Positivt, Hanna

Publicerad den av Hannas krypin

Jag kämpar på med mina rundor och försöker tänka att det snart kommer vända. Men det är inte kul alltså, jag får slita för varje steg. En sak som är klar är att det inte går att vila sig i form. Jag får kämpa på pass för pass och vila i att det blir bättre om jag håller i. Jag hade nog tänkt att slarva med träningen idag med men så har jag en Rickard som puttar på mig. Det är bra det för utan honom hade jag blivit en soffpotatis för länge sedan. Fyra lufsiga kilometer blev det i värmen. Jag sprang spåret åt ”fel håll” och det kändes ju jättekonstigt.

Jag tänker också att den här väntan på feedback tar på energin med, jag kommer ju ingenvart. Rickard peppade mig i att det kanske dröjer för att jag faktiskt inte behöver göra så mycket mer. Jag är mer tveksam. Om en vecka börjar examensveckan och jag står och stampar. Positivt, Hanna!

100000 ”nätta” slantar…..

Publicerad den av Hannas krypin

I morse vaknade jag strax innan halv fem klarvaken, det kändes ju väldigt onödigt. Låg kvar en stund men gav sedan upp och klev upp ur sängen. Idag har jag haft utbildning med jobbet hela dagen. Vi brukar alltid gå igenom våra apparater inför sommaren. Apparaterna som vi gick igenom är hostmaskinen som används till patienter som av olika anledningar inte kan hosta själv. Vi gick igenom utrustningen till våra nattliga registreringar. En sådan registrering görs när man gjort bedömningen att patienten behöver någon form av andningshjälpmedel i hemmet. Jobbar man på lungmedicin är det typisk utrustning som man måste kunna, både som sjuksköterska och undersköterska

Vi har en del nya medarbetare och fick repetera att ställa in en bipap, det är noninvasiv ventilation, det vill säga att patienten kan andas i mask och inte behöver en tub i halsen för att kunna andas. Vi använder den oftast till patienter med KOL som samlar på sig koldioxid. Lungmedicin på US har även uppdraget att kunna ta emot komplex hemrespiratorpatient. Det handlar om en patient som är stabil nog att kunna skrivas ut från IVA men som inte kan andas utan respirator. Vi repeterade därför funktionskontrollen och hur man kopplar alla delar till våra respiratorer som används av patienter som behöver andningshjälp 24 timmar om dygnet. Det var en bra och intressant dag.

Rubriken då? Idag har dom kollat hur skadad vår bil är och reparationen kommer gå på dryga 100000 riksdaler. Så nu ska det diskuteras försäkringsbolagen emellan om bilen är värd att laga eller om det hellre beställs en ny. Det räcker inte att rikta om balken, den behöver bytas, det är tre fönster som är skadade, ett däck är helt förstört vilket innebär att alla fyra måste bytas och lite annat smått och gott. Jag är glad över att det inte var vi som orsakade olyckan.

    Selfie #20 Om köket

    Publicerad den av Hannas krypin

    Jag kom hem från jobbet helt trumpen idag. Min lärare ligger nog efter i sin tidsplan vad gäller examensarbetet. Idag var planen att allas arbeten skulle skickas ut till opponent men de som väntar på feedback (inklusive jag) har inte hört något alls. Tycker det är trist för jag lämnade ändå in mitt arbete i god tid. Just idag känns det som att jag inte kommer få någon examen. Rimlig tanke? Nej inte alls.

    När jag kom hem från jobbet behövde jag träna men lusten finns inte alls. Känner mig otränad och ”lufsig” och jag vet receptet mot det: träna fast jag inte vill. Men det är svårt alltså….. Så Rickard drog ut mig på en promenad i skogen. Det var nyttigt!

    Klimakteriehäxans selfie är nu inne på den tjugonde veckan. Tycker det är kul att temat fortsätter och att alla hänger i. Den här gången handlar det om köket.

    1. Den kryddan (förutom salt och peppar) använder jag ofta: Räknas grädde? Grädde lyfter den mest tradiga mat.

    2. Den kokboken rådfrågar jag ofta: Svarar som Klimakteriehäxan: Google.

    3. Den köksprylen är jag glad att jag har: Min mixer. Hade älskat att ha en Air fryer. Samuel fick en när han fyllde år och den testade vi såklart. Jag vill också ha en!

    4. Den köksprylen använder jag så sällan att jag borde göra mig av med den: Soda streamern, jag har inte använt den på flera år.

    5. Det är viktigt för trivseln i mitt kök: Blommorna vid bordsänden. Just nu har jag en vissen kalanchoe, en en (växten en alltså) från i julas och julgruppen som vi fick av Rickards chef lever fortfarande. Det är inte ofta jag lyckas hålla liv i en murgröna men jag tror det är mossan på ytan som håller den vid liv. Min vinterljusstake är fortfarande kvar men tycker om den så mycket så vill ha den kvar.

    6. Den prylen gör mitt kök speciellt: Min stringhylla där jag har mina prylar från min farmor. Och så mina gosedjur från studenten.

    Söndagslistan vecka 19

    Publicerad den av Hannas krypin

    Jag satt uppe med Rickard och barnen och tittade på ESC och maken till politiskt korrekt show har jag nog aldrig sett. Blev chockad över att Irlands satanistiska bidrag kom så högt upp men det passar väl i tiden när allt ska vara så ’alternativt”. Och vad är det här med att det ska vara så naket som möjligt? Skruvat värre! Blir beklämd när jag ser hur det extrema normaliseras mer och mer. Hur kvinnligt och manligt suddas ut och hur ledordet inkluderande istället blir mer och mer exkluderande.

    Eller som en kommentar jag såg på Facebook:

    Har verkligen omvärderat dessa frågor, allteftersom tiden har gått. I början tyckte jag att det är väldigt sunt att vi accepterar olika könsuttryck, sexualiteter osv-vilket jag fortfarande tycker. Jag är ju själv gay, går emot ”normen”.

    Jag köper dock inte längre uttrycken för dessa ”olikheter”. Nu helt plötsligt har det blivit det nya normala att män springer runt med kjol eller klänning i osmakliga färger, gärna med ett stort fett skägg som ”kontrast”. Vad är poängen? Det handlar inte ett dugg om mångfald, det är snarare ett extremt uttryck för uppmärksamhet och nya ”trender”.

    Dessutom har det blivit en solklar salig blandning av vänsterradikalism där vi ska käka skalbaggar för att ”rädda klimatet” ihop med ett hat mot vårt biologiska kön och som grädde på moset: En värld där gränserna helst ska vara öppna på vid gavel.

    Tack men NEJ tack-detta spektakel går emot allt jag står för-mer eller mindre. Och ja-jag tror ÄNDÅ på mångfald 👌 Man behöver inte vara en vänsterextrem polyamorös icke-binär hen aka vegan för att ha vissa övertygelser! Just sayin💙 🌈💙

    Om jag ska säga något positivt om spektaklet så är det att Malin Åkerman och Petra Mede gjorde ett bra jobb som programledare och att Sverige inte kom så katastrofalt dåligt som jag trodde att dom skulle göra. Blev också väldigt glad över stödet som Israels bidrag fick. Hennes låt fick näst flest röster hos folket vilket jag tyckte hon var värd. Ingen förtjänar att få skit på det sättet för att man är född i ett visst land.

    Ida var engagerad och ritade smileys på varje bidrag. Syns tydligt vilka hon tyckte var skräp.

    Känsla: Det känns så underligt tomt. Borde vara glad över att tentan är klar och det är jag såklart men just den där konstiga tomheten. Mycket intressant känsla. Men det är väl lite så, när man varit fokuserad på något så länge och det sen är slut blir det väl lite tomt. Typ som post marathon-blues.

    Väder: Värmen kom till sist. Hur underbart är det inte?

    Mina positiva från veckan:

    • Eftersom det dröjde så länge på tentaresultat började jag tänka att det kanske är så att alla i klassen faktiskt är godkända. Och mycket riktigt. Sent i onsdagskväll kom mailet om att vi alla som skrivit T4-tentan var godkända. Blev så glad.
    • Är så stolt över mig själv att jag skrivit fyra tentor utan att ha behövt göra om en enda.
    • Turridningen på islandshäst med mina fina kollegor i torsdags.

    När ESC inte längre handlar om musik…..

    Publicerad den av Hannas krypin

    Äntligen har vi fått lite värme. Samtidigt som jag är glad över värmen och all grönska så kommer även den där känslan av att det inte får gå för fort. Jag vill hinna njuta och jag vet av erfarenhet att den här tiden kommer springa förbi. Jag behöver verkligen öva på att vara här och nu. Det är inte riktigt min starka sida om man säger så. Jag ska öva på att vara här och nu genom att ta mig ut på en löprunda i skogen. Men först några rader om ESC.

    Ikväll är det Eurovision song contest i Malmö. Den senaste veckan har det protesterats hej vilt om Israels deltagande i Eurovision. Många röster gör sig hörda om att den israeliska sångerskan Eden inte borde få delta på grund av kriget mellan Hamas och Israel. Personligen tycker jag inte att man ska blanda ihop en musiktävling med politik. Såg Edens bidrag igår och det är en helt fantastiskt låt som kommer få min röst, om jag röstar vill säga. Sveriges bidrag med Marcus och Martinus bleknar rejält i jämförelse. Tror faktiskt inte att Sverige har en chans på en bra placering ikväll. Åter till Eden, det är helt galet att hatet tar sådana proportioner att man ger sig på en enskild sångerska. Att Eden förbereder sig genom att utsätta sig för simulerade burop är helt skruvat. Har vi inte kommit längre vad gäller att skilja på sak och person?

    Pioner och syrener

    Publicerad den av Hannas krypin

    Det är fredag men min arbetsvecka börjar idag. Jag har nu jobbat pass ett av sex, tycker att dagen gick väldigt snabbt. Igår hade jag lördagskänsla hela dagen så jag är lite dagvill. Men det blir bra det här! Solen skiner och det är varmt. Mina pioner kommer upp mer och mer för varje dag. Nu ser man också knopparna som kommer bli mina vackra, maffiga och vita pioner. Längtar! Men det får inte gå för fort, vill ju hinna njuta av allt det vackra!

    Min syren som jag fick för några år sedan som ett rangligt och sorgligt skott har nu växt upp till en ganska maffig buske ((i jämförelse med hur den såg ut från början). Älskar att jag får ännu fler blommor i år. De första åren blommade den inte alls. Men nu så!

    Funderar över årets första grillmiddag, vill jag stå ute och grilla god mat. Tror jag landar i att jag vill det. Om vi har tillräckligt med kol vill säga. Skulle passa bra, fredag och allt.

    Ut på tur aldrig sur

    Publicerad den av Hannas krypin

    Jag var helt orimligt stel efter matchen igår så jag var tvungen att testa om jag skulle kunna få upp foten i stigbygeln på sadeln. Bänken i vardagsrummet fick agera stigbygel. Haha, jag är så stel, fick liksom lyfta upp benet på bänken. Hur ska det här gå tänkte jag. Men det skulle inte vara några problem för alla behövde använda pall. 😛

    Det var jag, S, M och L från jobbet. Vi hade bokat turridningen på Gibraltar Islandshästar. Det ligger ute i Grensholm vid Roxen. Vi var en grupp om tio personer+ledaren. Vi började med att gå upp till hagen för att hämta dagens turridningshäst.

    Min lille söta islänning som jag skulle få låna för turen heter Assi. Det skulle visa sig vara en pigg liten kuse som absolut inte ville vara näst sist i kön.

    Den här sötnosen visade jättetydligt att den ville ha just S till ryttare. De var helt klart tvillingsjälar. Så fint att se.

    Vi fick både tölta och galoppera. Hur härligt som helst att sväva fram i tölten. Hästen vet precis vad den ska göra så det är bara att åka med. Assi som jag hade ville inte vara sist så i galoppen gick det undan. Tyckte att det var så kul att få galoppera snabbt, och ännu snabbare skulle det gå i sista galoppen. Hur kul som helst!

    Vi stannade vid en stuga mitt ute i skogen där hästarna fick beta och det bjöds på kaffe och bulle. Eller saft för den som inte ville ha kaffe.

    Två timmar gick alldeles för snabbt och snart var vi tillbaka vid stallet igen. Hästarna blev befriade från sadel och träns och släpptes sedan ut i hagen. Vi alla fyra var överens om att det där var något som vi ville göra igen.

    Äntligen!!

    Publicerad den av Hannas krypin

    Så kom då äntligen tentaresultatet. Jag började tänka att eftersom att det dröjde så kanske det var så att ingen behövde skriva omtenta, precis som jag skrev i mitt inlägg igår. Och mycket riktigt, sent igår kväll kom mailet om att vi alla är minst godkända. Mitt indivuella resultat kommer i helgen. Jag är så glad! Bara examensjobbet kvar nu då.

    Min match igår blev en blöt historia, iallafalll i andra halvlek. Blöt och kall. Velade om jag skulle ha min lila domartröja eftersom den är kortärmad men jo, så fick det bli till slit. Den är ju så fin ihop med mina lila domarstrumpor. Hade dock varit skönt med vantar men jag blir väldigt varm när jag springer.

    Blött kommer det kanske bli idag med men jag hoppas inte det. Ska nämligen ut på turridning med några kollegor. Ska bli så kul! Får se om jag ens kommer upp på hästen men det är ju en liten islänning så det kommer säkert gå bra. Ska försöka fota lite och bjuda på bilder från ridningen i eftermiddag.

    Skolpladder

    Publicerad den av Hannas krypin

    Jag skulle kunna gnälla ännu mer om att tentasvaret lyser fortsatt med sin frånvaro. Likaså feedback på examensarbetet. Sista dag att lämna in är på söndag och på måndag ska det skickas till opponent. Men jag väljer att tänka att det kanske lyser med sin frånvaro för att alla är godkända. Vore inte det fantastiskt? Det tycker jag iallafall. Tiden har verkligen gått supersnabbt så här i slutet. Det är bara nästa vecka kvar och sedan är examensveckan här. Galet ju, det var nyss jag började. 😛

    Jag har jobbat idag och ikväll ska jag döma en sen match. Just nu regnar det, hoppas på att det inte kommer regna sen. Då kommer det bli lite kallt, jag får väl springa mig varm….. Imorgon är det röd dag, Kristi himmelfärd och jag ska ut med några kollegor och rida islandshäst. Det ska bli kul!

    Skrämmer brallorna av mig….

    Publicerad den av Hannas krypin

    Jag kom hem med en riktigt dålig känsla. Det har inte hänt något särskilt men är så trött på att bara vänta och så fick jag en dålig känsla av ett samtal. Inte blev det bättre av att grannens hund trycker precis bredvid staketet och börjar skälla och morra exakt den sekund jag går förbi. Blev verkligen livrädd för jag såg inte att hunden var där. I vanliga fall är jag beredd på skällandet eftersom jag ser hunden på avstånd och att den är ute men det gjorde jag inte idag. Det är inte hundens fel att den är som den är men det är ägaransvar. Jag väste högt några väl valda ord och hör hur hunden morrar bakom mig. Mitt redan dåliga humör blev hur som helst ännu sämre. Och det skulle bli värre visar det sig….

    För Rickard ringde mig, då visar det sig att vår nya bil är kvaddad. Bilfirman skulle göra någon mjukvaruuppdatering på växellådan och tog sedan ut den för provkörning. Då är det en idiot rent ut sagt som kör in i bilen bakifrån. Bakrutan och baklyktor måste lagas. Ja och så måste bakvagnen riktas om. Så nu måste vi ha hyrbil i en månad. Jag är så klart glad att ingen skadade sig men det är så surt. Vår fina bil! Hoppas den hinner bli klar tills vi ska till Gotland. I dessa oroliga tider vet man ju ingenting om leverans i tid eller inte.

    När jag ändå är igång och gnäller kan jag berätta att vi haft problem med ventilationen. Första gången det felanmäldes var i mars förra året. Det har varit turer hit och dit och fram och tillbaka. Så till slut vände vi oss till hyresgästföreningen och då blev det fart på hyresvärden. Det är ju bra att det till slut händer något men jag tycker inte att man ska behöva ”hota” med annan instans.