Jag gillar att titta på julfilmer. Det där puttinuttiga, varma och förutsägbara tilltalar mig mer än jag har lust att erkänna. Kanske för att det är ett bra sätt att fly lite från verkligheten. I filmerna finns det alltid ett lyckligt slut, ett oväntat julmirakel och människor som på ett eller annat sätt alltid hittar tillbaka till varandra. Allt är bara så glittrigt och fint.
Men verkligheten ser inte ut på det sättet. Julen är inte bara glädje, utan också en tid då ensamheten blir extra tydlig och minnen kan bli extra tunga att bära. Konflikter från förr blossar upp och det blir bara tråkigt. Julen väcker helt klart både sorg, ångest och en känsla av utanförskap, särskilt när omgivningen förväntar sig att allt ska vara frid och fröjd.
Ibland tänker jag att julfilmerna bara visar en längtan många av oss bär på. En slags idealbild av hur det skulle kunna vara, enkelt, varmt och okomplicerat. Men det matchar sällan livet som det faktiskt ser ut. De skapar helt klart en liten bubbla där allt alltid ordnar sig.
Min egen julkänsla är rätt så obefintlig. För första gången på år känner jag inte den där längtan att fira jul. En stor ångestklump hänger över mig och det värsta är att jag inte kan göra något åt det. Men jag ska såklart rycka upp mig och ”jula” på bästa vis jag kan. Trots att hjärtat mest känns som som ett stort och ledset hål.
Så tråkigt att du känner så, jag hoppas att det släpper!
Håller med dig om julfilmer- att det kanske är mer som en dröm eller längtan. Jag gillar oxå alla smöriga julfilmer, men lyckliga slut och en massa kärlek.
Men julen är ju lite tvetydig, tänker jag. Själv har jag inga gamla sår eller nåt, men det är ju en tid av nostalgi också tycker jag. Och ibland med lite inslag av vemod. Den känslan pockar på oftare nu, jag tror det kommer med åldern… Så jag tänker att jag frossar lite i julfilmer, julböcker och julmusik och siktar på myset, inte nån perfektion.
Sköt om dig!
Det hoppas jag med. Sikta på mys och inte perfektion låter som en bra plan. Det strävar jag också efter.
Tråkigt att läsa om ledsamhet å ångest, men ack så befriande å framförallt modigt av dej.
Finns säkert många som känner likadant….
Nej man behöver inte känna att det är ett måste att vara glad å pigg å julig, men får vara som man är….. hoppas dock att du får komma till ro å känna någon slags glädje å att du får njuta av att ha dina nära & kära omkring dej, det brukar vara ”helande” <3
Jag tror inte att jag är ensam om att inte alltid tycka att det är så roligt med jul. Men det blir bra!
Så är det nog, julen är nog den svåraste helgen för de som är ensamma eller de i samhällets utkanter som inte har någonstans att ”fira” julen,
samt att många av oss känner förväntningar från familj och vänner, det blir värre med sociala medier där alla ska visa upp sin perfekta tillvaro.
Själv tycker jag det är rätt skönt att få vara ensam på julen, det var jag några jular men den tiden är förbi.
Hoppas din ångestklump kan lätta ena aning i alla fall!
Tack för fin kommentar. Min ångestklump har absolut minskat. Känner mig lättad över hur saker och ting härligt löst sig.
Igenkänning på den🥹Eller, julkänsla har jag men något tråkigt hände förra veckan som gör att även jag bär runt på en ångestklump. Hoppas att du snart mår bättre och att mys ersätter oro🤗🎄
Ledsamt att läsa. Hoppas att du mår bättre nu.
Jag skickar så mycket värme och kramar som det bara går. <3 Det kommer inte hjälpa men det djupa hålet kanske känns aningen mindre djup. Jag håller helt med dig, jag har heller ingen som helst julkänsla, bara en tung känsla i kroppen och i sinnet. Ett steg i taget och en dag i taget tänker jag, vi kanske kan stötta varandra i det? <3
Tack fina du! Hoppas att du också känner dig lättare till sinnes snart.
Stor kram, men vet du det är okej att inte känna sig julpeppad. Man behöver inte heller alltid känna att wow nu blir det. Livet är ju inte så att alla känslor är neutraliserade, vi styr inte över känslorna och vad vi känner. Om man känner opeppad, eller nedstämdhet finns det något kroppen signalerar åt oss. Det är helt okej, nu när det är så mörkt också är vi nog många som blir både trötta och nedstämda. Själv laddar jag kroppen med d-vitamin, tror vi behöver det nu. Solljus gör oss gladare, mörker = trötta nedåt.
Tack fina du. Visst är ljuset viktigt för välmåendet. Känns alltid lättare när det är ljust.
Det där är något som kommer med åren.
Ju äldre man blir desto mindre magisk blir julen och mer ett kommersiellt jippo. Njut så länge det går och var och en firar jul som den finner bäst.
Du har säkert rätt. Önskar att julen kunde kännas lite magisk. Så där snöflingevitt och fint och bara alldeles underbart med barnens glittrande ögon. Fast nu är barnen inte så små längre så det blir väl inte samma sak.
Jag tycker också om att se på julfilmer, men såg ingen förra året och har inte sett någon än. Maken tycker vi sett alla, men vad gör det?
Någon längtan efter julen har jag inte haft på många år. Tycker det är skönt när den är över faktiskt.
Förstår lite det där, det är alltid samma tema: Två möts, det bildas gnistor, så blir de osams och sedan löser sig allt till det bästa. Men tycker det finns något charmigt i det.
Jag har nästan lite svårt för de här ”puttinuttiga” julfilmerna men Love Actually är en klassiker som jag sett många gånger. Så ledsamt att ha ett moln som hänger över dig innan jul. Jag kan bara hoppas för din skull att det löser sig framöver.
Ja vi är olika. Jag å min sida gillar inte love actually… 😛 Ja visst är det ledsamt. Nu känns det som tur är bättre.
Förstår vad du menar med julfilmer. Det är alltid lätt att gissa vad som ska hända och till 99% är det alltid lyckliga slut. Tråkigt att du inte känner någon längtan eller att t.o.m ångest kryper inpå när det närma sig jul :/ önskar att alla kunde känna en glädje och trygghet med julen som jag gör. Kram ♥️
Det är kanske det jag gillar, att det är så förutsägbart. 🙂 Tack för fin kommentar.
Många filmer som inte är så sann verkligheten. tittar inte direkt på just julfilmer.
Nej det är verkligen inte som verkligheten men det är charmen med.
Har inte sett så många julfilmer, undantag två Charles Dickens filmer ”A Christmas Carol” och ”Scrooged”. Speciellt Christmas Carol är en riktig tårdrypare, iofs med ett någotsånär lyckligt slut, men alldeles för förutsägbart och feelgood:ish för min smak.
Inte roligt att du bär på något negativt som du ”inte blir av med”. Jul är nog helt fel årstid för att känna sig ledsen. Jag menar det räcker ju med allt mörker ute för att deppa ihop. Och du har hittills inte ens fått snö;-)
Visst är det fel tid att känna sig ledsen nu. Nu ska man vara glad och ha trevligt.