Dela en berättelse om det längsta du någonsin har rest hemifrån.
När jag var sju år, sommaren 1991 så var vi hela familjen i Sydafrika. Min pappa skulle predika på möten och vi besökte flera olika delar av Sydafrika. Mbabane, Durban med flera. Vi besökte också Nhlangano och Nelspruit. Jag minns hur jag och Marcus fick ligga och sova under tiden som mötena pågick och jag minns vacker afrikansk musik. Vi besökte ett gravfält där kungar låg begravd. Jag tyckte det var så konstigt att vi inte fick fota eller gå särskilt nära. Det var ju ”bara” en hög kulle. När vi var i Durban så badade jag och Marcus i Indiska oceanen och vattnet var så varmt medan några infödda kvinnor tyckte det var kallt. Att få bada i havet var spännande. Innan det besöket hade jag aldrig badat i havet.
En dag så var jag och Marcus vid en bassäng och så kom det ett gäng killar. Jag blev precis livrädd för de ville knuffa ner mig i vattnet och då kunde jag inte simma. Vid ett annat tillfälle så var jag så stolt över mig själv att jag helt plötsligt kunde simma. Det enda problemet var att jag hade simkuddar och besvikelsen var stor när jag insåg att jag fortfarande inte kunde simma utan dem.
Jag minns också att:
- vi var på grillfest och det hade grillats korv. Jag minns den konstiga rosa korven och hur illa den smakade.
- det var minusgrader på nätterna och varmt på dagarna.
- vi besökte Kruger nationalpark.
- vi bodde i ett hus där det fanns en pool. På grund av de kalla nätterna var det iskallt i poolen vilket såklart inte lockade till några bad.
- Jag hade en Kalle Anka pocket och den låg på min säng. Jag minns det så klart men hux flux så var den bara borta. Vi letade i hela huset men den fanns ingenstans. Den var bara borta.
Däremot så minns jag inte hur stora avstånd det ändå var mellan de olika platserna. Framförallt minns jag inte att ett par av städerna vi besökte ligger i Swaziland.
Skulle så gärna vilja resa till Sydafrika men det mesta tyder på att det inte kommer att bli av … men jag drömmer om vyerna, om havet, om vinet och maten som jag hört så mycket gott om … och så en safari förstås!
Det var verkligen en fantastisk resa. Tror inte att jag kommer komma dit igen. Safari skulle vara häftigt.
WOW!!! Vilket äventyr. Otroligt att du minns så mycket från den resan med tanke på att du bara var sju år. Och 1991-års Sydafrika går ju inte att jämföra med dagens Sydafrika. 1991 rådde ju fortfarande apartheid.
Ja och efter jag skrev inlägget dök fler minnen upp. Kan tänka mig att det hänt en hel del sedan vi var där. Det är ju ändå mer än trettio år sedan.
Va kul att läsa om din långa resa!
Hoppas du har en fin vecka. 😉
Tack detsamma!
Så spännande med en sådan resa som så liten!
Ja det var väldigt spännande! En sådan där resa jag tror att jag bara kommer göra en gång i livet.
Vilken resa du varit med om.
Både roliga och lite läskiga minnen där ifrån.
Carin
Ja, jag kommer så väl ihåg hur rädd jag var när pojkarna tänkte knuffa i mig i vattnet. Otroligt obehagligt!
Spännande att resa så långt när man bara är sju år. Själv var jag 20 år när jag var utomlands första gången. Den längsta resan jag gjort var till Kina. Det var en häftig resa på många sätt, så annorlunda mot vad man är van vid. Ett ”hav” av svarthåriga människor överallt, ett ”tjatter” på ett språk man inte fattar något alls av, och så var alla så korta, kände mig jättestor… 😉 Och vår då blonda dotter väckte uppmärksamhet, många som ville fota sina barn med henne… Nu är jag så himla flygrädd så nu vete sjutton om jag kommer iväg på nån sån där resa igen.
Vilken häftig resa att göra. Kan tänka mig att dottern väckte mycket uppmärksamhet. Hehe, jag hade nog också känt mig som en jätte och då är jag inte ens särskilt lång.
Jag har tänkt ibland att det är lite synd att vara på så speciella resor när man är barn, just för att det är så mycket man inte förstår, hur det ligger till. Men samtidigt ger ju just barndomen speciella vinklar som nog inte vuxna upplever. 🌷🐦⬛🌷
Jag tyckte att det var hur spännande som helst. Men visst är det mycket man inte förstår som barn.
Fina minnen har du att dela med dig av. Afrika är en kontinent där jag aldrig har varit även om jag nu har Afrika till närmaste granne.
Det var någon som ville läsa Kalle Ankan, så var det nog.😊 Tack Hanna!
Ja det är fina minnen. Och en sådan spännande resa att få göra som barn.
En lite annorlunda anledning till resan hade jag tyckte nu men då var det vanligare med predikanter från andra länder. En upplevelse förstår jag. Det längsta jag har åkt är till södra Brasilien. Jag hälsade på sonen när han bodde där ett par år.
Tycker inte att det är ovanligt nu heller. Det finns fortfarande predikanter som reser runt i världen och predikar.
Men åh så spännande för att få följa med på den resan, och så fin liten historia historia du berättar. Det var tydligen någon fler som ville läsa om Kalle Anka.
Ja, jag tror också att det var någon som ville ha min bok. Kanske det var pojken i huset. Vem vet.