En vanlig tisdag i mars

Kanske inte helt vanlig eftersom kroppen min var klarvaken vid halv fyra. Trots det har jag varit pigg idag och inte fått någon trötthetsdipp. Har väl kanske inte haft tiden att tänka på det heller. Haft mycket att pyssla med. Vill också förvarna om att det här inlägget inte kommer att ha någon vidare struktur. Har bara skrivit ner allt som det kommer.

Fick ett litet bryt vid lunchtid idag. Läste min journalanteckning på 1177 och blev lite nedslagen. Har lite tänkt (knäppt nog) att det skulle stå något annat. Fråga mig inte var det kom i från. Klara var snäll och köpte snask och nocco till mig. Det hade hon verkligen inte behövt men jag blev så glad. Bubbisarna slök jag väldigt fort. Bra uppladdning inför kvällens träningspass.

Ikväll var det dags att gå upp en nivå i Rickards träningschema: 5*800 stod på schemat. Jag tyckte dock att det räckte mer än väl med 4*800. Det är stor skillnad att springa i den farten i 800 meter i stället för 400 meter. Men snart kommer även det att kännas lättare.

Fick kommentaren om kortison till mina handleder. Och nej det är inget förstahandsalternativ. Mina handleder ska kureras med handledsortoser och vila så gott det går. Sen om det inte hjälper med vilan så kanske det blir ett alternativ. Men inte än.

”Välkommen till McDonalds, det går bra att beställa”. Ja så kändes det när jag använde headset idag. Det var en sån där dag då telefonen ringde i ett och då blev det för mycket. Bra då att kunna använda headset. Men som sagt, jag känner mig ju som någon som jobbar i driven på McDonalds.

Det har jag förresten glömt att skriva om men nu i mars fyllde min blogg 19 år. Nästa år blir den tjugo, galet att tänka på. Min blogg kommer helt klart följa med länge!

7 svar på ”En vanlig tisdag i mars

  1. Hej Hanna!

    Välkommen till mitt jobb haha, sitter ju med headset hela dagarna och svarar på samtal, det kan skava i öronen lite efter 8 timmar.

    19 år med samma blogg är ju så häftigt!

    Jag började blogga för mer än 20 år sen men jag har ju varit lite mer inkonsekvent, och bytt både namn och portaler och så har de gamla lyckats hamna i cyberrymden av olika orsaker (glömt lösenord osv)

    Ena av mina första hette iaf Saras Krypin faktiskt 😀

  2. Det är mycket som ska testas innan man tar till lite ”värre” mediciner. För att det är alltid det bästa att ta det mildraste sättet för att kroppen ska bli bra.
    Hur ska du fira nästa år när din blogg fyller 20 år då? Din blogg är alltid lika uppskattad att läsa tycker jag.

  3. En alldeles vanlig dag och nog var det många sådana dagar när man jobbade som man knappt hann och tänka innan dagen hade gått. 5 x 800 meters intervall låter ganska häftigt även på den tiden när jag sprang även om jag mest gnuggade distans, varvat med lite backträning. 19 år med bloggen tycker jag låter otroligt. Vår blogg blir åtta år nu på april och bara det tycker jag är ganska mycket…

  4. Imponeras av ditt tränande. För min del måste det finnas en boll med för att jag ska finna det roligt. Ändå försöker jag hålla igång med promenader och lätt styrketräning hemma. Ett måste, jag vet.

    Grattis till de 19 åren och visst ser vi besökare fram mot 20-årsjubileumet.

  5. Börjar med ett stort GRATTIS till 19 framgångsrika bloggår. Bra jobbat!
    Så kul med trevliga kollegor som vet vad du behöver när du är ”off”. Så gulligt av din kollega. Och att du är grym – ja, det tror jag det:-)

    Nu var det ju jag som föreslog kortison. Jag har aldrig tålamodet att fixa och dona med hjälpmedel. Har jag en skavanker som jag vet kan lösas inom max tre dagar, då tar jag den lösningen direkt. Tur att vi alla är olika.

    Har faktiskt aldrig jobbat med headset, men många av mina kollegor på jobbet gjorde det. Använder inte headset till min mobil heller…

Kommentarer är stängda.