Glad måndag!

Måndagar är enligt många veckans jobbigaste dag och kanske att man till och med vaknar med en känsla av motvija, hoppa över måndagen och gå direkt till tisdagen kanske. Kan det inte vara trevligt då att göra en förändring? Försöka tänka lite annorlunda kring måndagen. Jag har personligen lite svårt att förstå den här motviljan just till måndagar. Men det kanske har att göra med att jag jobbar oregelbundet. Om jag hade ett måndag-fredag jobb kanske jag tyckt precis samma sak om veckans första dag. Det är starten för fem dagars jobb.

Kanske att man kan börja med en ny morgonrutin, tex genom att göra något som vi älskar. Om jag hade en avig känsla till måndagar så hade att starta dagen med pilates varit ett bra sätt att skapa en ny känsla kring måndagar. Men egentligen är det ju inte bara måndagar.

  • Planera

En glad måndag handlar inte bara om att överleva dagen – det handlar om att ha något att se fram emot under veckan. Ta några minuter på måndagsmorgonen för att planera dina mål och aktiviteter för veckan. Det kan vara allt från att boka in en dejt med en vän till att sätta upp arbetsrelaterade prestationer. Genom att skapa spännande mål ger du dig själv en anledning att vara entusiastisk över veckans utmaningar.

  • LE

Hur glad blir jag inte när någon annan lär mot mig? Jag tycker att det är viktigt att möta andra med ett leende. Leenden är smittsamt, och det är en enkel gest som kan göra måndagen ljusare både för dig och för andra. När du går till jobbet, hälsa på dina kollegor med ett leende och en vänlig hälsning. Du kan också överväga att sprida lite glädje på sociala medier genom att dela en inspirerande citat eller en rolig bild. Att dela positivitet kan verkligen göra en skillnad, inte bara för dig själv utan även för dem omkring dig.

  • Att unna sig

Måndag behöver inte vara en dag utan njutning. Unna dig själv något som du älskar – det kan vara en bit choklad, en avsnitt av din favoritserie eller en promenad i naturen. Genom att fokusera på de små nöjena i livet kan du göra måndagen till en dag att se fram emot istället för att undvika.

Jag vill inte skapa mig ett liv där jag hela tiden är på språng. På språng inför nya grej, en ledig dag eller att bara få göra ingenting en dag. Jag vill vara mer här och nu och inte så mycket i framtiden. För att citera Elin Kjos: det enda vi med säkerhet vet är att vi har här och nu. Så fånga dagen, i det här fallet måndagen.

Min måndag ser ut enligt följande: Ida börjar skolan igen efter jullovet och är precis väckt. Jag har satt på mig tjocka sockar och sitter i köket med datorn och mina skolböcker. Jag ska plugga fokuserat, har nämligen konstaterat att jag en tid framåt inte har särskilt många lediga dagar. När jag gör praktiken på barnakuten kommer jag knappt vara ledig något alls. Så fullt fokus är det som gäller. I eftermiddag kommer Marcus och Kevin hit. Då ska vi ut i pulkabacken och åka lite.

16 minuter har man alltid

Idag var det lite mildare köldgrader så jag och Ida gick ut i pulkabacken. Något jag verkligen gillar är när det blir skare och man kan gå ovanpå snön. Jag fick Ida att skratta högt med när jag råkade trilla omkull. Det gick undan i backen och vi kunde åka längre än vad vi brukar. Det var nästan så att jag kunde åka från ena backen och upp en bit på den andra. Så kul! Det blir mer pulkaåkning imorgon.

Ikväll möttes vi upp ett gäng domare för ett riktigt fyspass. Tanken var att köra en liknande cirkel som jag och Rickard tränade i fredags. Vi tog fram tjocka mattan där vi körde höga knän, använde bänkarna för snabba fötter och så sidledshopp och upphopp på golvet. Vi körde en cirkel: 30 sekunder hårt jobb och 30 sekunder vila i endast sexton minuter. Fyra övningar och fyra varv. Det låter kanske lite larvigt sett i tid men om man verkligen kör järnet i varje övning så orkar man inte så mycket mer. Det blir helt enkelt vad man gör det till. Efter cirkeln vilade vi en stund och så spelade vi fotboll. Jag har ingen teknik alls men vara i vägen för bollarna kan jag allt. Hur kul som helst! Den här typen av träning ger mig mer endorfiner och lyckokänslor än ett intervallpass i min ensamhet på löpbandet.

Passet är dessutom perfekt att köra hemma i vardagsrummet, kanske inte sidledshoppen om man inte har bra med utrymme men de andra övningarna. Det tar heller inga tider. Sexton minuter plus lite uppvärmning har man alltid.

Söndagslistan vecka 1

Årets första söndagslista blir en kort variant. Jag har inte snubblat över några särskilt intressanta länkar och har egentligen inte något särskilt att dela. Det har som helhet varit en bra vecka med allt möjligt.

Känsla: Jag vet att jag tjatar men min skolångest tar mycket tankeverksamhet. Imorgon börjar termin 4 och jag tror jag börjar landa i det nog känns okej med skolstart även om det kommer vara tufft.

Väder: Veckan där vinterkylan slog till på allvar. Temperaturer så lågt som 20 minusgrader har vi haft. Jag gillar vinter och snö men 20 minusgrader, där går min gräns. Men det är vackert ute!

Mina positiva från veckan:

  • Läst årets första bok. En kvart om dagen blev snabbt lite mer….
  • Börjat på bok nummer 2, flyga drake
  • Fått ha hand om en inskolning på jobbet i helgen. Så kul ju att få dela med mig av det jag lärt mig och våra rutiner.

Träning:

  • Måndag: Vila
  • Tisdag: Jag och Rickard tog en halkig promenad i snöyran.
  • Onsdag: 5*400 meters intervaller, 35 minuter på löpbandet. Jag kompletterade även med 20 minuter på crosstrainern där jag kom 8,5 kilometer.
  • Torsdag: Vila
  • Fredag: Jag och Rickard tränade styrka och kondition i vardagsrummet. Det var på fruktansvärt sega och tunga ben.

Bilder från veckan:

Nytt år och bytt, berätta om något bytt.

Jag får säga pass på den här frågan. Har inte bytt något.. Tänker att jag hoppar direkt på morgondagens fråga istället:

Nytt år och göra nytta, berätta om något nyttigt.

Jag känner att jag gör nytta varje dag i mitt jobb. Tycker det är fint att få hjälpa människor om det så handlar om omvårdnad, att hjälpa till med rent praktiska saker eller att vara en lugnande röst när man inte kan andas.

Rubriken är en del i Madeleines bloggutmaning

Smink till barn?

Jag läste ett inlägg hos Isabella där diskussionen gick hög kring att ge smink i julklapp till sin åtta-åriga dotter. Jag har inte funderat så mycket på frågan tidigare eftersom Ida på sin höjd intresserat sig för nagellack trots att jag har både det ena och andra vad gäller smink.

Nästa år fyller Ida 13 år så jag tänker att det kanske börjar bli dags att fundera över var vi står i frågan. Smink är så mycket på något sätt. Det är ett kreativt uttryckssätt men kan också resultera i krav kring utseendet. Vi har ju också det här med innehållet i produkterna, kemikalier och andra ämnen. Hur påverkar innehållet ett barns hud? Vet vi det och kan det ge problem längre fram?

Jag tänker lite på det faktum att barn i alla tider lånat sin mammas smink och testat. Inte jag dock. Min mamma använder inte smink och jag var strängt kristet uppfostrad så smink var inte att tänka på. Känner mig fortfarande lite busig när jag kommer sminkad och med örhängen i öronen till mina föräldrar.

Summa summarum, jag tror inte att det är så farligt att barnen som ett sätt att uttrycka sin kreativitet testar smink. Man behöver ju inte spackla sitt ansikte till oigenkännlighet. Jag tror också att det är viktigt att man pratar med sina barn om utseendehets och att det inte är det yttre som är det viktiga i livet. Det finns en rad andra kvaliteter som är betydligt viktigare än hur man ser ut.

Nytt år nya saker, berätta om en sak.

Tänker direkt på vår nya bil som vi fick hem i söndags. Efter några års funderande har vi skrivit på avtal om att leasa en bil. Än så länge är vi nöjda med bilen. Det är skönt att kunna ha ett problemfritt ägande ett tag. Men det tog ju ett tag innan vi fick hem bilen. Vi fick inte reda på varför det dröjde förrän i efterhand. Det kröp nämligen fram att anledningen till att vi fick vänta var att bilfirman beställt en sjusitsig bil. Vi ville ju ha en femsitsig bil. De ville väl inte berätta om det ”lilla” missödet ifall att vi då skulle ändra oss och inte vilja ha bilen längre…..

Rubriken är en del i Madeleines bloggutmaning

Fem en fredag vecka 1: Nystart II

Burr, det är verkligen isande kallt ute. 16 minus är det hos mig. Det är såklart ingenting jämfört med Norrlands fyrtio minusgrader men för att vara södra Sverige är det kallt. Det blir ingen utevistelse kan jag säga. När det är så här kallt så vill jag inte vara ute. Fryser från topp till tå….

Fick schemat för nästa veckas skoldagar. När jag såg schemat så insåg jag att senast tisdag kommer jag ha svaret på min tenta. Vi ska nämligen ha tentagenomgång på tisdag eftermiddag. För att kunna ha det måste tentan vara färdigrättad…. Jag har kollat min mail tio gånger i timmen. Minst!!

Igår hade jag verkligen en dipp. Negativa tankar kring skolan sköljde över mig. I vilket syfte läser jag egentligen utbildningen? Förutom mer kunskap så kommer jag inte kunna få en löneförhöjning för min specialistkompetens då jag redan är anställd som specialist. Så för vems skull sliter jag på det här sättet? Det kostar både tid och pengar. Känner mig en aning missmodig men det är bara en termin kvar. När jag är klar kommer tankar som dessa kännas rätt så futtiga.

Elisa´s fem fredagsfrågor handlar även den här veckan om nystart.

  1. Vilken är din närmsta nya plan för året? Starta upp termin 4. Jag är i en sådan mental uppförsbacke… Jag vill också läsa mer. Har redan börjat på bok två.
  2. Vad är något du vill göra under 2024? Bli snabb och stark och få vara skadefri.
  3. Vad vill du göra bättre i år? Träna bättre, sova bättre och äta bättre.
  4. Har julen åkt ner än? Nopp, den är kvar och lär vara det till tjugondag Knut.
  5. Hur brukar januari kännas för dig? Visst är den lite mörk men jag tycker att det är en bra månad. Alexander fyller år, det blir sakta ljusare och allt känns lite lättare.

Nytt år nya jobbmöjligheter, berätta om en jobbmöjlighet

Jag har ju mitt på det torra i och med jobbet på lungmedicin. Någon gång i framtiden vill jag jobba både på akuten och någon form av intensivvårdsavdelning men just nu är jag nöjd där jag är. Vill faktiskt inte byta jobb.

Rubriken är en del i Madeleines bloggutmaning.

En förskräcklig ”tantaloora”

Jag tog den här bilden när jag var på jobbet. Tanken var att fånga solens sista strålar. När jag slutar halv fyra så hinner solen precis gå ner tills jag ska hem. Efter jag tagit bilden började jag fundera. Jag såg människor hasta fram och började fundera över vilka livsöden som format dom. Vad har de i sitt bagage? Vilka lärdomar har dom som jag kan lära mig något av? Så kom jag hem och läste en kommentar som på något vis är en början eller en fortsättning på mina tankar kring ålder och erfarenhet.

Vilken förskräcklig tantalora du har blivit. Det är ju en hårfin gräns mellan att vara tantalora och cool 40-åring. Du har gått från cool till tant.

Kommentar hos Underbara Clara

Jag har kallat mig själv för tant i ett par år nu i skämtsam mening. För mig är det inte ett negativt ord. Jag tänker istället att det är coolt att vara tant. Tänk vilka livserfarenheter man har med sig i bagaget och vilka lärdomar man kan dela med sig av. Jag minns en kollega på mitt gamla jobb, hon pratade alltid om hur skönt det var att ha kommit upp i ålder. Hon hade en annan grundtrygghet i sig och lät inte andra sätta sig på henne. Hon visste vad hon ville med sitt liv. Det känner jag med, trots att jag inte uppnått hennes aktningsvärda ålder. Med åldern kommer mer trygghet. Jag vågar lita på det jag kan och jag vet vad jag inte kan.

Jag är hellre en tråkig och ocool ”tantaloora” med livserfarenhet än en person som känner sig otrygg på grund av att man inte har så mycket livserfarenheter. Dessa kommer med åldern och visst är det inte alltid så kul att bli äldre när kroppen säger stopp.

Nytt år nya människor, berätta om nya människor i ditt liv.

Den första jag kommer att tänka på är F, en person som jag haft som kollega lite på avstånd sedan jag började på lungmedicin. Personen har en annan yrkesroll så vi har inte träffats på daglig basis. Vi hade en riktigt trevlig stund tillsammans en dag där vi fick skratta tillsammans. Vi kände båda två att det var precis det vi båda behövde. Tänker fortfarande på det mötet ibland och det gör mig så glad. Ibland behövs det så lite för att lyfta en hel dag.

Rubriken är en del i Madeleines bloggutmaning.