Snapshots från veckan

Filmade ett par klipp till instagram igår kväll och då ville Ida vara ute med mig och gungade. Bakom gungställningen skulle jag vilja anlägga en rabatt. Antingen med blommor eller något annat. När vi flyttade hit var det en misskött häck som var gränsen mellan vår trädgård och grannens.
Hej! Var länge sedan som jag skrev ett vardagsinlägg så tänkte berätta lite vad jag hittils gjort i veckan. Den har såklart bestått mest av plugg och jag jobbade bara måndag och tisdag. Onsdag till fredag har jag varit ledig. Jag är inte ledig i helgen, jobbar kväll imorgon men först har jag en tuff fotbollsmatch som domare i herrar div fem. På söndag jobbar jag på dagen och dömer sedan match med Rickard på kvällen. Det ser jag fram mot. Rickard får mest matcher i Norrköping så vi dömer tyvärr inte så mycket tillsammans av den anledningen. Om han inte ska assistera mig förstås.
I onsdags var jag med Ida på gymnastiken. Det var kul att få spela brännboll med barnen.
Haft hjärnkoll på mina ketoner och det här är veckans högsta värde. När man är ketoadapterad har man ketoner runt 2-3 så har lite kvar men jag gör saker rätt iallafall.
Jag dömde match med brorsan och Elaine. En ny domare som verkligen är duktig.
Jag hade min sista pilatestimme i Mjölby för terminen. Alla utom två har skrivit upp sig för återanmälan till hösten. Yay!!
Jag var hos min granne och snackade bort tre timmar bara sådär. När två tjejer träffas som äter ketogen kost blir det vatten till fika.
Ikväll blev det tacos. Jag blev dock chockad när jag såg att det är 46 gram kolhydrater per 100 gram (varav 22 gram är tillsatt socker) i tacokryddan. Det är alltså mer socker i kryddblandningen än vad det är i ICA:s sockerdricka. Helt galet ju! Ja, jag har blivit sockerpolis…

Läkande pilates: Jobba med stabilitet

I förra inlägget berättade jag om att tilta bäckenet och jobba med bäckenet i olika positioner. Jag tipsade också om några grundövningar. I dagens video tänkte jag gå in lite mer på djupet kring övningarna.
När man pratar om stabilitet så handlar det om att aktivera den tvärgående bukmuskulaturen, den djupa magmuskulaturen som har som uppgift att stötta och stabilisera framförallt ryggen. Det här är viktigt oavsett om du tränar pilates eller något helt annat. Stabilitet i alla övningar. Även idag kommer jag i min video gå igenom grunderna. Utan grunderna kommer vi ingenstans. Jag lovar att det kommer bli mer att bita i framöver.
Hur aktiverar man då sitt powerhouse och den djupa muskulaturen. Jo, jag ska berätta:
Andas in och på utandningen spänn bäckenbotten och dra sedan in naveln mot ryggraden. Håll kvar spänningen under övningen. ”Setupen” är 90% av jobbet så slarva inte här. Deet handlar inte om att alla kroppsdelar ska vara helt stilla utan mer om att utnyttja alla kroppens muskler i alla övningar. Till exempel i övningen nedan. Jag använder mina fötter och även armarna för att stabilisera kroppen. Muskelfokus, där jag vill ha spänning är magen (för att kunna tilta bäckenet ordentligt) och så baksida lår och rumpa ska jobba.
Pelvic curl är en övning som är med i stort sett varenda program. Det är en superbra övning som är skonsam för kroppen. Pelvic curls aktiverar baksida lår och rumpa. Det är viktigt att stärka baksida lår och rumpa för att förebygga skador och också få bättre hållning. En stark rumpa gör dig också starkare i andra övningar. Om du gör svajiga knäböj till exempel så gör pelvic curls.
 

En spegel

Jag gick på en promenad i skogen och lyssnade samtidigt på Den nakna sanningen med Jonas Colting. I det här avsnittet gästades han av Martina och temat var frågor och svar. När jag jobbade med Forever för några år sedan så pratade vi om att huden är magens spegel. Hur magen mår syns direkt på huden. Jag har ju vetat om det sedan dess men egentligen inte sett det skrivas om på fler ställen. Däremot i dagens avsnitt av podden så pratades det just om det och det var så skönt att höra det på ett ställe till. Jag har nämligen inte hört det pratas om det på just det sättet på väldigt länge.
Promenaden var helt underbart skön! Varmt och det enda minuset var all pollen så jag har rejäl klia i min näsa nu. Ska äta lite lunch och sedan ska jag fortsätta läsa i mina studieböcker. Ikväll har jag vårens sista pilatesklass i Mjölby. Det var dagens planer det! 🙂 Vad ska du göra?

Under den perfekta ytan

Jag fortsätter delvis på temat som jag skrev om i inlägget ”Kan min kost verka triggande för en person med ätstörningar?” Jag fick många intressanta tankar. Någon av er skrev att det upplevs triggande och jag kan förstå det ur det perspektivet som personen skrev. Jag kommer dock fortsätta att skriva om min ketoresa då majoriteten tycker det är intressant och mitt fokus ligger på hälsa och välmående. Någon tycker det är blaha men det är ju bara att scrolla förbi just de inäggen.
En parentes är att jag hamnade i ett blogginlägg som jag läste för ett tag sedan och till viss del höll jag med. Samtidigt som jag känner att man har ett ansvar för vad man signalerar. Men vilket ansvar kan man egentligen kräva av de som lägger ut fördelaktiga bilder på sociala medier? Jag tänker på det här med utseendehets, användandet av filter och så vidare. Att ungdomar kanske inte kan se skillnad på vad som är äkta och oäkta. Det är ofta lätt att tänka att alla har perfekta liv utan några problem. Särskilt eftersom att det är den perfekta sidan som visas. Kan man kräva av avsändaren att tänka på alla som eventuellt kan ta illa upp av sin post? Jag har egentligen inga svar. Jag är kluven. Någonstans tycker jag att man ska få skriva om det man vill, lägga ut vilka bilder man vill. Ett censurerat samhälle är inget jag vill ha. För det tror jag är konsekvensen om man ska anpassa allting till alla och jag tror att det är en omöjlighet, det finns alltid någon som kan ta illa upp av det man skriver om.
Vi lever i ett fritt samhälle där alla ska få leva sina liv som de vill så hur långt kan man kräva att man hela tiden ska anpassa sig efter vad alla andra eventuellt kan reagera på. Det är inget hållbart samhälle. Hur tänker du kring frågan?
Så nästa punkt blir då citatet som Martina la ut på sin instagram. Som vanligt så provocerar hon med det enkla och får mig att tänka till! I citatet ligger det så mycket tyngd. Vilka är mina triggers och vad går jag igång på? Jag har ärligt talat inte funderat så mycket på den saken tidigare. Tänker man på saker om gör en arg eller mer vad som triggar igång olika tankar. Tolkningen är fri.
Vilken värdering lägger du in i ordet triggers? 
Vilka områden i livet triggar eller får dig att må dåligt?
 

Att göra två saker samtidigt

Godmorgon! Somnade sent igår men hade bestämt mig för att oavsett hur trött jag känner mig när klockan ringer så måste jag komma upp ur sängen och läsa. Jag har precis kommenterat klart ett gäng bloggar. Så nu ska jag ta tag i min kurslitteratur. Fast ärligt talat så har jag läst några rader här och där medan jag väntar på att bloggarna skulle ladda klart… Hrm….. Effektiv studieteknik… Vet ju att det är bättre att göra klart en sak i taget. Det här med bloggrupperna som jag är med i tar så mycket tid och ibland funderar jag över om jag har den tiden. Samtidigt är det ju så roligt att få engagerade kommentarer och att synas lite mer. Jag delar inte riktigt varje dag längre och då syns det direkt på statistiken. Men vi får se hur jag gör framöver.
Ida vill att jag ska följa med henne på gymnastiken. Det är ett ämne som hon verkligen inte tycker om så jag följer med en timme nu på morgonen och sedan blir det fullt fokus på mina studier. Jag måste äta någon frukost också men jag är inte direkt sugen. Får ta något senare.

Tema återhämtning

Jag skrev (<–LÄNK) häromdagen om några tankar som jag fick när jag läste om återhämtning och också om mediciners betydelse i återhämtning. Fina Sara skrev då en kommentar som jag har funderat över vad jag ska svara på. Den får ett eget inlägg. Jag tänker att det inte finns några rätt eller fel i den här frågan. Jag delar bara med mig av mina tankar, jag har inget facit och det viktiga är att komma ihåg att alla är olika individer.
”Oj vilket, för mig, personligt och träffande inlägg det här är. Jag har adhd och medicinerar, samtidigt så har jag gått in i väggen. Jag var vuxen när jag fick diagnosen ADHD, jag har klara minnen från tiden utan och tiden med ADHD. Problemet med medicineringen är dels att den måste ställas in rätt annars är risken stor att man överpresterar (snarare kanske att man faktiskt klarar mer än innan och det är så skönt att man gärna tar i lite extra). Ja, det finns troligen få studier över hur medicineringen påverkar det fysiska men för många så är medicinering något som ger avsevärt mycket mer livskvalité än tidigare. Man hinner stanna upp och tänka innan man går på impuls, man får saker gjort istället för att sitta i något vakuum och prokrastinera (betala räkningar t.ex).
Om man inte är ”återhämtad” för att man behöver t.ex concerta för att fungera någorlunda normativt så skulle man kanske ses som utmattad från scratch?
Däremot, som utmattad med NPF-diagnos, så skulle jag aldrig ha kommit vidare utan att jobba med känslohantering osv det har varit A och O för mig.
Jag menar absolut inte att trampa någon på tårna. Jag menar heller inte att medicinering inte är viktigt eller inte gör nytta för många människor. För många är det skillnad mellan en fungerande vardag och en vardag som inte alls fungerar. Fungerar man inte utan sin medicin vid ADHD så är det ju klart att man ska fortsätta med medicinen. Just vid ADHD tänker jag inte på samma sätt kring återhämtning. ADHD är inte en sjukdom utan en funktionsnedsättning som kan ställa till stora problem i vardagen. Jag har ett barn med ADHD och vet lite om hur det är att leva med den diagnosen. Barnet har testat medicin men ville inte fortsätta då fördelarna inte övervägde biverkningarna. Då får man ta till andra knep istället för att få vardagen och skolan att fungera.
Mina tankar var mer kring medicinering vid psykisk ohälsa. Hur länge ska man hålla på med medicinering om man ändå inte kommer vidare? Finns det andra metoder då att prova som kan fungera bättre. När har man testat tillräckligt för att ”skrota” något som ändå inte fungerar.
Återhämtning betyder olika för olika personer och vad som är viktigt för mig behöver inte nödvändigtvis vara viktigt för dig och så vidare. Jag är för en mer individuell anpassning av vården. Att man inte stirrar sig blind på riktlinjer och ”så här brukar vi göra” utan att man vidgar blicken lite och vågar prova nya saker.
 

Tacksamhet

Kikar in så här på min rast för att skriva ner några rader. Det tog lång tid att somna igår så jag är ganska trött idag. Efter jobbet idag ska vi på möte på ett av barnens skola och ikväll har jag styrelsemöte men det är först senare ikväll. Jag är verkligen sugen på att gå på bodypump men jag har fyra matcher den här veckan så det blir nog inte så mycket annan träning än matcherna. Men det blir kul!
Idag måndag är jag tacksam över att:
– Att jag har kommit några steg framåt på min väg att ketoadaptera.
– Att skolarbetet går bra och att jag får många intressanta tankar.
– Jag är tacksam över att jag bara jobbar måndag och tisdag den här veckan. Eventuellt är jag också ledig i helgen. Har tagit semester och jag är bortplockad från helgen men min semester står inte som beviljad. I vilket fall som helst, jag är tacksam över att jag har tre dagar ledigt när barnen är i skolan med tanke på allt som jag har att läsa in.
 

Kan min kost verka triggande för en person med ätstörningar?

Jag kom att tänka på en sak. Som du vet så vill jag inte i min blogg skriva om vikt på grund av att det kan upplevas hetsande och ge stress och press. Men jag kom även på att jag ju äter en strikt kost med inga marginaler. Jag är öppen med hur strikt jag lever och jag funderar över om det också triggar den som har problem med ätstörningar. Jag kanske inte ska skriva så mycket om min kost? Även om min kost inte på något sätt handlar om viktminskning kanske den ändå kan upplevas som pressande och triggande. Eller hur upplever du mina inlägg? Triggande, hetsande, intressanta eller bara blaha.
Ketogen kost handlar på inget sätt om bantning utan om hormonoptimering och att läka kroppen inifrån och ut. Att äta naturligt och undvika det som är processat. Jag hoppas såklart på att du inte tycker det är pressande eller jobbigt. Alla gör ju som de själva vill och det är också okej.

Att mäta är att veta och att veta är trygghet

Det här är inlägget är lite överkurs. Om man vill äta ketogen kost så är det inget måste att mäta blodsocker och ketoner. Men för mig är det en trygghet att veta vad som påverkar ketosen och vad som underlättar ketoadapteringen. (Ketoadaptera = ställa om kroppen till att drivas på fett istället för kolhydrater.
Vad mäter jag med?
Jag har två mätare. En som mäter bara blodsocker och en som mäter både blodsocker och ketoner. Att mäta är ingen billig affär men viktigt för mig.
Jag gjorde ett experiment idag. I min köttgryta blandade jag i både grädde och sedan även en grönsaksblandning med ärter, majs och paprika. Ärtor och majs vet jag är för mycket kolhydrater i för att kunna äta när man äter en ketogen kost. Kör man däremot LCHF så är det okej. Givetvis var mina ketoner nere på 0,7 och blodsockret låg på 4,7 en och en halvtimme efter lunchen. Så visst blir det påverkad. Efter ett sådant äventyr är frågan, kan jag snabbt få upp blodketonerna igen om jag äter en fettrik, proteinsnål och kolhydratfattig måltid? Eller måste jag börja om? Kan fotbollsmatchen som jag hade i eftermiddags få mig tillbaka på banan igen?
Det första jag gjorde efter matchen och var hemma igen var att kolla mitt blodsocker och såklart ketonerna. Ketonerna låg på 1,1 och blodsockret låg kvar på 4,7. Spännande värre. Slutsatsen av experimentet är att jag kan ”rädda” ketosen. Men vi får se om jag kommer till samma slutsats när jag har mer koll på vad som påverkar vad och vad som fungerar i min kropp.
Jag måste dock ta det lite lugnt med testandet nu. Det har blivit mycket den här veckan och mina stackars fingrar är lite sönderstuckna vid det här laget. Om du tittar noga på mina fingertoppar så ser du att de har blåmärken. Så, slow down girl!

Fokus återhämtning

Jag började lite på nästa uppgift idag eftersom det bara är två dagar emellan som uppgifterna ska vara klara. Så nu gör jag två uppgifter parallellt. Såg att det är minns lika många sidor som ska läsas i den andra uppgiften + tre föreläsningar ska gås igenom. Jag har att göra med andra ord men det är verkligen intressant. I den ena boken kändes det som att författaren hade personliga åsikter kring medicinering och att medicinering inte är så mycket att ha. På kort sikt såklart men inte på lång sikt. På det kommer jag grunda mina två frågor och reflektioner till seminariet. Verkligen intressant. En annan tanke som dök upp var ”är man verkligen återhämtad om man måste äta mediciner för att fungera”. Jag har inget svar och tänker att det nog inte finns några rätt eller fel utan att det är individens upplevelse av återhämtning som är det viktiga. Hmm, den här tanken kanske jag ska förfina och dela med mig av i arbetets diskussionsdel. 🤔 Det tål att tänkas på!