Författare: Hannas krypin

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

2 maj

Publicerad den av Hannas krypin

Det är andra maj idag och jag längtar efter varmare dagar. De här kalla vindarna är jag rätt så trött på nu. Jag vill ha lite mer vindstilla så jag tar tag i cyklingen. När jag vet med mig att det blåser har jag så svårt att cykla till jobbet eftersom jag verkligen avskyr att cykla i motvind. Dagen har spenderats på jobbet och sedan har jag inte gjort så mycket mer. Jag var med Ida på terminens sista balettlektion. Det blev väl sådär eftersom föräldrarna tilläts vara med.

Igår hade jag en riktigt effektiv pluggdag. Jag fick massor gjort och har konstaterat att vissa föreläsningar behöver jag inte grotta ner mig i mer då jag kan det och så finns det de där föreläsningarna som mest gör mig förvirrad för det är bara slides utan något sammanhang för mig.

På kvällen körde jag ett träningspass med fokus på styrka och kondition, framförallt explosiv styrka som verkligen är det som jag saknar mest. Jag valde ut fem övningar och körde övningen i trettio sekunder och vilade trettio. Alla övningar kördes i fyra set ocj när jag gjort det så fick armarna jobba mer: armhävningar mot bänk och benen/vaderna fick sig en duvning till genom knäböj och tåhävningar. De här övningarna körde jag fyra varv och sedan var jag nöjd. Riktigt bra pass måste jag säga.

Tro och hopp

Publicerad den av Hannas krypin

Jag är uppväxt i en kristen familj och har alltid haft min tro på Gud. De senaste åren har jag dock varit mer av en tvivlare men har inte vågat släppa min tro helt. Ibland har den mediala sidan av mig varit mer verklig och påtaglig. Något som jag verkligen inte uppskattar. Tror inte jag skrivit om det tidigare på bloggen men något som jag däremot skrivit om tidigare är min ångest kring yoga och funderingar kring hur saker som jag mår dåligt av kan göra andra gott.

Så ikväll läste jag ett inlägg som min pappa skrivit och delat. Jag kände direkt att jag ville dela det vidare. För att det är hoppfullt och tänkvärt. För att jag tänker att oavsett om man tror eller inte så ger det hopp. Iallafall är det så för mig. Jag vet inte hur du tänker, men jag vill inte vara fast i en spiral där jag ständigt flyr. Inget blir bättre och man lär sig ingenting. Man ger inte upp, man kämpar sig igenom det som är jobbigt och kommer igenom det starkare och med nya insikter. Att fly löser ingenting, tvärtom.

Bedjandet

Ett Himlens erbjudande.
Vem kan avvisa något sådant?
Vem kan låta den godheten passera?
Vem har råd att lämna löftena oprövade?

Har vi rak väg nog att vandra i egen kraft?
Har vi livsförhållanden, vilka alla slutar väl?
Hur hanterar du krisen om/när den kommer?
Har du skaffat tillit nog att bära och bäras?
Låter du Guds armar omsluta och värma?

Hans nåd är ständigt ny, var morgon ny.
Hans styrka går inte att tömma.
Hans omsorg tar inte slut.

Lär dig att be.
Lär dig att förtrösta.
Lär dig att vänta på Herren, Fadern.
Låt Sonen, Jesus Kristus, frälsa.
Låt den Helige Ande leda, där du går bedjande.
Till sist, låt tron tillta.
L.W.

Första maj

Publicerad den av Hannas krypin

Det är första maj idag vädret bjuder på en grå himmel. Noterar även att det regnat i natt. Lite tråkigt väder med tanke på att jag är ledig. Eller så är det väldigt passande med att jag behöver ha nosen i mina böcker. Idag är fokus att gå igenom föreläsningarna.

Innan jag tar tag i mina studier tänkte jag tipsa om Underbara Claras inlägg ”sånt jag tänker på 1:a maj”. Jag kan bara hålla med om varje ord.

Sanningen är att vårt land går runt på att framförallt kvinnor arbetar över sin egentliga kapacitet. Inte minst inom skola, vård och omsorg. För kort om personal på för många barn eller sjuka. Men hon förväntas fixa allt, hon klarar biffen! Hon räddar liv och utbildar barn och sköter gamlingar på delade turer. Hon ordnar upp situationen och dessutom till en riktigt kass lön med liten möjlighet att påverka sin arbetssituation. Och när hon kommer hem fortsätter arbetet, för även där är hon huvudansvarig. Både för hushållsarbete, barn och nära relationer.

Underbara Clara

Söndagslistan vecka 17

Publicerad den av Hannas krypin

Det är valborgsmässoafton idag. Det har jag ärligt talat inte haft en tanke på. Tanken på att ge mig ut i blåsten känns inte heller så lockande. Det jag ska spendera eftermiddagen på: plugga, känns väl inte så där jättekul heller men det är ett måste. Snart kan jag sätta check på termin 2. Räknar iskallt med att jag kommer bli godkänd på tentan.

Känsla: Den här veckan har jag kämpat hårt med att inte döma och att försöka förstå. För vad hjälper det att döma? Inget alls, tvärtom gör det bara att jag hamnar i en spiral av dåliga tankar. Däremot så har jag misslyckats kapitalt med att försöka förstå för det går faktiskt inte.

Väder: Det blev ett rejält väderomslag så veckan har varit kall. I torsdags när jag dömde fotboll valde jag att ha underställ på mig. Det hade jag inte igår och gissa om jag frös. Fast mest om armarna då jag inte hade någon underställströja på mig. Det var dumt men blev varm rätt snabbt ändå.

Ett säkert vårtecken: Vi (läs Rickard) klippte gräsmattan igår och något som är ett typiskt vårtecken här där vi bor är att börjar en klippa gräset så tar det inte lång tid innan grannarna också gör det.

Träning: Fotboll och pilates har varit veckans fokus. Var får du din energi ifrån frågade min kollega mig när jag berättade att jag skulle flexa tidigare för att åka iväg och döma fotboll. Svaret är att jag vet faktiskt inte. Men om jag får spekulera helt fritt så tror jag att det är så att fysisk aktivitet ger ork och energi. Till en viss gräns såklart, man kan inte köra slut på sig själv jämt. Imorse till exempel så satte jag mig på cykeln och trampade iväg men efter 500 meter vände jag och tog bilen istället. De dåliga ursäkterna fick helt klart vinna….

Tanke: Att man kommit till en punkt där något inte är värt att kämpa för är så otroligt sorgligt.

Veckans tänkvärda:

  1. En intressant teori från Ann-Cathrine Engwall. Blir det fler biverkningar om vaccinet hanterats korrekt jämfört med om inte? Något som däremot är stämmer är att vissa batcher varit mer biverkningsbenägna. Vad det beror på kan man bara spekulera i just nu.

Nr 2. Ann Fernholm jobbar mycket för att livsmedelslagar ska följas och att företag inte ska kunna luras. Hon delar mycket tänkvärt på sin sida på Facebook. Om du inte redan följer henne så är det helt klart veckans hälsotips.

Att prata om

Publicerad den av Hannas krypin

Godmorgon! Hoppas att du mår bra och att du har sovit gott. Jag har precis parkerat bilen och är på väg till jobbet när jag skriver dessa rader. I bilen ligger fotbollsväskan. Direkt efter jobbet så åker jag för att döma en herrar division 6-match. Har känslan av att det kommer bli en tuff drabbning. Det ska bli kul!

Dagens wordpressfråga är denna: ⬇️⬇️

Vilka ämnen tycker du om att diskutera?

Jag tycker om att prata. En del tycker kanske att jag pratar för mycket. Vissa ämnen har jag även särskilt svårt att sluta prata om och det är dessa nedan. Ämnen som jag brinner lite extra för.

  • Pilates
  • Träning
  • Hälsa
  • Covidvaccinen och pandemin
  • Fotboll och situationer som hänt.

Måste man alltid backa?

Publicerad den av Hannas krypin

Jag skulle vilja spåna vidare på en sak. Häromdagen skrev jag ett inlägg om att ödmjuka sig och backa även när man tycker att den andre har fel. Är det då samma sak som att tvingas kasta alla sina värderingar åt sidan i alla situationer. Att alltid vända andra kinden till? Måste man alltid vara den som backar undan. Och om man börjar backa, måste man då backa i varje situation. Spontant tänker jag nej. Det är ett givande och tagande där man ibland är den som ger och i andra lägen är den som får. Tänker också att det handlar om att inte alltid behöva ha rätt eller att ha det där behovet av att hävda sig på något sätt.

Jag kan inte supporta någon eller något sammanhang som känns helt fel i varenda cell i kroppen. I det läget kan jag inte vara den där personen som ”ställer upp” och ska vara ”snäll” om det samtidigt går emot alla mina principer och vad som är viktigt för mig. När det kommer till vaccinen mot covid kommer jag inte backa. Det har inte framkommit något som gör att det är värt att ta risken. Särskilt inte eftersom det bevisligen inte har hindrat smitta vilket var huvudargumentet för att man skulle ta vaccinet. Man skulle ta det för att skydda sin nästa. Det gick ju sådär och istället har vi en situation där människor blir allvarligt sjuka och vården står handfallen. Det var det säkert värt….

Fem en fredag vecka 17: Ordspråk

Publicerad den av Hannas krypin

Godmorgon! Det är fredag och solen skiner. Jag hoppas på en varm dag. Eller kanske inte eftersom att dagens planer är plugg. Idag ska jag lägga telefonen i ett annat rum så jag inte kan göra flera saker samtidigt. Men först ska jag nog gå och sova en stund till. Eftersom jag hade sen match igår så blev det rätt sent.

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Kom ihåg att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.

1. Anfall är bästa försvar – när deltog du i bollspel senast? Senast igår faktiskt när jag var ute på fotbollsplan och dömde en match.

2. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge – vad väntar du på? Att få skriva min tenta så jag kan ta sommarlov. Men mest längtar jag efter vår familjeresa till Gotland.

3. Bättre ensam än i dåligt sällskap – när ville du senast bara gå hem? Det var faktiskt inte så länge sedan som jag kände lite så men jag minns inte varför nu.

4. Den som spar han har – vad sparar du till? En reformer drömmer jag fortfarande om. Det är en pilatesapparat.

5. En plats för var sak och var sak på sin plats – vad hos dig ligger aldrig på sin rätta plats? Mina kläder….. Rickard har en ängels tålamod med alla platser jag använder som ”garderob”.

Pilatesavslutning

Publicerad den av Hannas krypin

Ikväll var det dags för terminens sista pilatespass i Mjölby. De här veckorna sprang verkligen förbi och nu har jag ingen pilateskurs förrän i höst. Att hålla i och fortsätta med min regelbundna pilatesträning kommer helt klart bli en utmaning. Har dock kvar några klasser med Linnea vilket känns bra och ger kontinuitet. Det är ju det som är det absolut svåraste, att få till kontinuiteten. Men i år är kanske året då jag faktiskt lyckas hålla i min pilatesträning. Jag vill ju!

Min lista om bloggar

Publicerad den av Hannas krypin

När jag kom hem från jobbet så satte jag mig och pluggade. Jag har grottat ner mig i något så dramatiskt som ”dödens triad”, vad som händer vid extremt låg kroppstemperatur vid trauma och cellens energiförsörjning. Tänkte inte grotta ner mig i den här texten kring vad dödens triad är för något. Är du nyfiken, så fråga gärna så svarar jag i en kommentar. 😀 Jag har även fått berätta för Ida om infarter som man när man behöver tillföra t ex läkemedel direkt i blodet. Det tyckte jag var kul att få göra. Så, nog om det, nu tänkte jag grotta ner mig i bloggens underbara värld.

En blogg jag genuint skulle sakna om personen slutade blogga? Helt klart Underbara Clara av de influencers som jag spanar in hos. Men sen såklart mina bloggvänner, bland annat Madeleine.

I vilken kategori placerar jag min blogg? Tja, livsstil kanske men mest träning och hälsa på olika sätt. Jag funderar på att dela något intressant kring covidvaccinen och varför vissa drabbats så hårt av biverkningar medan andra inte. Men det får bli imorgon. Eller en annan dag.

Är bloggvärlden döende? Nej det tror jag inte, inte vad gäller bloggen som koncept. Men däremot så tror jag att det kommer bli svårare att kunna försörja sig på bloggen eftersom företagen framförallt satsar på mikroinfluencers och då kunna göra fler samarbeten jämfört med att bara göra ett stort samarbete med en storbloggare. Jag tror även att fler och fler kommer lämna portalerna och istället blogga på egen domän.

Vad jag önskar att det finns mer av i bloggvärlden: Mer kärlek och mindre elakheter.

Blogg, Instagram, Snapchat eller Twitter? Bloggen är helt klart viktigast även om jag gillar instagram med.

Vilken blogg går jag till när jag vill läsa om andra bloggar: Bloggbevakning……. Men det är verkligen en blogg som jag skäms över att spana in.

Träningspepp: Piggelina är helt fantastisk på att skriva om sina träningspass på ett roligt sätt.

Ett bloggämne jag tröttnat på: Jag har läst ett par typiska influencerbloggar i år men faktiskt tröttnat rätt fort. Jag kan inte längre se det inspirerande i att få shoppingtips. En sak som definitivt stört mig är när man skriver om att man har köpstopp men ändå handlar. För mig är köpstopp något definitivt och inte något som man gör lite halvhafsigt någon vecka eller två och sedan faller in i samma mönster av shopping. Det här har lett till att jag faktiskt tröttnat på den blogg som jag läst längst av alla.

Saker som gör mig nervös

Publicerad den av Hannas krypin
  • Gå i mörker ensam. Jag skrämmer alltid upp mig själv men det sitter i från när jag var barn. Har alltid varit extremt mörkrädd. När jag var riktigt liten ville jag alltid ha en lampa tänd i mitt rum.
  • Tanken på att inte vara omtyckt för den jag är.
  • Sammanhang där jag inte känner mig trygg och där jag upplever att jag inte kan vara mig själv.
  • Spinner vidare på punkten ovan och skriver därför också människor. Vissa människor gör mig nervös, tror inte att det egentligen har så mycket med dom att göra utan mer hur jag ser på mig själv tillsammans med dessa personer.
  • Önskan att inte behöva göra fel. Kräver gärna det perfekta av mig själv men inte av någon annan. Det är verkligen totalt orimligt att tänka så om mig men jag gör det ändå.
  • Trots att jag dömt fotboll så länge så blir jag fortfarande nervös över att ge mig ut på plan. Särskilt efter matcher där det varit något särskilt.