Tvåtusingar

 
Min tanke idag var att springa på löpbandet och sen styrketräna med Rickard. Det var inte Rickards tanke. Han hade tänkt sig något helt annat. Vad sägs om intervaller och inte vilka intervaller som helst. Nämligen 2000m *3 på bana. Jag har aldrig testat den här typen av intervaller. Ibland springer jag 2000 meter så snabbt jag orkar när jag har lite tid och vill ha ett snabbt och effektivt pass.
Eftersom vi aldrig testat den här typen av intervaller visste vi inte riktigt vilken är rimlig när man ska springa så många så första intervallen gick alldeles för fort med en genomsnittshastighet 5,04min/km på första kilometern och 4,58min/km på andra. Vi bestämde vilan till sex minuter. När jag skulle springa andra intervallen hade benen stumnat rejält men det finns inget som heter ge upp när det inte handlar om skador så jag körde på. Tredje intervallen gick sakta i förhållande till de två första men nu vet vi hur vi ska lägga upp det för att kunna springa mer jämt. Det var verkligen roligt att testa något nytt. Jag längtar efter att kunna springa distanspass och tempo och så vidare. Just nu anpassas träningen efter mina fotbollsmatcher och jag ser fram mot att bli friare. Men jag älskar verkligen att döma fotboll också så jag slits mellan olika intressen.

Fem snabba från veckan

 – Jag stötte på ett klipp på Youtube med rubriken ”You are not depressed”. Spännande, eller hur? Det tyckte iallafall jag och klickade mig snabbt in på klippet för att se. Kontentan av det korta klippet var att man kan känna sig deprimerad men att man är inte sin sjukdom. Givetvis bombarderades kommentarsfältet av de som tyckte han var dum i huvudet som påstod en sådan sak och en liten klick som dels kände sig hjälpta och en  klick som förstod att det handlade om att man inte är sin depression. Spännande tankesätt tycker jag. Det går hand i hand med det jag tror på: att även om man har en svår sjukdom så kan man fortfarande känna att man har hälsan. Hälsa på så sätt att man ser det man kan göra och får livskvalitet trots eventuell sjukdom.
– Nu kommer jag säkert provocera lite men jag förstår inte hur man inte kan värdesätta sin hälsa. Att man  bara kör på med dåliga matvanor och obefintlig motion. Att vissa tycker att man hälsohetsar när man skriver om träning och bra mat förstår inte jag. Vissa kan säkert få ätstörningar och ortorexi av att matas dagligen med träning och kost. Men osunt leverne anser jag påverkar lika mycket fast åt andra hållet.  
– Den här veckan har jag fått så många nya idéer och tankar att jag har inspiration för dagar framåt.
– Jag kommer köra igång en C9-grupp i oktober så det håller jag på och planerar inför. Den här gången ingår även ett träningsprogram i samarbete med RK:s kondition och styrka. Hur bra är inte det!
– Klädbeställningen till barnen blev både en flipp och en flopp. Flopp på så sätt att jeansen till Samuel var alldeles för stora. Flipp för att både jag och Rickard kan ha jeansen (storlek 164 från barnavdelningen…. )

Kyckling och jordnötssås

Jag tänkte tipsa om min mumsiga lunch som jag lagade till idag, nämligen ris, kyckling och jordnötsås. Receptet googlade jag fram och hittade HÄR.
Till fyra portioner behöver du:
4 kycklingfiléer
Smör
2 dl krämig kokosmjölk
2 dl vispgrädde
5 msk jordnötssmör
1 tsk sambal oelek
saften av 1/2 lime
Börja med att skära kycklingen i bitar och bryn dem i smör. Ta upp kycklingen och lägg i en form
Skär kycklinge i lagom stora bitar , och bryn dem försiktigt, men så de blir färdiga i en stekpanna med rikligt med smör. Ta upp kycklingen och lägg i en form. Sänk plattan och häll i kokosmjölk, sambal oelek limesaft och salt och vispa ihop den med en handvisp. Låt  det sjuda upp och tillsätt sedan grädden och jordnötssmöret. Låt det puttra ihop till såsen blir tjockare, ca 5-10 minuter). Vänd sedan i kycklingen och låt det bli genomvarmt innan servering. Det blir gott att toppa kycklingen med nötter.