Dag: 25 september 2016

Den sista helgen i september

Publicerad den av Hannas krypin
Åh, har det inte varit en alldeles underbar septembermånad. Det har mer varit sensommar än höst, hur underbart är inte det. Den här sista veckan har det verkligen varit typiskt höstväder med varmt på dagarna och iskalla kvällar.
I onsdags till exempel så var jag, Rickard och en annan domare ute och dömde DM-finalen i pojkar 19. Åtvidaberg kom med många av sina a-lagsspelare som gjorde att tempot blev ruggigt högt men det var helt galet kul. Under matchen kände man inte det men det var verkligen en kall kväll. Så där så jag nästan (men bara nästan) ville ha vantar på mig.
I helgen har jag också dömt fotboll, igår herrar division fem som domare. En leva- eller försvinnamatch där det var tufft spel och lite tugg men jag är nöjd med min insats. Idag assisterade jag herrar division fyra där ena laget hade chans på att säkra seriesegern och också gjorde det. Det var nog årets snällaste divisionfyramatch. Jag kan inte fatta att nästa helg är serierna slut och ytterligare en säsong har gått. Efter nästa helg har jag DM-finalen i flickor 19 kvar att döma. Som det ser ut nu blir det ett helt tjejteam. Det ska bli riktigt roligt!
Annars har jag passat på att ta långa sovmorgnar den här helgen, har verkligen känt hur mycket kroppen behöver det och ätit riktiga gofrukostar. Chiapudding, jordnötssmör, frukt, kvarg och mörk choklad i mängder. Det har verkligen varit en riktigt gohelg där jag tankat massor med energi.

Ett första intryck

Publicerad den av Hannas krypin
Hur många chanser tror ni att man får att ge andra ett bra första intryck av sin personlighet och vem man är? Hur viktigt är det första intrycket för er? När man söker jobb är det första intrycker extremt viktigt. Det intryck man ger i sin arbetsansökan är avgörande för om man ska bli kallad till intervju eller inte. Men i vardagen då? Spelar det så stor roll hur man är vid första mötet eller kan man ”ta igen” det senare? Det beror givetvis på vad som händer. En person som är otrevlig och arg eller kommer med plumpa kommentarer har givetvis en hel del att bevisa innan jag kan tänka om. Men generellt så tycker jag inte att det första intrycket är viktigt, att allt står och faller med det.
En av mina ocharmiga sidor är att jag kan vara ganska snabb att tillskriva människor mindre smickrande sidor bara av det första intrycket. ”Hon verkar sur” eller ”hon gillar inte mig” kan jag tänka fast jag vet att egentligen handlar det säkert bara om att vara blyg eller att man inte känner sig bekväm i sammanhanget. Jag är även expert på att tolka in saker i människors tonfall och kroppsspråk. Min känslomässiga radar ser allt. Tror jag ska jag tillägga. Allt kretsar inte kring mig även om mina känslor vill få det till att det gör det. Människor har sina egna personliga problem och tankar som påverkar hur de är och beter sig i olika situationer.Jag tycker det här är intressant att fundera över. Hur tänker ni?

Bidrar jag med kroppshets?

Publicerad den av Hannas krypin
”Träning handlar inte bara om hälsa, träningsidealet har blivit en täckmantel för hur en vacker kropp ska se ut. Vi ska liksom vara missnöjda, vi ska hela tiden förbättra oss. Men att ständigt tänka på det yttre och på att man kanske inte ser rätt ut är plågsamt.” Citatet är från en debattartikel i DN av Thomas Johansson En mycket intressant debattartikel om ungdomar och träning och hur träningshetsen påverkar.
Ida Warg har en riktigt bra blogg som handlar om träning och hälsa. En blogg där det enbart skrivs om träning ur ett positivt synsätt, det fokuseras på att äta bra mat och träna för att må bra. Läsarfrågor som handlar om hur redan underviktiga personer vill ha mer tips om hur de ska träna/äta för att gå ner i vikt bemöts alltid med att de ska fokusera på bra mat i kombination med träning i lagom mängd och att fokusera på att må bra. Hon är en bra förebild för unga tycker jag, just eftersom fokus är på hälsa.
Jag hamnade i en blogg häromdagen Baking Babies. I ett inlägg så skriver hon om sociala medier och vilken typ av bilder man lägger ut. Hon skriver om hur vissa bilder kan ge mottagaren en känsla som avsändaren egentligen inte alls menar. Det kan handla om att man lägger ut en bild där man är nöjd med sina synliga muskler eller att man är nöjd med en viktnedgång och vill peppa sina läsare ”kan jag så kan också du”. För den som lägger ut bilden kan det enbart handla om att peppa och inspirera. För en del fungerar dock dessa bilder som en trigger till att se med mer kritiska ögon på sig själv. Det skapar en känsla av att inte duga. Jag kan förstå att vissa reagerar negativt. Samtidigt tänker jag att det finns så många andra triggers också som inte alls får samma uppmärksamhet. Hur är det i affären tillexempel? Vilka impulsköp lockas man att göra där? Godis är närmast kassan och ofta är det rabattpris på chokladstycksaker. Hur vettigt är det för någon som har problem med socker? Hur vettigt är det att ha reklam om vin i tidningar till exempel? Varningstexterna fungerar knappast. De som vill ha vinet dricker det ändå. Det är det aldrig någon debatt om, inte lika ofta som det här med hälsohets och kroppshets.
Detta leder in mig på att granska mina egna inlägg och mina bilder. Vilka signaler sänder jag med mina inlägg? Bidrar jag till ett osunt tänk kring kropp och hälsa? Det som är viktigt för mig är att människor inte känner sig hetsade utan att de blir inspirerade. Jag vill bidra med positivitet kring träning och hälsa. För mig handlar det om att må bra i den kropp man har, oavsett om man är smal eller överviktig. Jag tycker även att om man vill gå ner i vikt/gå upp i vikt/bli snabbare/bli starkare osv och man vill ha bilder som visar sin progress måste man få ha det. Det är en jättesvår balansgång för jag tycker inte att man ska behöva censurera sig själv. 
Nu vill jag veta vad ni tycker om det här ämnet! Vad får ni för signaler av min blogg?