutom är jag bra på att stå i vägen för bollarna som kommer.
Torsdag: Vila
Fredag: Vila
Lördag: Sprang en kilometer på löpbandet och tränade styrka och rörlighet.
Söndag: Jag har jobbat och när jag kom hem från jobbet satte jag mig med mina inlämningsuppgifter.
Något som gladde mig: Kostfonden får pengar för att kunna bedriva en studie där målet är att undersöka vilken effekt riktade kostbehandlingar kan ha vid olika undersökningar.
Till exempel kan kostbehandlingar som sänker insulinnivåerna i blodet potentiellt påverka flera sjukdomar, bland annat cancer. Det är välkänt att insulin stimulerar cancerceller att växa. Så kan en kostbehandling som sänker insulinnivåerna i blodet vara fördelaktig vid cancer? Det är något som forskare skulle behöva undersöka.
Ett högt blodsocker skadar blodkärlen och driver hjärt-kärlsjukdom och Alzheimers sjukdom. Så kan en kost som sänker blodsockret motverka hjärtproblem och demens? Det finns skäl att tro det, men det skulle behövas kliniska studier som utforskar detta.
Kosten kan också påverka tarmhälsan. Det kan vara en förklaring till att en del personer med autoimmuna sjukdomar, exempelvis Crohns sjukdom, Ulcerös kolit eller reumatoid artrit, upplever att vissa kostupplägg minskar deras symptom. Men är detta bara en placeboeffekt? Eller skulle fler personer med autoimmuna sjukdomar kunna vara hjälpta av kosten? De frågorna kan man bara svara på om man genomföra kliniska studier.
Det är mycket viktig forskning för jag tror att allt som vi människor äter faktiskt inte är bra för kroppen och påverkar vår hälsa. Kanske inte alltid på kort sikt men definitivt det långa loppet.
Den här veckan har varit tuff, jag har haft mycket med jobb och praktik. Det var klokt att jag tog semester imorgon. Jag är riktigt trött och idag så utnyttjade jag flex på jobbet då det var lugnt. Det var skönt att komma hem en timme tidigare än om jag stannat kvar tills jag slutat.
Igår hade vi mellomys, Rickard var väl inte så där jätteroad. Jag poppade ett berg med popcorn och så snaskade jag på mina peacemärken också. Gillade faktiskt Liamoos låt och Maria Sur var helt klart värd alla tolvor som hon fick. Förvånade mig själv lite med att jag tyckte det var lite skönt gung i fröken Snusks låt. Carina är lite blek som melloprogramledare men det är ändå betydligt bättre än förra året.
Känsla: Jag har varit så nervös den här veckan. Hur skulle det gå på slutbedömningen, skulle jag bli godkänd? Men det visade sig ju att jag oroat mig i onödan.
Väder: Vintern kom tillbaka med buller och bång milt sagt. Ida är glad över att vi kan åka pulka tillsammans igen.
Träning: Jag visste redan på förhand att det skulle bli en mindre bra träningsvecka eftersom veckan har varit så tuff med mycket med allting. Så jag har tillåtit mig själv att ta det lugnt på träningsfronten.
Måndag: Jag sprang en stege, 1400, 1000 och 800 meter.
Tisdag: Det blev ett riktigt snöoväder och jag och Rickard gick ut i snöyran. Det blev en kort promenad men i den djupa snön så kändes det allt.
Onsdag: Vila
Torsdag: Vila
Fredag: Röjde i pulkabacken med Ida.
Lördag: Vila
Söndag: Vila/pulkahäng i backen.
Mina positiva från veckan:
Jag är klar med min praktik på barnakuten och fick ett fint omdöme. Men det vet ju redan du som är daglig läsare av bloggen.
Hade en kul dag på MR där jag fick se lite nytt.
Bara två PVK:er kvar så är jag klar med min delegering sedan.
Sämsta: Regionen har gått ut med att det eventuellt kan bli varsel för att komma tillrätta med det stora underskottet. Jag förstår faktiskt inte hur de tänker om det blir verklighet. Det är redan för få vårdplatser, vi är för få för att ta hand om dom som är sjuka och så tänker politiker i banor om att eventuellt dra ner. Inget beslut är taget så tills vidare vet jag egentligen ingenting. Det kan gå hur som helst. Men jag håller alla tummar jag har att det inte blir så.
Bloggupptäckt: När jag skulle länka senaste inläggen så upptäckte jag att jag också kan bädda in mina instagraminlägg. Så smidigt ju. Dessa bilder är mina senaste inlägg. Om du vill följa mig på instagram så heter jag @hannafialotta. Mitt fokus på instagram är träning. Ibland lägger jag även ut i stories. Dock så prioriterar och uppdaterar jag bloggen mer än instagram. Tanken är dock att jag ska börja lägga ut pilatesvideos på instagram igen. Men det blir närmre vår/sommar när jag kan filma i trädgården och skolan är slut.
Kloka:
Minns första gången jag hörde att förlåtelse inte är en känsla, det är ett beslut. Jag tyckte det var helt galet. Men sedan har det verkligen hjälpt mig. Förlåtelse är lika mycket till för den som förlåter, som den som blir förlåten. När jag känner alla negativa känslor bubbla upp, kan jag påminna mig om att jag har förlåtit. Till slut upphör de negativa känslorna att göra sig påminda. Och den som blivit förlåten behöver inte ens veta om något!
Känsla: Det har varit en jobbig vecka med en hel del tvivel kring mig själv och det jag kan/inte kan. Veckan började rätt så knaggligt men har slutat betydligt bättre.
Väder: Har hösten kommit tillbaka? Det viner runt knutarna och det känns som att jag ska blåsa bort.
Träning:
Måndag: Jag sprang 8*400 meter på väldigt pigga ben.
Tisdag: Det fick bli vilodag.
Onsdag: Jag och Rickard gav oss iväg till Sporthallen och spelade 30 minuter squash. Det var så roligt men också jobbigt.
Torsdag: Vila
Fredag: Jag sprang 15*30 sekunder. Helt okej pass men squashen i torsdags kändes verkligen.
Lördag: Vila.
Söndag: I skrivande stund har jag inte tränat än men något ska det allt bli.
Cravings: Det finns godis, peacemärken med smak av jordgubb och lakrits. Dessa godisar har jag cravings på. Skulle kunna äta dom varje dag.
Jag och Rickard var iväg och spelade squash tillsammans. Det vill jag göra snart igen.
Jag är till stor del klar med mina inlämningsuppgifter.
Praktiken började knaggligt där jag mest var observatör men har nu triagerat själv och tagit kontroller på barnen. När man triagerar så får patienten (i det här fallet föräldrarna för det mesta) berätta symtom och varför man söker. Utifrån syresättning, andningsfrekvens, puls och temp så tilldelas man en färg. Färgerna är rött, orange, gul och grön. Har man rött på någon parameter måste man få träffa läkare direkt. Orange så snabbt som möjligt, gult kan vänta längre och blir man grön är man generellt inte i behov av akut sjukhusvård.
Jag var så trött igår så redan vid halv åtta sa jag godnatt till barnen och kröp ner i sängen. Besökte några bloggar men det tog ingen lång stund innan jag sov som en sten.
Idag ska jag på kurs. Det är dags för årets fortbildning i fotboll. När dagens kurs är avklarad, jag har betalt fakturan för kursen och sprungit löptest så får jag sedan döma fotboll igen. Jag ser faktiskt fram emot att få döma igen. Det var länge sedan nu.
Träning:
Måndag: Vila efter helgens tre träningspass.
Tisdag: Värmde upp en kilometer och sedan sprang jag intervaller. 5*400 meter och så 10*30 sekunder. Stretchade efteråt.
Onsdag: Det var en sån där dag när jag fick över 11000 steg på min stegräknare utan att göra någon extra träning eller promenad.
Torsdag: Sprang åtta snabba intervaller. Därefter fick jag ont i mitt knä.
Fredag: Fick ta ett extrapass på jobbet så jag jobbade hela dagen. Därav ingen träning.
Lördag: Jag sprang fem snabba kilometer.
Söndag: Kurs hela dagen.
Bilder från veckan:
Mina positiva från veckan:
Har inte pratat med en kompis på jättelänge och i veckan hördes vi av igen. Det var så roligt att prata med varandra igen.
Mycket bra träningsvecka. Januari har hittills varit en riktigt bra träningsmånad.
Jag är nästan klar med uppgiften kring massskadesituation.
Jag har hittat mitt syfte med examensarbetet och ska skicka iväg mitt första utkast.
Fått höra så mycket positivt på jobbet att jag växt flera meter. Förlåt det skrytsamma men jag blev så glad av att få höra det jag fick höra.
Fick 13 rätt av 13 på regelprovet. 13 rätt är respekt!
Veckans läsvärda:
När jag pluggade till undersköterska så var det obligatoriskt att läsa boken ”ro utan åror”, om Ulla-Carin Lindqvist kamp mot ALS. Jag har läst boken ett par gånger till efter det. Jag visste inte att Klimakteriehäxan var den person som hjälpte Ulla-Carin att skriva sin fantastiska bok och såg till att Ulla-Carin fick boken utgiven. HÄR kan du läsa en fin text om Ulla-Carin och Lena, två kvinnor som båda drabbas av obotlig sjukdom men väljer att möta sin död på lite annorlunda sätt. Texten är skriven av Aina som Klimakteriehäxan egentligen heter.
