Imorse velade jag så om jag skulle cykla eller ta bilen. Till slut fick latmasken bestämma. Är alltid extra trött de morgnar som jag jobbar morgon efter att jobbat kväll. Får träna något i eftermiddag när jag kommer hem från jobbet. Känner för något pilatesaktigt och en lugn joggingrunda.
Igår så cyklade jag både till och från jobbet och på hemväg hände det en sådan läskig grej. På cykelvägen där jag brukar cykla så kör det in en bil. Jag funderar över om jag ska cykla den vägen då eller om jag ska fortsätta på bilvägen. Väljer till slut att ändå ta cykelvägen. När jag kommer runt ett krön så ser jag att bilen stannat lite längre fram. Velar återigen om jag ska vända eller fortsätta. Tror föraren ser min osäkerhet för han kör iväg. Gissa om det gick fort sista biten till samhället.
Det är verkligen helt galet att samhället blivit så att jag som tjej inte ska kunna ge mig ut obekväma tider utan att behöva vara rädd för knäppa människor. Jag gillar verkligen inte att behöva känna mig begränsad, att otäckheter som händer ska påverka min vardag och alla andra tjejer också såklart. Att hela tiden ha det i bakhuvudet att jag som tjej inte kan vara trygg.
