Välkommen till mig. Här skriver jag om träning, hälsa och livet runt omkring. Älskar pilates och stretch. Löpning är en stor del av mig, liksom vandringar och att döma fotboll. Min ambition är ett lugnare flöde.
Mitt jobb är svårt, roligt, utmanande och ingen dag är den andra lik. Men jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Tycker jag har den perfekta kombon nu med att få jobba både i vårdlag med patienterna och det rent administrativa runt omkring med vårdplatser och kallande av patienter med mera. Vissa dagar får jag ”trolla med knäna” tillsammans med kollegorna. Älskar kombon! Appropå mitt jobb så har jag suttit med en powerpoint (PP) idag angående föreläsningen jag ska hålla. Jag har höga krav på mig själv och vill att det ska bli riktigt bra och givande. Det var roligt att sitta med PP:n och jag fick lite nya idéer under tiden. Jag känner att jag behöver förbereda mig mer så det dröjer ett par veckor tills jag kan hålla föreläsningen.
Idag är jag ledig från jobbet så idag står det plugg på schemat. Ute är det verkligen grått så det passar bra med en dag i skolböckernas värld. Jag har fått en förfrågan från cheferna om jag vill utbilda mina kollegor i initialt omhändertagande och det vill jag såklart. Tycker att man ska utnyttja den kompetens som finns. Initialt omhändertagande har jag tentat av tre gånger nu och jag kan garantera att det på något sätt kommer på sista tentan med. Så med det fokuset kommer jag slå två flugor i en smäll: tentaplugg och förberedelse inför föreläsningen på jobbet.
Min lilla utbildning som jag skulle ha haft igår med kollegorna blev inställd. Istället fick vi lite mer information kring regionens förestående varsel. Jag kan inte riktigt sluta tänka på det. Rickard säger till mig att inte oroa mig och han har så rätt. Det är onödigt att oroa mig innan jag vet hur det blir med något. Läkare och sjuksköterskor är undantagna från varslet eftersom man istället jobbar med att avsluta hyrpersonalens kontrakt och istället anställa. Ett stort arbete pågår med att rekrytera ordinariepersonal. När jag började på lungan så var de flesta av sjuksköterskorna hyrpersonal men nu är det istället tvärtom. Det är ett gediget arbete som gjorts.
Jag har också vaknat med lite ont i halsen men det är inget konstigt. Ibland har jag ont precis när jag kliver upp och sen går det över. För säkerhets skull blir det heller ingen träning idag. Appropå träning så ska jag få göra något roligt i helgen: jag ska få döma årets första träningsmatch. Det blir spännande att få svart på vitt hur det ligger till med formen. Något som jag däremot ska göra är att äta frukost och sedan plugga. Blev inspirerad av Madeleines goda frukost så jag stekte mig en äggröra på tre ägg, grädde, salt och peppar.
Jag hade tänkt skriva om något helt annat men istället måste jag skriva om regionens besked. Nu är det klart att regionen ska varsla 900 medarbetare. Inte nog med att varslet gör mig upprörd, något mer som gör mig riktigt upprörd är att vi undersköterskor inte ens benämns med vår riktiga titel. Vi ingår i gruppen ”övrig personal”. Vi är reducerade till ingenting. Det känns så fruktansvärt trist. Det jobb som jag och mina kollegor gör är inget värt.
Många tänker att vara undersköterska är ett enkelt jobb men det är faktiskt allt annat än enkelt. Inte nog med att du ska vara någons händer och fötter, du ska också ha den kliniska blicken och kunna se om någon blivit sämre i sitt allmäntillstånd. Ibland finns det liksom inget konkret att ta på. I dagens samhälle med alla sköra och multisjuka äldre går det inte att sätta vem som helst att jobba med dom. Om man inte vet vad som är tecken på sjukdom, hur ska man då kunna agera och meddela sjuksköterskan?
Så åter till regionen, jag fattar ju att det behöver göras något. Men man kanske inte ska skära på fotfolket, vem ska då ta hand om patienterna? Det är redan personalbrist och patienterna trillar in i strid ström. Huruvida jag får behålla jobbet eller inte är inte klart, det är en process som kommer ta sin lilla tid. Så det kommer vara ett gäng skakiga månader.
När jag kom hem från jobbet igår så tänkte jag plugga. Men Rickard tyckte att jag skulle ta en paus, särskilt eftersom jag gjort ett passbyte och ska jobba kväll idag istället för morgon. Jag pluggar alltid bättre på förmiddagen så det ska jag göra idag. Tänkte att dagens fokus får vara på tentan och imorgon kör jag examensarbete igen.
Igår var jag på en liten utbildning på akuten i en skörhetsskala som används där. Tanken är att den ska börja användas hos mig också så på eftermiddagen idag ska jag hålla en liten presentation. Får lite prestationsångest. Vill ju alltid göra såna där grejer så givande som möjligt för dom som lyssnar. Ska kika lite på det på förmiddagen. Men först frukost och tentaplugg. Vad ska du göra idag?
Idag tänkte jag reflektera över en sak som jag tycker är lite konstigt. Och det (ja, jag vet att man inte ska börja meningar med och…) är det här med att inte vilja säga hej till folk. Är det inte märkligt hur rädda vi är för att säga hej till varandra. Ett hej skadar inte och kommer inte göra någon illa. Det konstigaste är när man träffar på de där personerna som man haft någon form av kontakt med och så vips så slutar de bara säga hej och låtsas som att de inte känner en. Jag fattar inte, jag tycker det är helt okej att inte gilla alla men just det där att helt plötsligt låtsas som att man inte känner en. Ännu märkligare blir det när det inte hänt något särskilt.
Det kanske är lite typiskt svenskt, vi är så rädda för att framstå som lite konstiga och stirrar därför hellre ner i backen än att vara lite trevlig mot någon som man inte känner. Det kanske skulle bli min nya grej, att säga hej till folk. Vad är det värsta som kan hända? Spelar det verkligen så stor roll om man någon gång framstår som lite konstig.
Ta den för laget, den mening som jag fortfarande ryser av obehag inför. Förutom att mantrat om att vaccinet är säkert och effektivt. Har du liksom jag noterat att hjärtstopp hos unga människor ökat markant världen över? Jag har inte grottat ner mig i några siffror kring det än men när jag har tiden så är det just det som jag kommer vilja ta reda på mer kring. Har hjärtstopp hos unga ökat eller är det bara att medierna skriver mer om det? Jag tror det förstnämnda. Jag hoppas att jag har fel.
I väntan på att jag kommer ha tid att återigen grotta ner mig i siffror tänker jag i sin helhet dela Sjuksköterskeuppropets öppna brev till Västra Götalands regionen (VGR). Anledningen till det öppna brevet är att VGR körde en massiv kampanj för att få så många unga som möjligt att vaccinera sig. Ta den för laget var mantrat.
Veckans Selfie med Klimakteriehäxan handlar om namn. Kul tema tycker jag. Häng på du också. Lämna din länk hos Klimakterihäxan så fler kan läsa dina svar.
1. Är du bekväm med namnet dina föräldrar valde att ge dig? Ja, nu är jag det men jag gillade inte mitt namn när jag var barn. Det var så tacksamt att reta mig: Hanna panna liksom….
2. Om du har barn, vad avgjorde i valet av deras namn? När jag var gravid med Samuel så hade jag bara ett namn i huvudet. Han skulle heta Samuel och inget annat. Han har ett andra namn också men det vill jag inte skriva ut. Alexander fick sitt namn när han kommit ut. Vi tänkte oss en Simon eller Oscar men det passade inte alls. Nej, Alexander fick det bli. När Ida låg i magen så hade jag ett favoritnamn: Tilde. Det tyckte inte Rickard, han gillade Tilda men nej det tyckte inte jag. Så det fick bli en liten Ida istället.
3. Vilket är det otrevligaste kvinno- respektive mansnamn du vet? Jag ogillar namn på personer som är otrevlig mot mig. Då får även namnet en negativ klang.
4. När folk gifter sig – tycker du då att makarna ska ha bådas efternamn eller ska en av dem skala bort sitt? Hur gjorde du? Tycker man ska välja efter det man själv vill. Innan jag gifte mig hette jag Widerberg i efternamn. Valde dock att ta Rickards efternamn så det fick bli en Karlsson. Gissa om jag är ”unik” med kombon Hanna Karlsson…..
5. Bästa hundnamnet? Jag gillar inte hundar så pass på den frågan.
6. Ska bilar och andra ägodelar ”döpas” och i så fall varför? Det gör man som man vill. Vår lilla Ford Fiesta har fått namnet Agda. Tycker det passar så bra.
Då var det måndag och ny vecka igen, vecka 9. Springer inte det här året fram väldigt snabbt? Jag ska jobba idag och ikväll ska Ida testa den nya balettgruppen. Håll tummar och tår att den passar fröken. Jag skickade även in mitt examensarbete. Håll också tummarna för att det inte försvinner i cyberrymden den här gången också…..
Jag trodde faktiskt inte att jag skulle vara den som gillar epadunk men Lia´s låt som hon ställde upp med i melodifestivalen gör mig härligt träningspeppad. Efter en stunds soffhäng igår så tog jag tag i veckans sista träningspass. Det fick bli ett gäng intervaller på löpbandet som faktiskt sprangs med väldigt pigga ben. Det kändes väldigt bra måste jag säga. Jag avslutade träningspasset med att stretcha. Sanningen är ju den att det gör betydligt ondare i mina höfter efter ett träningspass när jag slarvat med att stretcha efteråt.
I förmiddags skrev jag relativt effektivt på mitt examensarbete. Är långt från klar med bakgrund och resultat men har redan idéer kring vad jag ska skriva om i delen där jag ska diskutera kring mitt resultat.
Vid tolv hade Alexander en tid hos frissan och medan han klippte sig så knatade jag och Ida bland affärerna. Hon villhövde absolut en liten hund och eftersom hon har kvar av sina julklappspengar fick det bli ett litet köp. Jag köpte nya hårsnoddar, det fick bli rosa.
Klockan ett skulle vi vara hemma hos mamma och pappa och käka lunch tillsammans. Marcus och Kevin kom också dit. Mamma hade gjort sådan god mat, som alltid vill säga. Satt och pratade lite med pappa efter maten och pratade en del om det som hänt sedan sist. Mycket trevligt.
Till efterrätt bjöds det på glass och på min plats låg det ett stort paket. Mamma hade nämligen en särskild anledning till att vi skulle komma. Hon har nämligen hittat den perfekta examens-presenten och kunde absolut inte vänta längre. I paketet låg det en vårddocka med mitt namn på. Blev så glad, tycker den passar perfekt! Ser ut som den gamla tidens sjuksköterskor, jag är ju inte sjuksköterska men det är en petitess i sammanhanget.
Alltså jag vet inte riktigt vem som skrivit manus till mellanakterna och programledarnas manus men det är bara så tamt. Lias 30 km/h tyckte jag hade lite härlig rytm så den tänker jag använda som träningspepp. Scarlett´s metal/skräckshow var helt okej men jag undrar hur många av barnen i publiken som blev rädda?
Känsla: Precis som jag skrev i fredags så ger jag mig själv en klapp på axeln och säger grymt bra jobbat den här veckan.
Väder: Veckan har bjudit på februaris regnigaste dag men också sol. Solen skiner nu ser jag. Så trevligt!
Träning: Det har varit en mindre bra träningsvecka, dels på grund av att jag hade ont i ett muskelfäste i vaden och så har jag varit trött. I onsdags blev det ingen träning på grund av vår roadtrip. Ska springa något idag tänkte jag.
Mina positiva från veckan:
Vi gjorde en roadtrip hela familjen med utflykt till Klagshamnsudden och så spelade vi både biljard och shuffleboard tillsammans. Hur trevligt som helst.
Bra vecka på jobbet.
Helgen har varit en familjehelg. Idag åker vi hem till mamma och pappa för söndagslunch.
Att det ordnat sig bra med mitt examensarbete trots nedanstående.
Sämsta vad gäller mitt examensarbete: Att mitt examensarbete inte kommit fram till lärarna. Jag hade väntat tre veckor på feedback och nu vet jag inte ens om min idé är bra nog….
Bästa vad gäller examensarbetet: Trots ovanstående så har jag ändå jobbat på effektivt så jag har en ganska bra bakgrund, och jag har börjat lite smått på resultatdelen.
En rolig bild: Något som man gör som vårdpersonal är att räkna patientens andningsfrekvens. Andningsfrekvensen säger väldigt mycket om hur patienten mår så den är extremt viktig. Jag brukar inte säga till patienten att jag ska räkna andningsfrekvensen utan jag säger att jag ska känna på pulsen. Anledningen till att jag inte säger exakt vad jag ska göra är för att om patienten vet om att jag räknar så börjar patienten att tänka på sin andning och jag får då en missvisande andningsfrekvens.
Bilder från veckan:
När mainstreammedia börjar reagera: Berglinskan har gjort en superbra genomgång av studien som ligger bakom artikeln nedan. Ja, alla läkemedel har biverkningar, men hur många får drabbas innan ett läkemedel dras bort från marknaden? Jag väntar fortfarande.
Nu har jag tittat närmre på studien som låg till grund för artikeln i Aftonbladet. Jag upplever att de försöker spela ned de miljontals rapporterade biverkningarna. Som vanligt, gör vad du vill med denna informationen! Jag tycker bara att du förtjänar den.
Studien består av en oerhört stor grupp (99 miljoner) med ett valt intervall och utvalda biverkningar (ska återkomma till varför detta är problematiskt) där CDC sen konstaterar att deras vaccin bara är ”lite” farligt. (Fråga: Blev du informerad att det var ”lite farligt”? Fick du en lista över potentiella biverkningar enligt bild 2 innan injektion? Tåls att funderas på…)
Snabb sammanfattning:
Studien tittade på medicinska journaler för 99 068 901 vaccinerade individer. De jämförde observerade kontra förväntade frekvenser av 13 adverse advents of special interest (AESI) över neurologiska, hematologiska och kardiella resultat.
– De tittade bara 42 dagar efter injektion. Det betyder att människor som fått biverkningar EFTER 42 dagar inte räknas i statistiken.
– De utvärderade inte den värsta av biverkningar – dödligheten.
– De fann tydligt ökad risk för de olika AESI, men skriver ändå i slutsatsen att riskerna förknippade med covid är högre, trots att covid konstaterats ett milt sjukdomsförlopp för 99,998% av befolkningen.
– Som vanligt ”får” de inte dela med sig av datan, så du förväntas bara lita på deras ord.
‼️I rapporten valdes endast 13 AESI (biverkningar) för utvärdering. Men CDC har fastställt att det finns över 500 (!) biverkningar som är ALLVARLIGARE än myokardit, men tog inte med dem i studien.
Så efter att de 13 biverkningarna tagits bort finns det 503 biverkningar med högre PRR än myokardit (vars PRR är 3,09) och 552 med högre PRR än perikardit (vars PRR är 2,82). Detta innebär att 66,4 % av biverkningarna hade en högre säkerhetssignal än myokardit och 77,3 % var högre än perikardit. Men dessa är som sagt inte med i studien.
Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att de valt ut biverkningar med lägre PRR för att ge sken av ett visst resultat?
Och slutligen. CDC verkar ha pröjsat studien, vilka i sin tur är sponsrade av vaccintillverkarna.
