Jag läste ett inlägg hos Isabella där diskussionen gick hög kring att ge smink i julklapp till sin åtta-åriga dotter. Jag har inte funderat så mycket på frågan tidigare eftersom Ida på sin höjd intresserat sig för nagellack trots att jag har både det ena och andra vad gäller smink.
Nästa år fyller Ida 13 år så jag tänker att det kanske börjar bli dags att fundera över var vi står i frågan. Smink är så mycket på något sätt. Det är ett kreativt uttryckssätt men kan också resultera i krav kring utseendet. Vi har ju också det här med innehållet i produkterna, kemikalier och andra ämnen. Hur påverkar innehållet ett barns hud? Vet vi det och kan det ge problem längre fram?
Jag tänker lite på det faktum att barn i alla tider lånat sin mammas smink och testat. Inte jag dock. Min mamma använder inte smink och jag var strängt kristet uppfostrad så smink var inte att tänka på. Känner mig fortfarande lite busig när jag kommer sminkad och med örhängen i öronen till mina föräldrar.
Summa summarum, jag tror inte att det är så farligt att barnen som ett sätt att uttrycka sin kreativitet testar smink. Man behöver ju inte spackla sitt ansikte till oigenkännlighet. Jag tror också att det är viktigt att man pratar med sina barn om utseendehets och att det inte är det yttre som är det viktiga i livet. Det finns en rad andra kvaliteter som är betydligt viktigare än hur man ser ut.