Idag möttes vi (den vanliga kvartetten) upp för ett distanspass. En mil stod på schemat. När vi började var det 30 grader ute så förväntade mig en svettig löptur men i skogen var det svalt, inte lika varmt i alla fall. Milen vi valde är riktigt stenig och det är mycket rötter här och där och givetvis lyckades jag snubbla på en sten som jag missade och for omkull som en vante. Skrubbsår på båda händerna, knäna och lite skrap på vänster arm. Bra gjort verkligen. Jag blev så irriterad och istället för att börja gnälla över hur ont det gjorde ökade jag tempot och sprang iväg en stund. Vi alla genomförde milen utan några större (inga mindre heller förutom jag med min vurpa) problem så det var kul.
