Dogma eller vetenskap?

Vill man förstå vetenskapen måste man lära sig skilja på vetenskap och dogman. Dogman är trossatser som anses sanna och inte får ifrågasättas medan vetenskapen är en ständigt pågående process där ifrågasättande och kritik leder utvecklingen framåt. Religionen utgår ofta ifrån dogman liksom vissa politiska agendor vilket är väsensfrämmande inom vetenskap där den typen av förutfattade föreställningar om sanningen är tabu och hämmar utvecklingen. Vetenskap är inte åsikter som man skall enas om.

Några varningstecken att reagera på när det handlar om dogman och inte vetenskap.

1) Vetenskaplig konsensus råder
Konsensus är aldrig ett vetenskapligt argument eftersom en enskild individ kan ha svaret på gåtan baserat på konkreta observationer/data som går emot vad majoriteten har för uppfattning. De flesta nobelpris delas t ex ut till individer som utmanat majoritetens uppfattningar om sanningen.

2) Lita blint på vetenskapen
Man bör alltid ifrågasätta vetenskapliga slutsatser och granska de rådata och metoder som dessa baserar sig på. Genom att välja rätt metod och kontroller så kan man ofta verifiera de resultat man önskar. Detta är inte ovanligt när det gäller komersiella produkter eller forskning som inte är helt oberoende. Därför måste man alltid undersöka vilka som ligger bakom en studie och vilken finansiering och kontakter de har.

3) Censur av kritiker
Att hindra kritiker ifrån att uttrycka sina invändningar mot en slutsats är inte vetenskapligt det är motsatsen till vetenskap och det om något signalerar att det handlar om dett dogmatiskt påstående som man inte har tillräckliga underbyggda argument för att kunna försvara öppet och sakligt.

4) Nedsättande epitet för kritiker
Vetenskaplig kritik är någonting önskvärt som alla forskare tidigt tränas på att tåla och ta vara på. Epitet som förnekare, anti-något eller konspirationsteoretiker i samband med vetenskaplig kritik är ett illrött varningsflagg för att det handlar om dogman och att avsikten är att tysta kritik genom personliga angrepp som kränker individen. Inom vetenskapen lyssnar man respektfullt till kritik och bemöter den sakligt. Kan man inte det så utvärderar man sina egna slutsatser. Personangrepp är tabu.

5) Hot och represalier
Att statuera exempel med oproportioneliga konsekvenser är ett sätt att sprida rädsla för att uttrycka kritik öppet och kontrollera massorna. Kritiker blir avskedade eller degraderade, förlorar sina forskningsanslag, legitmationer och/eller sitt renonomé samt blir utsatta för förföljelse och hot av olika slag.

6) Slogans
Vetenskap är inte PR utan sakliga objektiva argument underbyggda av konkreta data. Förekommer korta identiska slogans som ständigt upprepas frekvent av olika personer med referens till vetenskapen så är det en indikation på att det handlar om dogmatiska PR-budskap och inte om vetenskap.

Finns någon eller några av dessa ingredienser med så bör man ALLTID vara SKEPTISK och undersöka saken mer på djupet för att analysera om det handlar om ett DOGMA.

PS. Texten har jag lånat av Ann-Cathrine Engwall