Min vardag

En dag i Nässjö

Tänk så skönt det är att vara hemma igen. Jag är trött nu efter en dag med föreläsningar och social tid. Även en dag där jag bara sitter och lyssnar tar på krafterna. Men vi börjar från början. Rickard skjutsade mig till stationen, jag var på plats i god tid. Lite väl god tid kanske men tiden gick fort. Tåget kom som planerat och det gick snabbt och smidigt att fara ner till Nässjö. Bortsett från det faktum att jag blir åksjuk. På det planet börjar jag bli gammal…. Plats för kongressen var på Hotell Högland som låg precis vid centralen. Smidigt värre måste jag säga.

Jag åkte ner med kollegorna J och E. Väl på plats droppade personal från mottagningen in. Hade ingen aning om att dom också skulle åka ner. Dagen började med att vi fick lyssna på en föreläsning om kloka kliniska val. Hur ska man tänka kring olika undersökningar. Är en undersökning alltid motiverad och vågar man avstå? Vad vill patienten? Det är viktiga frågeställningar att prata om.

En av lungmottagningens överläkare pratade om lungfibros och fysioterapeut och sjuksköterska berättade om vad deras jobb innebär vid lungfibros. Vi fick lyssna på föreläsning om syrgasbehandling i hemmet, två studier presenterades där man tittat på vad som har störst effekt på sjukhusvistelse och mortalitet: 24h/dygn eller 15h/dygn. Man konstaterade i studien att dygnet runt-behandling med syrgas har inte bättre effekt än 15timmar/dygn. Det pratades även om syrgasbehandling och rökning.

Lunchen var god, passade på att äta fisk för det äter vi sällan här hemma. Hokifilé och smashad potatis bjöds det på. Flygande Jakob var det andra alternativet men jag gillar inte banan i mat. Förutom friterad banan med glass.

Vi fick lite information om hur man tänker kring biologiska läkemedel vid svår astma och så presenterade våra doktorander vad dom jobbar med. Dagen avslutades med att vi satt i grupper och delgav varandra tankar kring olika områden.

Vi åkte krösatågen till Tranås och bytte sedan till östgötapendeln. Hehe, krösatåget kändes lite ”trött” i starten, tänkte det skulle skramla sönder men inte då. Hem kom vi och jag är riktigt nöjd med dagen.

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Men jag drömmer också om att plugga till sjuksköterska och det närmsta målet just nu är att plugga till specialistundersköterska inom intensivvård och akutsjukvård. Det ska jag ta tag i nästa höst. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

8 Comments on “En dag i Nässjö

  1. Jaså, du fyllde inte en halv anteckningsbok med noteringar. Men jag antar du vet allt som är värt att veta inom dina områden av vården och att det räcker att lyssna och se väldigt intresserad ut när det pratas om sånt som inte gäller din inriktning. Kul att ”gamla” Hotell Högland ännu funkar. Jag bodde där en natt med tre tjejkompisar i ett lagom rum sommaren 1967, vi betalade 11 kronor per bädd. Det var det värt, även om man i privatvillor kunde fått bo för 9 eller 10 kronor. Och att du käkade fisk, jo det beställer även jag i sådana lägen, för man har det sällan hemma när tar lite tid och man ofta är stressad. Kul att ta del av din Nässjödag.

    1. Jo visst antecknade jag. Det blev tre sidor. Jag tänker att det alltid finns nytt att lära sig oavsett hur länge man har hållit på med ett område. Kul att läsa att du bodde på hotellet som yngre.

  2. Kul att höra att du var nöjd med dagen. Men visst är det tröttsamt att lyssna koncentrerat i flera timmar också. Att du är en väldigt duktig fotograf har jag sagt några gånger, men du skulle kunna bli ett proffs på matfotografering också. Å fotovinkeln på krösatåget var WOW!!! Dess läten påminner troligen om våra gamla t-banevagnar. Det går inte att prata med varandra om man sitter i de vagnarna…

    1. Oj vilka snälla ord. Mat är något av det svåraste att fota tycker jag. Jag blev hjälpt av att solen sken in så fint genom fönstret. Slog mig att bilden på Krösatåget nog skulle passa in på Lillasysters färgsprakande november.

Lämna ett svar