Som du vet följer jag ett gäng personer med, vad ska man säga, ett lite alternativt synsätt på samhället. Konspirationerna flödar och allt som händer verkar ske med en baktanke. Alla med politisk makt är styrda av någon inflytelserik person i bakgrunden.
Jag hamnade i en diskussion om det och blev påmind om att det är just den här delen av deras världsbild som jag har svårast att köpa. Jag är absolut inte så naiv att jag tror att allt sker i ett vakuum. Det finns såklart lobbyister, företag, organisationer och såklart mäktiga personer som vill styra politiken åt ett visst håll som gynnar dom. Och Sverige har såklart begränsningar i vad som kan göras utifrån EU och andra internationella samarbeten.
Men att därifrån tänka att allt som sker är planerat av någon annan är ganska långsökt. Jag har nämligen svårt att tro att politikerna är marionetter som spelar sina roller och vill få oss att tro att vi kan påverka. Att åtta partier i riksdagen skulle styras åt samma håll, föra samma politik och att samtidigt lägga upp en fasad med skillnader för att lura väljarna. Nej, jag köper det inte. Det är alldeles för långsökt.
För skillnaderna finns ju där, partierna tycker olika om väldigt mycket. De prioriterar olika, har olika ideologiska utgångspunkter och vill lösa problem på olika sätt. Visst finns det frågor där de är överens. Men det betyder ju inte automatiskt att de är samma parti i olika kostymer.
Och med det sagt så tänker jag också på det här med att rösta på ett parti utanför riksdagen för att åstadkomma förändring. Jag förstår att man vill protestera om man tycker att partierna representerar något som man inte kan stå för. Men om partiet inte kommer över spärren kommer ju den där rösten inte ha någon betydelse i slutändan. Kanske att man behöver väga protesten mot möjligheten att faktiskt påverka.
Jag tycker inte att man ska rösta på ett parti för att det är störst eller för att det är något man alltid gjort. Nej det är viktigt att fundera och sätta sig in i vilken politik man faktiskt vill se. Vilket parti passar sedan bäst in på sina värderingar.
Jag har även svårt att tro att alla politiker är mer intresserade av makt än sakfrågor. Den största anledningen till att man ger sig in i politiken måste ju ändå vara att man drivs av önskan kring förändring och viljan att skapa ett annat samhälle. Jag tror faktiskt att människor kan vara genuint övertygade om att det de gör är rätt. De kan ha fel. De kan fatta dåliga beslut. De kan kompromissa för mycket. De kan vara fega eller rent av dåliga på sitt jobb. Men det är något helt annat än att vara styrd av en dold agenda.