Dag: 5 februari 2024

Selfie #6 Om tv

Publicerad den av Hannas krypin

 Välkomna till den sjätte måndagen i ”nya” SELFIE-serien! Här gäller det att i några punkter – sex närmare bestämt – berätta något om sig själv som kompletterar den bild man redan låtit omvärlden uppfatta. Och visst är vi många som ägnar en hel del tid åt den där apparaten som smalnat så dramatiskt i samma takt som somliga av oss ökat i omfång?! Dags att avslöja våra tv-vanor! Klimakteriehäxan

1. Det programmet vill jag aldrig missa!  Stora fotbollslandskamper, typ VM och EM. Tycker det är så trist att Sveriges damer missar OS.
2. Det programmet borde verkligen läggas ner! Hm, tittar så lite på tv så har ingen åsikt.
3. Det programmet glömmer jag aldrig!  C/O Segemyhr. Galet rolig svensk serie med en anings humor under bältet men gillar fortfarande när det går i repris.
4. Den serien rekommenderar jag!  Sommaren med släkten och Sjölyckan. Två svenska komediserier som alltid lockar till skratt.
5. Den serien varnar jag för! Lyckoviken, Camilla Läckbergs försök till en kriminalserie. Svagt manus och ännu svagare skådespelare. Martin Stenmark är dock ett fint ansikte att titta på men det är allt.
6. Det ”tv-ansiktet” borde få lite ledigt! Eftersom jag tittar så lite på tv får jag säga pass.

Gott och blandat

Publicerad den av Hannas krypin

Förmiddagen spenderades i sängen, jag sov som en sten inför dagens nattpass. Säger man dagens eller kvällens eller kanske nattens nattpass? Ingen aning. Jag säger dagens. Vädret har varit soligt och fint men jag har bara njutit av det på avstånd. Jag har pluggat lite, fortsatt att försöka ta mig igenom patofysiologin kring det ämne jag valt till examensarbete. Det är rena rama grekiskan och jag känner för att byta område. Men det är försent för det, ett första utkast är ju inskickat. Hoppas på att snart få lite feedback så att jag snart kan gå vidare.

Idag blev jag osams med en person. Till skillnad från förra gången som jag blev osams med en person så var det värt det den här gången. Jag fick säga mitt hjärtas mening, saker som jag gått och tänkt på som jag upplever är helfel. Nu fick jag ur mig det.

Ikväll har jag även tränat, det fick bli en löpstege: 1400 meter, 1000 meter och 800 meter med en minuts vila mellan varje intervall. Hade egentligen tänkt att springa 600 och 400 meters intervaller med men idag sa kroppen stopp till resten. Kanske måste vara lite generösare med vilan. Springer man långa intervaller kan man också unna sig längre vila.

Det ultimata livet

Publicerad den av Hannas krypin

Martina Johansson är en person som har varit en stor förebild för mig när det kommer till hälsa och att optimera sitt mående. Det var hon som inspirerade mig till att börja med ketogen kost (en väldigt strikt variant av LCHF). Jag lusläste hennes inlägg och grottade verkligen ner mig i hennes blogg. Sen en dag var hon bara borta från instagram och bloggen började gapa tom. Något inlägg här och där blev det och vips ingenting. Ett halvår senare så publicerades det här inlägget: flykten från arbetslägret….. (lång rubrik på inlägget som jag här kortat ner lite för enkelhetens skull.

Jag lyssnade på ett avsnitt av Maratonpodden med Petra Månström, gäst var just Martina. I avsnittet får man lyssna till hur Martina långsamt kommer till en gräns där det bara är nog och en förändring krävs. Det som jag tänkte reflektera lite kring är hur lite vi vet om en annan människa. Hur saker och ting kan se så perfekta och fina utanpå men dölja en själslig kamp. Man kanske sover, äter bra och tränar bra men känner ändå att något fattas. Jag tänkte ofta att hon levde det perfekta och mest hälsosamma livet. Vad lite jag egentligen visste.

Det är så med människor, vi vet bara det som personer väljer att dela med sig av. Det kan dölja sig så mycket bakom en persons perfekta yttre som man inte har en aning om. Det är verkligen värt att tänka på.