Känner att det är dags att skriva ner några rader här i min blogg som förra veckan fyllde 14 år. Kan du fatta att jag bloggat på samma adress i 14 år. När jag började tänkte jag att det var en fluga som snart skulle gå över. Det bästa är att jag har så mycket dokumenterat, saker som jag annars hade glömt bort. Ofta går jag tillbaka i mitt arkiv och läser det jag skrivit, då blir jag påmind om saker jag tänkt och gjort. Det uppskattar jag verkligen. Men att skriva att jag bara bloggar för min egen skull hade varit lur. Bästa jag vet är att få respons på det jag skriver.
Från ett bankmöte
Det var knas med bankid i veckan om man har androidtelefoner. Jag trodde dock att det var knas med min telefon så avinstallerade appen bara för att komma på att jag måste ju skaffa ett nytt på nya appen. Någon säkerhetsdosa har jag inte använt på flera år så det var bara att pallra mig iväg till banken. Där var det kö, bara tre kassor var öppna och i lokalen fick man bara vara 6 personen. Det var en lång väntan utomhus. Det störde mig inte så mycket. Det som däremot störde mig var alla dessa människor som inte hade ro att vänta utan sprang in och ut hela tiden. Personalen hade ett otacksamt jobb att få folk att hålla sig ute i väntan på sin tur. Tycka vad man vill om restrilktionerna men så länge de finns måste man ändå respektera att det är som det är och försöka följa dom så gott det går.
Jag tror inte att det är bra för hälsan i längden att använda munskydd i flera timmar varje dag. Andas in sin egen luft hela tiden. Hur mycket plast är det inte i skydden med. Nej, det är ingen hälsokur direkt. Igår fick jag så jobbigt att andas att visiret fick åka på istället. Den som tycker att det ska vara ett allmänt munskyddstvång kan ju testa att jobba med det i flera timmar. Jag tycker att kroppen reagerar mer och mer för varje dag på det där skyddet. Ibland kan jag inte prata med det på för att jag är så andfådd.
Är det det nya nu förresten? Att konstant känna sig trött och sliten och aldrig full med energi. Undrar hur jag hade mått om jag inte hållit igång som jag gör med fysisk aktivitet. Vet du vad jag längtar mest efter just nu? Det är att få känna mig pigg och fräsch. Att vakna med energi. Hur många kommer vi vara som indirekt blir sjuka av pandemin. Jag tänker depressioner, utmattning och annan psykisk ohälsa. Jag vill få ny energi och bli pigg igen. Nej nu kan jag inte skriva mer. Måste pallra mig ut till bilen och åka till jobbet. Visst är det skönt att det är fredag!
Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård.
Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!
Visa alla inlägg av Hannas krypin
Upptäck mer från HANNAS KRYPIN
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.