Dag: 16 februari 2024

Fem en fredag vecka 7: Spretigt

I morse kände jag mig lite som ny på jobbet. Det var så länge sedan jag jobbade som samordnare och man glömmer fort. Men man kommer å andra sidan snabbt in i det igen också. Brukar generellt ha lugna dagar men idag var det mycket pyssel och många telefonsamtal. Fick sätta en PVK (är klar med min delegering) och vara med när en sjuksköterskestudent skulle lära sig att ta prover. Kul att få bidra med min kunskap även till sjuksköterskestudenter. Jag försökte även hitta ett dokument till min inlämingsuppgift men det var svårt så jag får nog försöka söka rätt på produktmanualen istället.

Nu ska jag svara på Elisas fem fredagsfrågor och sedan sätta mig och läsa lite.

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Kom ihåg att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.

  1. Vilken skiva kan du lyssna på repeat? Enya – a day without rain och Within temptation – The unforgiving. Pratar vi träning så är favoritartisten Aviccii, Armin Van Buren och Alan Walker. Men mest lyssnar jag på Spotify, jag väljer en låt och sedan spelar spotify upp låtar på samma tema. Det är som ett oändligt album som aldrig tar slut. Har upptäckt många favoritlåtar på det sättet.
  2. Vad är något äckligt som hänt dig på restaurang? Jag kan faktiskt inte komma på något, jag har nog haft tur….
  3. Vad vill du uppleva innan du dör? USA, jag vill äga en pilatesstudio och jag vill jobba på akuten/IVA. Sen skulle jag gärna bo permanent på Gotland.
  4. Vilken är den bästa sitcomen? Det får bli ”vänner”,
  5. Vilka tre appar i telefonen använder du mest? Jetpack (bloggen) Facebook och så något av spelen. Jag gillar mest Township och Merge neverland. Sjukt onödiga spel dock men flera av personerna som jag spelar med i Township är jag också vän med på Facebook. Det tycker jag är trevligt.

Vem är jag?

Jag har noterat att jag har fått nya prenumeranter och fler läsare har hittat hit. Så jag tänkte att jag ska presentera mig lite mer. Vem är bloggaren bakom Hannas krypin? Först lite personligt, jag är gift med Rickard sedan snart 19 år. Vi har tre barn, Samuel (20), Alexander (17) och Ida som är tolv år. Samuel har flyttat hemifrån. Tycker det är helt galet att tänka på att jag har så stora barn.

Jag började blogga i mars 2007. Då valde jag att blogga på blogg.se. Ända sedan dess har jag kallat min blogg för Hannas krypin och här på min egna domän finns nästan hela mitt arkiv från min gamla blogg. Den kan du läsa HÄR om du vill. För två år sedan valde jag att göra slag i saken och vara min egen. Då hade jag tröttnat på blogg.se som portal med allt strul och alla reklambanners som var överrallt och förfulade bloggen. Mitt namn Hannafialotta är så jag, så det var inte helt lätt att flytta ska jag villigt erkänna.

Från början var mitt fokus vardag och mode, sen ändrades det till att skriva om träning när jag började döma fotboll. Tipsa om träning och motivera till en hälsosam livsstil blev fokus. Sen kom det där lilla viruset som vi alla känner till så väl. Min blogg fick ett nytt fokus: pandemin, vaccinpass och all censur och ovilja att prata om hela myntet och inte bara ena sidan. Det tog ett tag innan jag vågade dela med mig av mina tankar. Klimatet var tufft på sociala medier och glåporden haglade. En i släkten blockade mig och jag har förlorat andra personer under resans gång. Men om mina tankar kring pandemin är så provocerande och hemskt så var dessa personer aldrig några riktiga vänner ändå.

Pilates är något som jag verkligen brinner för, just nu mest i teorin. Jag hoppas på att få fortsätta med min pilateskurs i Mjölby i höst. Brukar tänka att det kanske finns någon mening med att inte ha någon kurs just nu. Jag menar, jag har ju fullt upp som det är med jobb och plugg. Så där smidig som jag är på bilden ovan är jag inte nu. Tänk om det är så enkelt att smärtan i mina höfter är en protest för att kroppen inte får någon pilatesträning. Den meningen kommer nog få ett alldeles eget inlägg framöver.

Något jag gillar är att döma fotboll och jag har varit fotbollsdomare sedan 2007. När jag var som bäst så dömde jag herrar division fem och har även haft några matcher i damer division 1. Som assisterande gick jag i herrar division fyra. Nu dömer jag för att det är kul, är inte redo att sluta än även om kroppen inte alltid är med mig.

Annars då? Jag är utbildad undersköterska och har en specialistkompetens inom palliativ vård och avancerad omvårdnad. I snart fyra år har jag jobbat på lungmedicin på sjukhuset. Innan dess jobbade jag på Kvarnbacken, ett sjukhem här i stan. Där var jag tolv år och trivdes så bra men vissa grejer gjorde att jag till slut tog beslutet att söka annat jobb. Jag läser en specialistutbildning inom akutsjukvård och intensivvård. Jag är klar till sommaren och längtan är såklart stor att få vara klar med allt. Då ska jag fira!